datadamer

Kvinnorna som digitaliserade världen

Continue

Du känner till Bill Gates, Steve Jobs och kanske rentav internets fader Vint Cerf. Men visste du att Ada Lovelace skapade den första algoritmen? Och att Margaret Hamiltons kod tog människan till månen? Teknikhistorien är full av kvinnliga pionjärer, varav många har fått vänta länge på ett erkännande. Vi lyfter fram kvinnorna som gjort världen lite mer digital.

1842

Matematikgeniet Ada Lovelace skapar den första algoritmen

Ada Lovelace föddes in i den engelska societeten och var inte precis predestinerad att bli matematiker. Men det blev hon. Och mer därtill.

Ada Lovelace, matematikgeniet som skapade den första algoritmen.

Ada Lovelace föddes in i den engelska societeten och var inte precis predestinerad att bli matematiker. Men det blev hon, och mer därtill. Adas mamma, Anne Byron, uppmuntrade tidigt dotterns intresse för matematik och logik, i syfte att kunskapen skulle fungera som motvikt till den utlevande fadern Lord Byron, känd poet och äventyrare. När Ada Lovelace som 17-åring mötte ingenjören Charles Babbage kunde de kombinera sina intressen.

Babbage hade tagit fram mekaniska räknemaskiner och Ada Lovelace blev intresserad av dem. Hon skapade en komplett algoritm till att lösa ett matematiskt program, som fanns bifogad i en anteckning till en översättning. Men eftersom ingen av maskinerna Babbage konstruerade någonsin blev färdigställda testades den aldrig i praktiken. Men likväl anses hennes algoritmer vara världens första (något som uppmärksammades först 1953), och Babbage kallas emellanåt för datorernas fader.

Porträtt av Charles Babbage

Förutsåg artificiell intelligens

Ada Lovelace skrev också det första inlägget om vad som nu kallas för artifici­ell intelli­gens. Hon förutsåg också att framtidens datorer inte bara kunna programmeras för att räkna, utan även skriva, rita och skapa musik.

Ada Lovelace dog 36 år gammal, 1852. Hon har i modern tid bland annat firats av Google och gett namn till ett programmeringsspråk (Ada). Du kan läsa mer om dagens algoritmer och hur de fungerar på Internetkunskap.se.

Ny Teknik: Ada Lovelace – pionjären som såg datorernas framtid

1945

Sex kvinnor blir världens första programmerare

1945 rekryterar den amerikansk armén sex kvinnor för att jobba med ett hemligt projekt. Under det kommande året blir kvinnorna de första programmerarna till världens första digitala dator: Eniac.

Själva maskinen Eniac har utvecklats av Presper Eckert och John Mauchly för den amerikanska militären. Den väger 30 ton och tar upp en stor sal i utrymme. Syftet med Eniac är att göra avancerade beräkningar på projektilbanor. För att skriva programmen för de här uträkningarna rekryteras sex kvinnliga matematiker; Jean Bartik, Kay McNulty, Betty Holberton, Marlyn Wescoff, Frances V. Spence och Ruth Teitelbaum. Detta i en tid då ingen annan människa programmerat en dator. Sextetten blir därmed världens första programmerare.

Till en början får kvinnorna inte ens se själva maskinen eftersom de inte hade rätt säkerhetsklassificering. Beräkningarna görs i stället utifrån tryckta kopplingsscheman som beskriver maskinen.

Sex kvinnor blir världens första programmerare.
Programmerarna Betty Jean Jennings (vänster) and Fran Bilas (höger) med Eniac.

Eniac i svenska tidningar

När Eniac visas upp för första gången i februari 1946 skapar den stora rubriker i tidningar över hela världen. Kvinnorna som programmerat Eniac nämns dock inte vid namn och de blir inte heller inbjudna till den efterföljande middagen. Detta resulterar i att de inte heller nämns i några av tidningsartiklarna. I Sverige skriver Aftonbladet om "Räknetrollerier med rekordmaskin" och berättar att Eniac på 130 timmar kan lösa problem som skulle ta "en god (mänsklig) räknare" 250 år. Svenska Dagbladet berättar om "Eniac – elektronhjärnan" och förärar till och med datorn en dikt.

I den här informationsfilmen som släpps i samband med att Eniac visas upp kan du se kvinnorna arbeta med datorn.


De första programmerarna lyfts fram i ljuset

Under många år är de sex kvinnornas insatser bortglömda, men under senare år har världens första programmerare till sist nått historieböckerna. Detta tack vare en ihärdig student. Under sin utbildning i datavetenskap letar Kathy Kleiman efter kvinnliga förebilder i historieböckerna men hittar inga. Det hon till slut finner är ett foto av Eniac där både män och kvinnor syns jobba med maskinen, men i bildtexten namnges endast männen.

När Kleiman börjar göra efterforskningar får hon först svaret från ett museum att kvinnorna på bilden var modeller. Det köper inte Kathy Kleiman. Hon söker istället upp kvinnorna och historien om världens första programmerare nystas äntligen upp.


Efter andra världskriget fortsätter flera av kvinnorna att jobba med datorer. Jean Bartik, som var en av gruppens ledare, utvecklar tillsammans med Eniacs skapare världens första kommersiella dator – Univac. Hennes historiska insatser uppmärksammas bland annat av hennes universitet som namngett ett datormuseum på campus efter henne. Det museet går även att besöka online.

1942

Hedy Lamarrs uppfinning lägger grunden till wifi

Mest känd är Hedy Lamarr för sina skådespelartalanger men vid sidan av teatern och filminspelningarna lade hon också grunden för dagens trådlösa kommunikation, som bland annat Bluetooth, GPS och Wi-Fi.

Hedy Lamarr – skådespelaren som la grunden till wifi
(CC 0)

För den breda massan var Hedy Lamarr känd som skådespelare och förebild till den tecknade Snövit. Men vad inte alla vet är att Hedy Lamarr även var uppfinnare och la grunden för wifi, Bluetooth och GPS. På dagtid är Hedy Lamarr skådespelare, känd som en av de vackraste kvinnorna i världen. Men under kvällarna  ägnar hon sig åt sitt stora intresse – innovation och uppfinningar.

Hon föds i Österrike 1914. Redan som barn visar hon ett stort intresse för teknik, kanske väcks det under hennes långa promenader med sin pappa då han brukade förklara för henne hur olika maskiner och tekniker fungerade. 1938 kommer hon till Hollywood där hennes skådespelarkarriär tar fart. Andra Världskriget och dess fasor påverkar henne starkt. Lamarr vill på något sätt bidra till de allierade styrkorna och fokuserar på att utveckla en lösning för att möjliggöra radiostyrning av torpeder.

Uppfinningen får namnet "Secret Communications System"

Hennes bidrag blir  uppfinningen "Secret Communications System" som hon får patent för 1942 . Tillsammans med affärspartnern George Antheil lägger hon därmed grunden för dagens trådlösa kommunikation, så som GPS, Wifi och Bluetooth.

Vid tiden är den amerikanska militären dock inte särskilt mottaglig för lösningar som kommer från den civila världen, patentet klassificeras som topphemligt och blir till en början liggande.

Lamarrs uppfinning blir liggandes fram till 1962

Först 1962, i samband med Kuba-krisen, plockas idén upp och tekniken börjar användas och vidareutvecklas både av militären och senare av privata företag. I dag kan spår av Hedy Lamarrs innovation hittas i de flesta digitala produkter som använder trådlös kommunikation.

Bortsett från uppfinningen om bandspridningsteknik hjälpte även Lamarr till med att effektivisera aerodynamiken på flygplan åt Howard Hughes under kriget.

Hedy Lamarr hade inte någon formell utbildning men fortsatte  med sina uppfinningar ända fram till sin död. 

Se film om Hedy Lamarr och hennes uppfinning


1997 tilldelas Hedy Lamarr och Antheil "Pionjärpriset" av organisationen EFF, Electronic Frontier Foundation i San Francisco.

I samband med det som skulle blivit hennes 100-årsdag gör Google en kortfilm om Hedy Lamarr.

• Är du intresserad av att veta mer om Hedy Lamarr? Stil i P1 har gjort ett helt program som handlar om hennes spännande liv.
1948

Elsa-Karin Boestad-Nilsson programmerar försvarets datorer

Männen byggde maskinerna men det var kvinnor som programmerade dem. Den svenska datapionjären Elsa-Karin Boestad-Nilsson var en av dem.

Maskinerna var byggda av män, men programmerades av kvinnor. Själv var hon akademiker och utbildad inom matematik och fysik och jobbet på FOA var hennes första. Där var hon med och programmerade den första svenska räknemaskinen, Bark (binär aritmetisk reläkalkylator). Även Madeleine Wallmark arbetade med Bark-programmering, som senare flyttade sedan till USA.

Programmering hade låg status. Kvinnorna fick heller inte veta något om maskinerna de programmerade. Besk var en annan maskin som krävde mycket arbete, på sin tid var den rekordbra.

– Allting var så hemligt. Vi visste om att några av våra lärare från högskolan fick stipendier för att åka över till USA strax efter kriget. I princip skulle de spionera på de amerikanska datamaskinerna, hämta hem kunskaper. Men de sa inget, trots att vi träffade dem varje dag, berättar Elsa-Karin Boestad-Nilsson i en intervju med Forskning och Framsteg, där hon även liknar programmering med konst, då det inte fanns några mallar och inga operativsystem:

– Jag hittade på en metod som kortade beräkningarna och som kunde användas generellt. Nu förstår jag att jag borde ha publicerat den. Men då tordes jag inte, för även om jag drömde om att bli forskare så var jag nog för ängslig.

Elsa-Karin Boestad-Nilsson blev senare chef för Institutionen för matematik och databehandling och stannade kvar till sin pensionering 1990. De anställde nästan uteslutande kvinnor till beräkningssektionen, och dessa utgjorde alltså pionjärerna inom svensk programmeringskonst.

Programmering fick med åren högre status och när utbildningen i numerisk analys startade 1962 vid Stockholms högskola var det bara män som sökte.

Lär dig mer:
1949

Dorothy Vaughan och hennes kollegor hjälper USA ut i rymden

Innan de elektroniska datorerna slår igenom anställer det amerikanska försvaret kvinnor för att göra avancerade beräkningar för militären. En av dem är Dorothy Vaughan som ska komma att bli rymdorganisationen NASA:s första svarta chef. Tillsammans med många andra svarta kvinnor jobbar hon bland annat med det amerikanska rymdprogrammet. 

Tre svartvita bilder på Dorothy Vaughan, Katherine Johnson och Mary Jackson

Vid tiden för andra världskriget gäller fortfarande Jim Crow-lagarna i USA, vilka segregerar och diskriminerar den svarta delen av befolkningen. Men manfallet under andra världskriget gör att grupper som annars varit portade från stora delar av den amerikanska arbetsmarknaden – svarta amerikaner och kvinnor – nu får chansen att jobba på nya platser och med nya uppgifter.

En av dem är matematikern Dorothy Vaughan som börjar på rymdorganisationen NASA:s föregångare, NACA, 1943. Vid tiden är det inte tillåtet för svarta att varken jobba, äta eller gå på samma toaletter som sina vita kollegor. Därför bildas en separat avdelning, West Area Computing. När avdelningens vita chef plötsligt avlider 1949 får Dorothy Vaughan ta över och blir därmed den första svarta amerikanen någonsin att få en chefsposition på myndigheten. I sin roll blir hon känd för att jobba för bättre villkor och löner för hennes medarbetare.

När NACA 1958 blir NASA förbjuds segregering och Dorothy Vaughan och många av hennes kollegor, bland andra Katherine Johnson och Mary Jackson, fortsätter att jobba på myndigheten. Skillnaden är att allt flera av de mänskliga datorerna nu går över till att programmera de elektroniska. När Dorothy kommer i kontakt med datorerna inser hon snabbt åt vilket håll utvecklingen går och lär sig själv och hennes medarbetare det tidiga programmeringsspråket FORTRAN. De jobbar sedan bland mycket annat med omloppsbanan för NASA:s första bemannade rymdfärd och senare med Apollo 11 som ska ta människan till månen.

På senare år har de här kvinnornas insatser lyfts fram i ljuset. Bland annat har Dorothy Vaughan, Katherine Johnson och Mary Jackson blivit huvudpersoner i boken Hidden Figures – The American dream and the untold story of the black women who helped win the space race och senare i en film med samma namn. Vaughan har även fått en krater på månen uppkallad efter sig. 2015 tilldelades Mary Johnson USA:s högsta civila utmärkelse – the Presidential Medal of Freedom – från president Barack Obama.

Här kan du se trailern till filmen Hidden Figures:

1952

Grace Hopper uppfinner kompilatorn

Grace Hopper intresserade sig tidigt för maskiner och senare för datorer. Matematikintresset ärvde hon från mamman Mary Van Horne.

Grace Hopper framför amerikanska flaggan.

Karriären bedrevs i USA:s flotta där hon under andra världskriget arbetade med datorer (beräkningsautomater). Hon fann dem krångliga att programmera, och konstruerade därför ett program som kunde översätta text till datorspråk. Uppfinningen var världens första kompilator, Flow-matic, och den färdigställdes 1952.

Behovet av kompilatorer inom andra branscher visade sig stort och Grace Hopper initierade därför arbetet med att skapa programmeringsspråket Cobol (Common business oriented language) 1959, som underlättade arbetet bland annat för personaladministration och orderhantering. Än i dag används Cobol i bankväsendet.

Grace Hopper anses också vara personen som uppfann ordet "bugg", och var också den som avlägsnade den första buggen.

Här kan du se Grace Hopper i en intervju hos David Letterman:

1956

Gladys West lägger grunden för GPS-tekniken

Den används för allt från att flyga flygplan till att registrera din joggingrunda och platsbestämma bilderna du tar med mobiltelefonen – GPS-tekniken har banat väg för massor av användbara tjänster. En av de som lägger grunden för tekniken är matematikern Gladys West.

Gladys West växer upp på en bondgård med tobaksodling i West Virginia på 1930-talet men inser tidigt att hon vill bort från det slitsamma arbetet under den gassande solen ute på fälten. Vägen därifrån går genom utbildning. Som en av två toppelever på sitt gymnasium får Gladys West ett stipendium till college. En lärare som ser hennes fallenhet och skarpa sinne för siffror rekommenderar henne att studera matematik och så blir det. Precis som många andra kvinnliga it-pionjärer, till exempel Dorothy Vaughan och Jean Sammet, jobbar Gladys West en tid som lärare innan hon 1956 får anställning på militärbasen Naval Surface Warfare Center med yrkestiteln "Dator".

Hennes uppgift blir att räkna på omloppsbanor för de satelliter USA skickade upp i rymden. Hon analyserar data från olika satelliter och kan på så sätt sätta ihop beräkningar för formen på jordens yta. De beräkningsmodeller Gladys West tar fram ska senare lägga grunden för GPS-tekniken.

När West börjar med sina beräkningar är hon en av endast fyra anställda afroamerikaner på arbetsplatsen och den enda kvinnan. Detta är mitt under medborgarrättsrörelsen i USA där svarta kämpar för att få ett slut på rasdiskrimineringen. West kan inte själv delta i protesterna och visa sitt stöd på grund av att hon är anställd i offentlig sektor. I en intervju berättar hon att hennes sätt att stödja kampen istället blev att jobba ännu hårdare för att genom sin blotta existens statuera ett gott exempel.

Från mitten av 1970-talet och en bra bit in på 1980-talet skapar West stegvis allt mer exakta beräkningar för att modellera jorden genom att programmera en IBM-dator.

Hennes insatser uppmärksammas inte förrän långt senare, i samband med att West lämnar in en biografi till en kvinnoförening hon är med i. I den nämner hon kort att hon var del av det team som utvecklade GPS-tekniken under 50- och 60-talet. En av de andra medlemmarna i föreningen häpnar och beslutar sig för att få ut Gladys West historia till allmänheten. 2018 väljs Gladys West in i det amerikanska flygvapnets Hall of Fame.

Trots att hon varit med och gjort beräkningarna till GPS-tekniken har West berättat att hon själv fortfarande hellre använder en fysisk karta för att hitta rätt.

1959

Jean Sammet skapar programmeringsspråket Cobol

Jean Sammet är med och tar fram programmeringsspråket COBOL som tar datorerna från militär- till kommersiell användning. Trots att språket idag är över 60 år gammalt används det fortfarande i stordatorer på många större företag och myndigheter.

Jean Sammet

I slutet av 1950-talet blir det allt mer uppenbart vilken potential datorerna har att bli användbara verktyg inte bara för militär och forskare utan också för företag. Man ser framför sig hur datorer ska kunna användas för bearbetning av affärsdata – allt från redovisning till att hantera löner och lager- samt ordersystem. Men då krävs det att de ska bli enklare – och billigare – att installera och administrera datorerna.

En kommitté sätts ihop för att titta på hur ett programmeringsspråk för kommersiell användning skulle kunna se ut. Jean Sammet som vid tiden jobbar för datortillverkaren Sylvania blir en av medlemmarna. Andra kvinnliga pionjärer som var involverade i projektet  är Grace Hopper och Betty Holberton. Det första utkastet utsätts för hård kritik från flera håll och det blir uppenbart att det är för många kockar inblandade. För att lösa problemet och komma framåt installerar sig Jean Sammet och fem andra programmerare – alla anställda vid olika amerikanska datortillverkningsföretag – i ett hotellrum på Manhattan. Under två veckor jobbar de i princip dygnet runt för att bli klara. När de kommer ut har de skapat the Common Business Oriented Language, Cobol.

Liksom de flesta tidiga kvinnliga datapionjärerna är Jean Sammet utbildad matematiker. Efter att ha jobbat som lärare några år börjar hon 1955 jobba för elektronikföretaget Sperry med matematiska beräkningar. När företaget börjar utveckla en egen dator blir Sammet dess programmerare och en livslång passion för datorer och programmeringsspråk tar vid.

Datorn Mobidic. Klicka på bilden för att förstora, backa i webbläsaren för att återgå. Bild från Wikimedia Commons.

Efter några år är Sammet redo att byta jobb. Hon vill jobba för ett företag som har datorer som huvudsaklig verksamhet. Bland de utannonserade tjänsterna för kvinnor (på 1960-talet är jobbannonserna uppdelade på kön) hittar hon ingenting som passar hennes ambitioner. Hon började därför att titta på platsannonserna för män och hittar ett ingenjörsjobb hon tycker passar på Sylvania. Just det jobbet får hon inte men anställs istället av företaget för att leda utvecklingen av mjukvaran till datorn Mobidic.

Efter arbetet med Cobol lämnar Jean Sammet Sylvania och börjar jobba för IBM där hon är med och tar fram ytterligare ett stort programmeringsspråk – Formac.

Jean Sammets intresse för programmeringsspråk resulterar också i flera böcker. Bland annat ger hon 1969 ut Programming Languages: History and Fundamentals, som betecknas som en klassiker inom sitt fält.

Här kan du se en kort film om Jean E. Sammet och även hennes tacktal då hon 2011 fick ta emot Computer Pioneer Award från IEEE Computer Society.

Jean Sammet dog 2017. Här är tidningen New York Times minnesord om henne.

1965

Nunnan Mary Kenneth Keller blir först att doktorera i datavetenskap

Syster Mary Kenneth Keller var en amerikanska nunna, utbildare och pionjär inom datavetenskap. 1965 blir hon tillsammans med en person till den första någonsin att doktorera i datavetenskap.

Mary Kenneth Keller, kvinnlig programmerare och it-pionjär

"Vi har en explosion av information och det är uppenbart att information är värdelös om den inte är tillgänglig". Citatet kommer från Mary Kenneth Keller, som inte bara hade en stark tro på Gud utan också på datorernas potential att tillgängliggöra information och utbildning för alla.

Som 18-åring kliver hon 1932 in i klostret Sisters of Charity of the Blessed virgin Mary i delstaten Iowa. Åtta år senare avlägger hon sitt löfte. Men hennes dagar består inte bara av böner – hon utbildar sig på college och tar examen i både matematik och fysik. Som kvinna är hon vid tiden portad från de flesta arbetsplatser och har svårt att hitta någonstans att praktisera sina färdigheter. 1958 gör Dartmouth College dock ett undantag från sin policy att endast ta in män och låter henne börja jobba på deras center för datavetenskap. Med användarvänlighet som ledstjärna utvecklar hon där tillsammans med John G. Kemney och Thomas E. Kurtz "Basic", ett programmeringsspråk utvecklat för att vara så pass enkelt att även människor utan teknisk eller matematisk utbildning skulle kunna använda det.

1965 blir Mary Kenneth Keller en av de två första i USA:s, och därmed världens, historia att doktorera i datavetenskap. Efter det grundar hon en datavetenskapsavdelning på Clarke College i Iowa, ett katolskt lärosäte för kvinnor. I en tid då få ser någon poäng i att kvinnor ska lära sig att använda datorer är Kenneth Keller engagerad i att göra utbildning och information tillgänglig för alla. Bland annat anordnar hon utbildningar för vuxna och låter hemmafruar ta med sina barn till lektionerna.

Hon grundar också föreningen the Association Supporting Computer Users in Education, en organisation som fokuserade på att hjälpa lärare att använda datorer för att främja studenternas lärande.

1969

Margaret Hamiltons kod sätter människan på månen

Matematikern och programmeraren Margaret Hamilton får på 60-talet jobb på Charles Stark Draper Laboratory vid MIT. Hennes kod kommer sedermera att sätta människan på månen.

Margaret Hamilton intill den handskrivna kod som såg till att människan kunde nå fram till månen.

Under Apollo 11-uppdraget förhindrar Hamiltons arbetsgrupp att den första månlandningen måste avbrytas. Det som händer är att rymdskeppets dator skickar ut felmeddelanden, och blir överbelamrad. Tack var en förutseende kodsnutt återgår datorn till själva huvuduppdraget – att landa farkosten. Och historia kan skrivas.

Mellan 1976 och 1984 driver Hamilton ett eget bolag: Higher Order Software (HOS). 1986 grundar hon Hamilton Technologies, Inc.

I november 2016 tilldelas hon Frihetsmedaljen av president Obama, den främsta civila utmärkelsen i USA.

Under ceremonin säger Obama bland annat "At this time software engineering wasn’t even a field yet". "There were no textbooks to follow, so as Margaret says, ‘there was no choice but to be pioneers.'"

Lär dig mer:
1972

Jake Feinler fungerar som internets informationscentral långt före Google

Elizabeth Feinler, mer känd som Jake, börjar jobba med internet redan 1972. I 19 år är hon sedan ansvarig för Network information Center, NIC, som fungerar lite som internets telefonkatalog och ett slags förhistoriskt Google på samma gång. 

I internets barndom, när internet fortfarande heter Arpanet, är NIC hela nätets informationshub. Centret drivs av Stanford Research Institute och ligger i Menlo Park, en liten stad nära San Francisco där senare Google grundas och där jättar som Facebook idag har sin fysiska hemvist.

NIC:s uppgift är att föra register och distribuera uppdaterade adresslistor över personer och tjänster på internet. Det är också hit användare vänder sig med alla möjliga och omöjliga ärenden som rör nätet. Vill du koppla upp dig på den här tiden är det till Jake Feinler och hennes kollegor man vänder sig.

2012 väljs Jake Feinler in i Internet Hall of Fame. I sitt tacktal berättar hon att en av de saker hon personligen är lite extra nöjd med är att hon i det här adressregistret valde att ta bort allas titlar. Under 1970-talet är nätet ett amerikanskt militärprojekt och de anslutna är oftast militärer och forskare. Samhället – och forskarvärlden – är polariserat i  "för" eller "emot" det pågående kriget i Vietnam och starka känslor är i svang. Genom att Jake tar bort titlarna kan ingen veta exakt vem personen man diskuterar med på nätet är. Något som, enligt Feinler, bidrog till en mer öppen kommunikation och samarbete – alla kunde prata med alla.

Under tidigt 1980-tal är Feinler med både när Arpanet går över till TCP/IP och blir internet på riktigt samt vid införandet av domännamnssystemet, DNS. Hon leder gruppen som tar fram systemet för de första toppdomänerna – .com, .org, .gov, .net, .mil och .edu. Hon är dessutom en av grundarna av Internet Engineering Task Force, den sammanslutning som jobbar med att ta fram öppna standarder för internets olika protokoll.

1989 går Feinler vidare och börjar jobba med nätverk för NASA. Efter pensionering har hon varit aktiv som volontär, samt donerat över 350 kartonger med material från bland annat NIC, till Computer History Museum i Kalifornien.

1975

Radia Perlman skapar protokollet STP – kallas "internets moder"

Under mitten av 70-talet och framåt arbetar Radia Perlman med att få datorer att dela information med varandra på ett säkert sätt. Ett arbete som ledde fram till "Spanning Tree Protocol (STP)" vilket fortfarande används för att styra trafik på nätet. Den här upptäckten har fått henne att kallas för "internets moder".

Radia Perlman internets mamma
Foto av Wikimedia Commons (CC-BY-SA)

Under 60- och 70-talet är Radia Perlman en av ett fåtal kvinnliga studenter vid den tekniska högskolan MIT. Här läser hon först matematik och doktorerar senare i datorvetenskap. Det är under sitt första år här hon lär sig programmering – inte för att det ingår i hennes utbildning, utan för att en lärare (som inte hade råd att betala en "riktig" programmerare) ber henne att hjälpa till i ett projekt. Radia påtalade att hon inte kunde programmera, varpå läraren svarade att det säkert skulle lösa sig eftersom hon var smart. Lärarens förutsägelse visar sig stämma och en tid senare får Radia en deltidsanställning som programmerare på MIT:s AI-labb där hon jobbar samtidigt som hon studerar. Tidigt i hennes karriär arbetar hon också med att lära ut programmering till barn.

När hon några år senare jobbar för datorföretaget DEC utvecklar hon 1984 det som kommer att bli hennes största bidrag till internetutvecklingen, protokollet STP. Protokollet gör att vägar i nätverket som inte fyller någon funktion vid en överföring stängs av och förhindrar att ett meddelande går runt i loopar. På det sättet kan data överföras både snabbare och säkrare.

Senare i sin karriär har hon jobbat med att hjälpa myndigheter och företag se till att inaktuell data försvinner på ett säkert sätt, samt på ett nytt protokoll som hon kallar Trill och som på sikt kan ersätta STP.

Radia Perlman innehar över 100 patent och en långa lista av utmärkelser. Bland annat är hon en av 12 kvinnor som är invalda i Internet Hall of Fame.

1991

Kvinnorna som tar internet till nya kontinenter

När användningen av internet börjar spridas från forskarvärlden i USA och Europa ut till civilsamhället är ett flertal kvinnor med och bidrar till att nya världsdelar kopplas upp. 

Tidigt 1970-tal är Ida Holz en av de första tre kvinnorna i Uruguay att ta en examen i datavetenskap. I början av 1990-talet jobbar hon på Universidad de la Republica i Uruguay. Här leder hon det team som ser till att Sydamerika får sin första knutpunkt till internet. När bollen väl är i rullning fortsätter hon att jobba med att få ut internet över hela kontinenten och är till exempel med och grundar Latin American Network Forum och the Latin American and Caribbean Internet Address Registry.

Vid ungefär samma tid börjar Nancy Hafikins och hennes team på United Nations Economic Commission for Africa (UNECA) att med utgångspunkt i Etiopiens huvudstad Adis Abeba bygga upp nätverk i Afrika. Vid tiden är import av modem förbjudet så till en början får de smuggla in modem i landet i sina resväskor. Den här lagen är Nancy Hafkins sedan med och lobbar bort. Hon bidrar också till att röja undan en rad andra hinder för uppkopplingen av Afrika som tullavgifter på datorer och monopol i telekombranschen. Efter sitt arbete på FN har hon ägnat sin tid åt att främja tillgänglighet och användningen av internet för alla världens kvinnor. 2006 är hon redaktör för boken Cinderella or Cyberella?: Empowering Women in the Knowledge Society.

Även i Kina är det en kvinna som leder arbetet med att ta internet till landet. Som chef för den kinesiska akademin för naturvetenskap övertygar Qiheng Hu övriga medlemmar av den kinesiska vetenskapsakademin att öppna upp landet för internet 1994. Efter det har hon jobbat vidare med att främja uppkopplingen av Kina genom andra initiativ. Hon grundar the China Internet Network Information Center och är ordförande i Internet Society of China (ISC). I den rollen har hon initierat en rad välgörenhetsprojekt för att främja uppkopplingen för barn och studenter i Kinas mer avlägsna delar.  

1991

Ann-Marie Nilsson blir Televerkets fiende #1

Hon kallades för Televerkets fiende #1. Och hennes ansikte var ett populärt motiv på myndighetens piltavlor. Samtidigt har få personer sparat skattebetalarna så många miljoner som just Ann-Marie Nilsson. Internetmuseum har träffat den självutnämnda "IT-tanten" som senare kom att leda IT-kommissionen.

Nämnden uppgick sedan i Statskontoret, där visionerna var stora. All information om samtliga invånare skulle samlas i ett gigantiskt system.

– Men så kom Datainspektionen och stoppade det. Själva kände vi inte oron. Det här var en teknik som skulle spara mycket pengar och göra statsförvaltningen mer effektiv.

Sedan jobbade hon sig fram inom staten: diariesystem, ADB-strategi för utrikesförvaltningen, Försäkringskassornas datorisering (med AI-system). Fram till hon i slutet av 1980-talet fick i uppdrag att upphandla all statlig tele- och datakommunikation.

Upphandlingen
Uppdraget har fått enorm effekt för Sveriges tekniska utveckling.

– När jag kom in i televärlden såg jag hur otroligt låst den var. I varje land fanns bara en kund: staten. Men nu kom en marknad där företag också ville köpa utrustning. Det var en spännande tid.

Ann-Marie Nilsson ledde en delegation för att spara 25 procent av statens telekostnader. Det gjordes piltavlor med hennes ansikte på Televerket, halvt på skämt halvt på allvar. Men förändringen skulle slå hårt mot det statliga verket. Regeringen drev också på för en avreglering.

– Det som hägrade för bolagen var att få statsförvaltningen som kund. Det var en utopisk tanke för vissa företag.

Mötet med Peter Löthberg
Även datakommunikation fanns med i upphandlingen. Först pratade man bara om X.25, det mer centraliserade protokoll som då låg rätt i tiden och som förespråkades av televerken. Men under ett föredrag på en mässa i Stockholm satt en internetexpert i publiken som inte var övertygad. Han hette Peter Löthberg och på pendeltåget på vägen hem steg han fram för att prata med Ann-Marie.

– Han stirrade på mig och sa: du gör fel! Du måste göra på ett annat sätt. Du måste använda internet.

Det ledde till ett möte på Statskontoret, och ytterligare ett hemma hos Peter Löthberg på Reimersholme. Så kom TCP/IP att flikas in i kravspecifikationen för de upphandlade företagen: Telia, British Telecom och France Telecom.

– France Telecom var väldigt fundersamma, men sa att "är det kraven så ska vi ordna det". När de kom och skrev avtalen sa de: "Det här med internet, vi förstår inte vad ni ska ha det till."

Hade TCP/IP kommit med utan Peter Löthberg?
– Nej, det är jag inte säker på. Våra andra tekniker var inte heller inne på detta. Peter pratade med rätt person, och jag förstod att han var en person man skulle lyssna på. Han brann för det och visste vad han pratade om.

1993 fattades beslut om ett ramavtal för statsförvaltningen. Många miljoner sparades skattebetalare (besparingen var 33 procent) – och TCP/IP (riktiga internet) kunde kablas ut på bred front. I början var det dock mest en symbolfråga, då företag och privatpersoner redan kunde skaffa "eget" internet. Däremot förändrades prisbilden för att ringa och surfa.

– För vanligt folk fick det effekten att det kom in nya leverantörer i Sverige och en helt ny prisnivå från Telia.

Internetmakthavare och IT-kommissionen
Ann-Marie Nilsson blev här en internetmakthavare. I december 1993 skrev hon en debattartikel som slogs upp stort i Svenska Dagbladet. "Utan visioner halkar vi efter", var rubriken. Det gällde att driva utvecklingen nu och hänga på USA och Al Gore, förklarade hon. Carl Bildt använde en del av texten i sitt IT-tal några veckor senare. Inspelet bidrog till att Ann-Marie kom också att tillhöra den första IT-kommissionen.

– Kommissionen skapade en vision för Sverige och lyfte IT-frågorna så företagen begrep att det inte bara var något som sköttes av en separat avdelning. Att det var nyttigt för människor. Att alla skulle med på tåget.

Kommissionens arbete mynnade ut i skriften "Vingar åt människans förmåga", strax innan valet 1994. Det blev ett maktskifte men Ann-Marie Nilsson fick tillhöra även den andra kommissionen. 1996 blev hon chef för IT-kommissionens första kansli. Under åren i kommissionen startades bland annat projekt för E-handel och Seniornet med Marta Sandén, för att stimulera äldre att använda teknik.

– Seniornet finns fortfarande. Sen började vi prata om 2000-frågan.
1996 fick Ann-Marie Nilsson priset Guldmusen, och hon kallade sig för "IT-tant" i sitt tack-tal.

– Man måste bjuda på sig själv. Det var helt överraskade. Jag fick priset för genombrotten inom IT-kommunikation, upphandlingarna och det.

Byter sida
Som kvinna inom IT satte hon sedan ihop ett nätverk med kvinnor inom telebranschen. 1997 "bytte hon sida" och blev ledare för IT-företagen där hon bland annat drev bredbandsfrågan. Efter några år där övergick hon till konsultverksamhet. Numera är hon pensionär, men är bland annat aktiv i en bredbandsutbyggnad vid lantstället.

– Internet är inte bara något gott. Jag kan bli lite bekymrad när jag ser barnbarnen som lever sin värld i tekniken. Och alla hot mot vår säkerhet. Jag undrar om vi har en kontroll över våra system att vi klarar det. Sen kan jag fundera över var den globaliserade världen kommer att ta vägen.

1992

Jean Armour Polly kopplar upp biblioteken och myntar uttrycket "att surfa på internet"

Jean Armour Polly inser tidigt den enorma potentiella nyttan för allmänheten med internet och ser därför redan 1992 till att biblioteket hon jobbar på börjar erbjuda fri internetuppkoppling. Hon är även personen som myntar uttrycket "att surfa på internet". 

Idag ses det som en självklarhet att det ska finnas fritt tillgängliga datorer med internetuppkoppling på våra bibliotek och att man som medborgare ska kunna få hjälp med diverse digitala spörsmål. I internets barndom var det långt ifrån givet att det skulle bli så. Kanske har vi en bibliotekarie från den lilla staden Liverpool i delstaten New York att tacka för den utvecklingen.

Under en bibliotekskonferens i början av 1980-talet råkar Jean Armour Polly trilla in på en föreläsning om datorer i skolan. Hon inser att datorer kommer att bli något som barn och unga snabbt kommer att ta till sig och dra nytta av. Men hur ska deras föräldrar lära sig färdigheterna? Eller de äldre?

Armour Polly ser en möjlighet för biblioteken att bidra. 1981 blir hennes bibliotek ett av de första i USA att erbjuda sina besökare möjligheten att testa en persondator. Kort därefter startade hon också en BBS som var ett sätt att koppla upp sig med hjälp av modem och telefonlina för att spela spel och skicka meddelanden och dela filer över ett nätverk.

När internet sedan börjar komma är Armour Polly snabb med att även se till att hennes bibliotek, som ett av de allra första, börjar erbjuda besökarna internetuppkoppling. Det här var 1992 och intresset var enormt från start. Armour Polly har beskrivit det som att det var som att öppna dammluckorna – alla ville lära sig att surfa.

Men hennes idé om uppkopplade bibliotek gillas inte av alla. Många bibliotekarier ser sin status som informationsförmedlare hotad och därmed internet som en konkurrent. Jean Armour Polly är dock övertygad om internetsurfandets möjligheter och är dessutom ihärdig. Hon ägnar mycket tid åt att åka runt på konferenser och institutioner i USA och Europa för att sprida sina idéer. Så småningom får de fäste och idag ses de som självklara.

Först med metaforen "surfa på internet"

På tal om att surfa på nätet. Även det uttrycket har du Jean Armour Polly att tacka för. 1992 skriver hon nämligen en av de allra första guiderna om internet som riktar sig till allmänheten. Hon funderade länge på en bra titel och har själv berättat om det så här:

"In casting about for a title for the article, I weighed many possible metaphors. I wanted something that expressed the fun I had using the internet, as well as hit on the skill, and yes, endurance necessary to use it well. I also needed something that would evoke a sense of randomness, chaos, and even danger. I wanted something fishy, net-like, nautical."

Hennes blick faller på sin musmatta. Den har en bild av en surfare på en stor våg och texten "Information Surfer". Eureka!
Guiden går fortfarande att läsa online.

1993

Jane Metcalfe startar klassiska magasinet Wired

1993 är den digitala kulturen ännu i sin linda. Då startar Jane Metcalfe tillsammans med Louis Rossetto ett nytt och banbrytande digitalt magasin, Wired, med fokus på en förändrad värld och teknikens möjligheter.

Deras vision är ett livsstilsmagasin med fokus på informationsteknik, där ämnen som datorer, kommunikation och media flyter ihop. Det första numret innehåller artiklar om bland annat hackning av mobiltelefoner, nätdejting och digitala specialeffekter. Från tredje numret inkluderas en Nätsurf-spalt där man i varje nummer listar intressanta FTP-sidor och olika nyhetsgrupper på Usenet.

Tidningen seglar snabbt upp som ett trendigt magasin som undersöker hur tekniken påverkar vår omvärld, politik och kultur. De skriver om teknologiindustrin, entreprenörer och start-ups. Som mest har tidningen en upplaga på 325 000 exemplar världen över och 350 anställda. De startar också flera utländska utgåvor, har under en period ett tv-program, ger ut böcker och lanserar den framgångsrika sajten HotWired. 1998 säljs Wired till Condé Nast Publications för 340 miljoner dollar.

1994

Anita Borg startar världens största mötesplats för kvinnor i tech-industrin

Efter att ha ledsnat på att alltid vara en av de enda kvinnorna på sina jobbkonferenser startar Anita Borg 1994 Grace Hopper Celebration, döpt efter datapionjären med samma namn. Idag är konferensen världens största mötesplats för kvinnor inom tech.

Med en kombination av tekniskt kunnande och storslagna visioner jobbade Anita Borg under stora delar av sin karriär för att inspirera och motivera fler kvinnor att söka sig till tekniska yrken. Hennes mål var att det 2020 skulle jobba lika många kvinnor som män i tech-branschen. Även om det inte uppnåtts har Anita Borg gjort stora och viktiga insatser för att ta världen närmare det målet.

Som student läser Anita Borg datavetenskap och jobbar tidigt i karriären med att bygga Unix-baserade operativsystem. I mitten av 1980-talet börjar hon jobba på Digital Equipment Corporation och det är nu hon, tillsammans med 12 andra it-kvinnor, startar mejlinglistan Systers. Tanken är att ge kvinnor i tech-industrin en plats att dela erfarenheter och kunskap med varandra. När Mattel 1992 började sälja en pratande Barbiedocka som bland annat säger att matematik är svårt leder protester som startar på Systers till att Mattel tar bort meningen från dockans microchip.

Efter att ha ledsnat på att alltid vara en av de enda kvinnorna på jobbkonferenser startar Anita Borg 1994 Grace Hopper Celebration (som får sitt namn av it-pionjären Grace Hopper). Idag är konferensen världens största mötesplats för kvinnor inom tech. Några år senare börjar Borg som Chief Technology Officer på Xerox och grundar kort därefter ytterligare en organisation för att främja kvinnor – "The Institute for Women and Technology". Organisationen jobbar för att öka både antalet kvinnor verksamma inom tekniska yrken samt tekniska innovationer skapade av kvinnor. 1999 leder Anita Borgs arbete för ökad jämställdhet i tech-branschen till att USA:s dåvarande president Bill Clinton utser henne till medlem i kommissionen "the Advancement of Women and Minorities in Science, Engineering, and Technology".

Anita Borg avlider av en hjärntumör 2003. För att hedra hennes minne byter institutet hon en gång startat namn till Anita Borg Institute for Women and Technology. Sedan dess har organisationen fortsatt att växa och finns idag representerad på många håll i världen. För att uppmärksamma Anita Borgs livsverk gör en samling kvinnor på Google i samarbete med organisationen GlobalTechWomen en dokumentär om hennes liv:

1994

Ministern Ines Uusmann sprider tekniken till massorna

Hon är ministern som ordnade datorer till miljoner genom hem-pc-reformen. Därmed banade Ines Uusmann, S, väg för det nya svenska it-undret.

Ines Uusmann

Lyssna på Internetmuseums intervju med Ines Uusmann 2020 som podd:

1996 tar kommunikationsministern Ines Uusmann, S, över ansvaret för it-frågorna i regeringen och blir i samma veva ordförande för It-kommissionen. Tidigare har insatserna riktat in sig främst på forskning och spetsutveckling. Nytt fokus blir att få ut tekniken till vanligt folk, till elever och lärare i skolan (via KK-stiftelsen) och till äldre (Seniornet).

Frågorna som kommissionen ska ägna sig åt blir främst tre:
1. Hur användningen av informationsteknik kan bidra till att öka tillväxt och sysselsättning
2. Hur tillgängligheten till it kan öka, oberoende av bostadsort, kön, utbildning och ålder
3. Hur scenariot för framtiden kan se ut, vilka it-användningens konsekvenser blir och vilka strategiska beslut som bör fattas.

– It är ett tillväxtmedel som kan påverka arbetslösheten. Ska Sverige och Europa hävda sig i framtiden måste vi ligga i täten när det gäller informationstekniken, förklarar Ines Uusmann i en intervju med DN 1996.

I efterhand förklarar hon:

– Vi var väldigt angelägna att vara lite modiga. Jag måste kunna lägga fram förslag jag tycker är bra så får andra säga "det går inte". Men det gjorde ju det.

Hem-pc-reformen
Den kanske största satsning som görs på it-frågor under denna tid är den så kallade hem-pc-reformen. Idén väcks i It-kommissionen om att hitta en lösning för att få ut datorer i vanliga folks hem. Ihop med TCO och LO får anställda möjlighet att skattefritt låna eller hyra en pc för hemmabruk. Intresset är stort.

Ines Uusmann är den som övertygar finansdepartementet om satsningen.

– Det var det här med att ge avdragsmöjligheten, så man var med och satsade själv som vanlig medborgare. Jag fick försöka förklara det. Och vid den tiden började man satsa lite på framtidsfrågor, och då var det här en bra grej. Det gick lättare att kämpa för detta än för underhållet till järnvägen. Det var en framtidsfråga. Vi hade lyckats skapa den bilden.

När reformen analyseras 2002 visar det sig att att 850 000 persondatorer har levererats mellan januari 1998 och slutet av 2001, tack vare reformen (den kommer att avslutas 2006 med regeringen Reinfeldt). 71 procent av alla svenskar som tar del av reformen upplever att de fått ökad digital kompetens av att ha en dator hemma.

Ines Uusmann tror att den kommit att få stor effekt på Sveriges utveckling som it-nation. Inte minst under decennierna som följt.

– Jag tror att hem-pc-reformen betytt väldigt mycket för den breda lagren av Sveriges befolkning som inte har någon akademisk utbildning. Många som var unga då säger till mig att det var så de fick sin första dator.

– Jag jämför it-undret med det svenska musikundret. Det var en stor del en följd av musikskolorna. Där kom bredden ifrån. Och lite så var det här också. Det samhället kunde bidra med, som var en viktig grund, var just såna här satsningar.

Gates fråga om internetkaféer
En som får förstå tankegångarna är Microsoftgrundaren Bill Gates som besöker Sverige och har möte med S-ministrarna Ines Uusmann och Leif Pagrotsky. Efter att ha sett sig omkring i Stockholm ställer han frågan varför staden saknar internetkaféer och får då till svar från kommunikationsministern:

– "Nej, vi har pc hemma och var och en av familjerna istället". Det hade han inte tänkt på. Det kändes bra!

En annan fråga som diskuteras mycket var bredbandet och att kunna dra ut det även i glesbyggd.

– Vi insåg att marknaden inte skulle göra den satsningen. Jag såg satsningen på bredband som lika viktig som satsningen på järnväg var i slutet av 1800-talet. Men det gick inte att komma längre då, och vi har fortfarande inte klarat av det, konstaterar Ines Uusmann.

– Jag skulle vilja ha en nollvision för bredbandstomhet.

Bland andra uppdrag märks ordförandeskapet i 2000-delegationen, som verkar för att millenniumbuggen inte ska märkas när det nya årtusendet inleds. Hon är även med och beslutar om att låta .se-domänen övergå från Björn Eriksens privata ägo till det som i dag är Internetstiftelsen. Någon diskussion om att förstatliga hanteringen minns hon inte, och hon anser än i dag att stiftelseformen tjänat internet väl.

Det planlösa surfandet var en fluga
Och så var det det där med flugan. Ett av internethistoriens mest bevingade citat kommer från en artikel i Svenska Dagbladet. Rubriken lyder: "Internet är en fluga". En mening som Ines Uusmann kommit att förknippas med i decennier. Men säger hon verkligen så i intervjun?

– Nej, jag sa det inte så, men jag förstår att det blev så.

Dessa ord placeras likväl i rubriken av redigeraren och får sedan ett eget liv. Vad Ines verkligen menar är att det planlösa surfandet kommer att upphöra (ett förfarande som var vanligt vid tiden).

Hon berättar hur reportern ställde frågan.

– "Det kanske bara blir en fluga?" se de. Jag sa, ja, det kanske går över, jag tror ändå att det kommer att bli mer uppstramat och att man inte bara sitter och leker. Att det inte kommer vara toys for boys.

– Och så kommer rubriken ... det här lägger sig tänkte jag. Men det gjorde det inte!

1996

Brita Zilg och Marie Birde startar pionjärtidningen Darling

De vill starta en tidning, men orkar inte vänta på ett förlag. Så Brita Zilg, Marie Birde och deras medarbetare väljer internet som arena. Tidningen Darling är banbrytande på den svenska webben och blir snart en del av IT-boomen genom Spray.

Brita Zielg och Marie Birde

Veckorevyn och Frida för tjejer. Slitz och Café för killar. Magasinens makt om de svenska tonåringarnas åsikter och ideal är stor under 1990-talet. Så gott som alla läser dem men alla känner inte att de passar in i mallen.

– De spelade en jättestor roll, det var där man lärde sig om världen, om att bli vuxen, om hur man skulle förhålla sig till killar, vilka kläder man ska ha på sig. Jag tyckte att det var så himla tråkigt. Jag tittade mycket utomlands, mot Storbritannien mot tidningar som Face och i-D. Jag förstod inte varför det i Sverige inte fanns några unisextidningar som skrev om roliga saker, säger Brita Zilg.

Under det tidiga 1990-talet är hon grafisk designer och vill starta en tidning som handlar om sånt hon själv är intresserad av, och sätter ihop en dummy under sitt år på Berghs. Det ska bli en papperstidning, är tanken, men när hon får jobb på webbyrån Spray 1995 inser hon att det kanske finns ett snabbare sätt. Den unga redaktionen som bildas överlämnar text och bild på disketter och ger dem till Brita Zilg som på fritiden sammanställer allt till en tidning – på nätet.

Vid tiden vet ingen hur ett magasin på internet ska se ut. Brita både kodar och layoutar. Men hur skapa en webbtidning i en tid när ingen vet hur en webbtidning ser ut?

– Jag ville skapa som ett tidningsomslag. Det är ju omslaget som säljer. Och det ville jag ha även på nätet. Formgivningen var baserad på en stor bild och puffar för olika saker som blir länkar. Även i artiklarna jobbade jag med samma element som i en papperstidning: brödtext, rubrik, mellanrubrik. Man måste lura läsaren att läsa texten, det är ju det all grafisk formgivning går ut på.

Drrling.se blir adressen (Darling.se anses upptaget av PRV, så domännamnet blir istället en blinkning till riotgrrl-rörelsen). Redaktionen skickar ett pressmeddelande som faxas och mejlas i december 1996 och framgången är direkt. Dagens Nyheter hyllar i en artikel tidningen för dess feministiska budskap. Något liknande har heller inte skådats på den svenska webben: en kvalitetsproduktion enbart för läsare vid skärm. Av tjejer. För tjejer.

Samtidigt har redaktionen enbart skrivit om sånt de själva varit intresserade av: som att beskriva hur ett kärnkraftverk fungerar eller att gå på Ikea med rockbandet Backyard Babies.

– Vi visste ju inte att vi var feminister. Vi ville bara nå ut till folk som var som vi, som sökte vår flock på något sätt. Vi började skumma Nina Björks "Under det rosa täcket", läste Bang och kollade upp Grupp 8, för vi visste inte så mycket om det. Men vi var ju kanske feminister, för vi ville ju förändra bilden av vad tjejer är, kan och vill, säger Marie Birde, som blir tidningens chefredaktör.

Spray som arbetsplats
Webbyrån Spray har hela tiden stått för serverutrymme till webbtidningen, och när ledningen bestämmer sig för att satsa på att bygga ett mediehus blir Darling naturligt att föra in i detta (jämsides satsningar som Rival, Missil, Fotbollsmagasinet, Edge, Sylvester, Sylvia och Spraydate). Brita och Marie, som tidigare jobbat med tidningen på fritiden blir nu avlönade för att arbeta med den inne i Sprays lokaler på Riddargatan i Stockholm.

Tidningen blir då även förverkligad på papper, men behåller sina nummer på webben, som kommer varje månad. Designen fortsätter att vara banbrytande (se till exempel ASCII-art-numret).

– Vi var på det klara med att vi fortsätter att göra webbtidningen som förut och papperstidningen gör vi vid sidan om. Snarare att det skulle kunna bli komplement. Gör vi det torra numret på webben så blir det det våta numret på papperet. Men det var alltid unikt material. Det fanns ingen statuskillnad, även om det kanske blev lite mer lekfullt i webbversionen. Det gick inte att komma ifrån efter ett tag att vi hade annonsörer i papperstidningen och behövde sälja en viss upplaga. Men på webben gick det lättare att göra skruvade grejer som Javascriptnumret eller Finlandsbåtnumret, säger Brita Zilg.

Marie Birde skriver en dagbok under täcknamn, vilket blir ett mycket tidigt exempel på bloggande. Kanske rentav den första i Sverige. Drrling.se jobbar också med interaktivitet i form av en frågespalt som uppdateras löpande.

– Vi tänkte nog att internettidningen skulle vara mer digital och leka mer med tekniken. Vi var inte så analyserande. Vi gjorde ju bara, för att vi kunde. Att vi skulle vara med och bygga upp webben slog oss aldrig, säger hon.

1998 kommer papperstidningen varannan månad med en upplaga på 26 000 medan www.drrling.se är en månadstidning med 45 000 unika besök i månaden.

IT-bubblan spricker
Mot slutet av 1990-talet pumpas den så kallade IT-bubblan upp. Aktiekurserna stiger och den mer lekfulla stämningen på kontoret byts ut mot en striktare atmosfär. De flesta anställda i Spray har aktier i bolaget, men få tänker på att sälja när kursen plötsligt faller. Men Brita Zilg säljer av en bit ändå, och lägger pengarna i en bostadsrätt.

– Jag var så pass tidig anställd att jag fick köpa aktier till ett lågt pris, som hade blivit värda en massa miljoner. Jag kände när det började gunga att jag skulle sälja, men jag sålde bara en fjärdedel och fick någon miljon. Alla mina kompisar som också hade aktier sa "du kan inte sälja nu när kursen gått ner". De flesta sålde inte. Kraschen gick inte från en dag till en annan, det var en tidsperiod när allt bara gick sämre och sämre.

Spray har däremot nästan aldrig några åsikter på innehållet i tidningen. Inte heller diskuterades hur Darling gick ekonomiskt. Redaktionen kan hela tiden fokusera på att göra nya nummer.

– Jag tror inte att någon av tidningarna bar sig ekonomiskt. Alla it-företag var vid den här tiden besatta av att göra en portal att fylla med innehåll. Så det här var deras sätt att hitta läsare. Det fanns obegränsade möjligheter, säger Marie Birde.

Darling får ett "vanligt förlag"
2001 överförs Darling till det traditionella tidningsförlaget Egmont. Brita Zilg har då lämnat tidningen (och kommer senare att plugga till läkare). Marie Birde fortsätter som chefredaktör men tidningen läggs ned efter något år. Kanske är det inte längre lika radikalt med en tidning som riktar sig mot tjejer utan att fokusera på smink och mode.

Så vad är tidningen Darling i dag?

– Jag skulle säga att det är många av youtubestjärnorna och alla influencers. De har egna röster och egna plattformar och egna idéer. En är Clara Henry. Jag vill tro och hoppas att vi byggde en grund som är helt självklar nu, säger Marie Birde.

1994

Eva von Pepel styr upp den svenska diskussionen – och lär ut HTML

Hon var kund nummer 20 hos Algonet, var med och drog igång den svenska delen av Usenet och skrev mängder av HTML-böcker. Internetpionjären Eva von Pepel var den solklara webbdrottning under 1990-talet. "Den bästa tiden i mitt liv" säger hon.

När internetleverantören Algonet kommer igång är Eva von Pepel snabb – och blir kund nummer 20. Tidigare har hon sedan länge varit aktiv inom programmering och BBS men nu tar hon även plats på webben – och Usenet.

– Det var en helt ny värld som öppnade sig. Bokstavligen. Jag kände att det fanns två verkligheter: en vanlig och den på internet. Där fanns ett annat liv med nya vänner, och det var det som var så lockande. Man fick uppleva en helt annorlunda vänskap. Det visuella påverkar i det verkliga livet, men på internet kunde man inte se varandra, därför pratade man med andra människor. Man öppnades på ett helt annat sätt och vänskaperna blev mer på djupet.

Nätet kom att förändra livet på många sätt.

– Det blev som en drog. Jag blev en internet junkie. Under en femårsperiod behövde jag tvinga mig att gå ut, för det var inte bra för mig att sitta vid datorn 24/7. Det var den bästa tiden i mitt liv.

Allt hände på Usenet
Internet är vid den här tiden uppdelad i tre delar: webben, mejl och diskussionsnätverket Usenet. Och det är på Usenet som Tim Berners-Lee presenterar sin idé till World wide web. Här berättar Linus Torvalds om Linux och Marc Andréesen om webbläsaren Mosaic. Uttryck som FAQ, flame, spam och troll myntas också här.

– För mig var Usenet den största delen. Det egentliga internet fanns där då. Man kunde träffa andra människor och lära sig nya saker.

Men länge finns inga svenska ämnessidor. Eva von Pepel är med i gruppen som ser till att skapa ett svenskspråkig sektion. Hon kommer sedan se till att underhålla och rensa bort sånt som inte passar in. Fast egentligen är forumen självsanerande, minns hon.

– Det var anarki till 100 procent, men samtidigt var det väldigt välorganiserat. Det fanns många människor som var vana vid grupperna och det var de som höll ordning. Det skulle vara fritt och alla var välkomna. De äldre brukade lära de yngre. Så om någon kom och försökte ta för mycket plats så blev han tillsagd omgående. Det var också då netikett skrevs, om hur man ska uppföra sig.

– Vi hade stora diskussioner om man skulle förbjuda pedofili. Jag minns att det var några som skrev att de skulle slåss för att ha frihet på internet, men sen blev det så klart inte så. Internet blev för stort.

Ada bryter mark
I två år är Eva von Pepel ensam kvinna på den svenska delen av Usenet, åtminstone den enda som visat det utåt (till en början gäller det även Eva, som kallar sig Spencer, men som snart ändrar till sitt riktiga namn). Men så en kväll 1996 dyker journalisten Ana Valdes upp. De träffas IRL bara någon timme senare och snart har de skapat e-zinet Ada (döpt efter Ada Lovelace), som blir en av de första svenska tidskrifterna på nätet. Tidningen – som strävar efter ett fritt internet – kommer att få stor uppmärksamhet i media.

– Alla tidningar ringde till mig och jag visste inte vad jag skulle säga. Plötsligt behövde jag förklara mig, allt hade tidigare bara skett så naturligt på nätet. Det blev lite för mycket ståhej, säger hon.

Några av böckerna Eva von Pepel skrev.

HTML-böckerna
Som om inte det vore allt kommer Eva von Pepel under 1990-talet att skriva 14 böcker om HTML. Hon är även aktiv i HTML Writers Guild, där hon tidvis får 2000 mejl om dagen med frågor om webbens viktigaste programmeringsspråk. Hon skriver även för Internetworld och Dagens Industri.

En av hennes lärlingar heter Annica Tiger, som startar en berömd HTML-skola på nätet, som många svenskar minns än i dag.

– Jag lärde mig HTML samtidigt som det kom till. Det var inte så svårt till en början om man hade ett intresse. Sen utvecklades jag tillsammans med specifikationen. Att lära ut handlade nog med andan som fanns då, att man ville hjälpa de nya på internet.

Kärleken till HTML har med logik att göra, förklarar hon och hänvisar till sina universitetsstudier i filosofi.

Så vad tycker hon om internet i dag?

– Nu är det nästan hundra procent business. Jag är med i många facebookgrupper i dag, men det är inte samma sak som Usenet, för då får man anpassa sig efter personen som skapade gruppen. Men det är kanske det närmaste man kan komma.

1996

Beata Wickbom grundar konferensen SIME

Beata Wickbom startar sin bana i IT-branschen i mitten av 90-talet och är en av de mest tongivande i uppbyggandet av konsultverksamheten på Spray och Razorfish. 

Beata Wickbom

1996 grundar Wickbom SIME (Scandinavian Interactive Media Event), Skandinaviens största konferens om digitala möjligher för internet-, media-, telekom- och underhållningsbranscherna.

Beata Wickbom förstår tidigt hur digitala möjligheter kan omvandlas till affärer och har bland annat lanserat globala intranät samt arbetat som Creative Director och webbstrateg för olika webbyråer. Hon har också suttit i flera styrelser. Nu syns hon mest som föreläsare, inspiratör och workshopledare kring sociala medier, affärslösningar och webbstrategier.

1996

Annica Tigers HTML-guide lär svenskarna göra egna hemsidor

I augusti 1996 lanserar Annica Tiger sin HTML-guide. Den blir snabbt blir ett nav i den växande svenska internetvärlden och platsen dit många vänder sig för programmeringstips.

Annica Tiger svensk internetpionjär

Annica har vid tiden bara haft en dator i drygt ett år, men avancerat snabbt och börjat utforska internet. Snart vill hon skapa en egen hemsida, men hittar ingen bra information. Den första sajten handlar därför om just detta – hur en hemsida blir till.

Lär ut populära programmeringstips för HTML och Java

Många privatpersoner använder hennes programmeringstips för att själva ta klivet ut på nätet. På sajten lär Annica bland annat ut hur HTML, Java, CGI och Frames fungerar; och förstås hur man lägger till en egen räknare på sin sajt. På anslagstavlan kommer det in frågor än i dag. 

"Många mejlade och jag lade mycket obetalt tid att besvara frågor. Det var kul att kunna hjälpa till. Jag visade att det är lätt att göra en hemsida", säger hon själv i efterhand.

"Jag ville vara en förebild och visa att även tjejer kan. Men det var ganska provocerande för en del minns jag. Det kom en del hatmejl, men de flesta var positiva."

1997 blir Annica Tiger en av Sveriges första bloggare

Annica är nyskapande även när det gäller hur nätet kan användas. Redan 1997 blir hon en av Sveriges första bloggare, ett begrepp som då är okänt. Skrivandet leder vidare till sajten "Dagbok på nätet", som är öppen för vem som helst.

2005 skriver Internetworld om Annica Tiger att "hon är det närmaste vi kommer en svensk nätlegend", efter att hennes blogg utsetts till Sveriges sjunde bästa.

Hyllas på Internetmuseum

Annica Tiger avlider 2016. Kommentarsfältet till hennes sista krönika, som publicerats på Internetmuseums utställning om webbdesign, blir snart fylld med tacksamma rader från besökare av hennes hemsidor.

Den här tidslinjepunkten har lagts upp efter ett tips från Marina Walström, tack! Vi vill bygga Internetmuseum ihop med våra besökare, saknar du något på tidslinjen? Klicka på "Bidra" i huvudmenyn och berätta vad.

1997

Marta Sandén skapar föreningen Seniornet – lär ut internet till äldre

1997 får Marta Sandén idén att starta ett lärandenätverk för seniorer som är intresserade av datorer och internet. Det är startskottet för SeniorNet som ska komma att hjälpa tiotusentals äldre att komma igång med internet.

Marta Sandén Seniornet

Vid tiden arbetar Marta Sandén som informationschef på regeringens IT-kommission och får av dåvarande statsråd Ines Uusmann finansiering för att starta igång verksamheten. Medgrundare är Karin Åkerblom samt Vivianne Lundberg, som också blir föreningens första ordförande.

Den första lokala klubben bildas på Lidingö och i dag (2019) finns 45 lokala klubbar och totalt 9000 medlemmar runt om i Sverige – från Luleå till Trelleborg – där seniorer träffas och lär sig mer av varandra om digital kommunikation, internet och datorer. Ämnena är breda, allt från tips när man ska köpa ny dator till lagring i molnet.

Utöver Seniornet startar Marta under 90-talet även tre tidningar med fokus på digitaliseringens möjligheter och IT-utvecklingen – Decisions, Distans och BrainHeart Magazine – som hon också är chefredaktör för.

1997

Kajsa Leander går i bräschen med Bokus – och Boo.com

Hon har kallats dotcom-drottning och high tech Lady McBeth. Kajsa Leander var med och skapade en av de största IT-satsningarna inom e-handel, Boo.com, som slutade i brutal konkurs som blev en symbol för hela IT-bubblan.

skärmdump av bokus.com och boo.com

Redan 1997 är Kajsa Leander med och grundar Bokus.com som ska komma att förändra svenskarnas sätt att köpa böcker. Projektet är lyckosamt och bara något år senare säljs Bokus vidare till KF-koncernen. Strax därefter påbörjar Kajsa och hennes kompanjon Ernst Malmgren arbetet med att skapa en stor e-handelsplats för mode och kläder. De nya så kallade dotcom-bolagen är glödheta bland investerare och paret lyckas dra in hela 1,4 miljarder kronor i riskkapital. Pengarna satsar de på att skapa en butik på nätet som ska lanseras över hela världen samtidigt.

Det satsar på nya tekniska innovationer,  genom tredimensionella provdockor ska man till exempel kunna se kläderna i 360 graders vinkel, med möjlighet att zooma in och ut på materialen. Den tredje november 1999 lanseras Boo.com men floppar snabbt. Marknaden är inte mogen för att handla kläder på nätet och tekniken allt för bristfällig. Tidens långsamma modemuppkopplingar gör att de flesta svenskar inte ens lyckas ladda sidan. Boo.com går i konkurs sju månader senare.

1997

Marina Walström skapar Tjejringen

1997 är Tjejringen Sveriges största webbsamling av svenska tjejers hemsidor och en av de största webbringarna i hela Sverige alla kategorier.

Marina är en av tusentals svenskar som tar hjälp av Annica Tiger när hon ska skapa sin första hemsida i mitten av 90-talet. I samma veva arrangerar Aftonbladet Kvinna en tävling för hemsidor gjorda av kvinnor, Marina anmäler sig (men vinner inte) och hoppas att tävlingen ska ge henne möjlighet att hitta bra svenska hemsidor gjorda av kvinnor. Så blir det inte. Då bestämmer hon sig istället för att själv samla svenska kvinnors hemsidor i en så kallad webbring.

En webbring är en cirkulär struktur av hemsidor, som är vanlig under de personliga hemsidornas storhetstid i mitten av 90-talet. Sidorna hänger ihop och besökaren kan med ett klick ta sig till nästa sida i ringen, eller slumpa sig till valfri sida. Den som vill ansluta sig till webbringen får ett id-nummer och en kod som läggs in någonstans på ens hemsida. I koden finns länkar som länkar till id-numret bakåt och framåt.

1997 är Tjejringen en av de största webbringarna i hela Sverige alla kategorier. Till en början tillåter Marina enbart personliga hemsidor men senare införs även en företagskategori. Detta eftersom många kvinnliga företagare vill vara med i Tjejringen på grund av marknadsföringsmöjligheterna.

Marina Walström är även med och bildar OPK, ett nätverk för kvinnor i IT-branschen, och är föreningens ordförande under alla de år som föreningen finns.

1998

Mitchell Baker driver som Mozillachef på för öppen källkod

Mitchell Baker leder Mozilla, organisationen bakom bland annat webbläsaren Firefox och e-postklienten Thunderbird.

Mitchell Baker

Juristen Mitchell Baker kommer in i internetvärlden precis när det börjar ta fart. 1994 är hon en av de första anställda på Netscapes juridiska avdelning och blir sedermera chef på sin avdelning. Här är hon pådrivande för att Netscape 1998 släpper sin källkod fri. Hon jobbar också med det då småskaliga open source-projektet Mozilla som senare kommer att utveckla Firefox, en av det tidiga 00-talets populäraste webbläsare.

När Netscape läggs ner 2003 är hon drivande i att skapa Mozilla Foundation för att säkerställa att projektet lever vidare. Mitchell blir nu verkställande ordförande i både Mozilla Foundation och Mozilla Corporation och fungerar som en viktig maktfaktor inom öppen källkod. Stiftelsens motto är "öppenhet, innovation och delaktighet på internet".

År 2005 listas Mitchell Baker som en av de 100 mest inflytelserika människorna i världen av Time Magazine. 2012 väljs hon in i Internet hall of fame.

I dag dominerar Googles webbläsare Chrome samt Apples dito Safari marknaden. Baker positionerar Mozillas Firefox som ett ickekommersiellt alternativ till dessa, med användarnas intressen i fokus och inte företagets. Läs mer om detta i en intervju med tidningen The Guardian från 2019.

1998

Nu startar OPK – ett kvinnligt nätverk för IT-kvinnor

1998 startas organisationen OPK som satsar på att skapa kvinnliga nätverk och pusha tjejer att ta för sig mer i den mansdominerade IT-branschen.

Detta får tjejerna i organisationen OPK reagera. OPK startar 1998 för att skapa kvinnliga nätverk och pusha tjejer att ta för sig mer i den mansdominerade IT-branschen. Mellan 1998 och 2002 ordnar de kurser och debatter. Nätverket börjar också samla och lista kvinnor efter olika områden på liknande sätt som Rättviseförmedlingen senare ska göra.

På listan samlas programmerare, projektledare, chefer, webbredaktörer, innehållsansvariga med flera. Insamlingen stoppas vid tusen namn. Då har de mansdominerade webbföretagen en diger lista att rekrytera ifrån. Namn fortsätter att flöda in även långt senare.

Genom sitt arbete bidrar OPK till att skapa en gemenskap för kvinnor som arbetade med IT och internet på olika arbetsplatser och som ofta inte hade några kvinnliga kollegor. Många jobb kom också att förmedlas via OPK:s nätverk.

2002

Nnenna Nwakanma vill sprida internet till alla

Aktivisten Nnenna Nwakanma, född i Nigeria, har titeln Africa Regional Coordinator för World Wide Web Foundation.

– Afrikas folkrikaste land, Nigeria, har 170 miljoner invånare och omkring 40 procent av dem har uppkoppling. Och nu ska vi se, är det någon här som vet vilket som är det näst mest folkrika landet? sa hon under Internetdagarna i Stockholm 2015.

– Det är Etiopien, med runt 90 miljoner invånare. Det bor fler människor där än i Tyskland men bara 10 procent av dem har tillgång till internet.

Innan hon arbetade för World Wide Web Foundation var medgrundare av FOSSFA, Free Software and Open Source Foundation for Africa.

– Om jag är tvungen att sammanfatta syftet med FOSSFA i ett par ord skulle det vara afrikansk utveckling. När vi möttes i Addis Abeba 2002 för att fundera kring Africa Information Society Initiative, drevs vi främst av ett motiv, nämligen att använda potentialen inom informations- och kommunikationstekniken för att få Afrikas utveckling att ta ett jättekliv framåt, säger hon själv.

2005

Isabella Löwengrip blir bloggvärldens Zlatan

En 14-åring skapar en "Paris Hilton-karaktär", slår ut konkurrenterna, härdar ut mot näthatarna och blir bloggvärldens svar på Zlatan. Isabella "Blondinbella" Löwengrip har kommit att skapa ett företagsimperium med bloggen som bas. I intervjun med Internetmuseum berättar hon om hur hon fann manusinspiration från tv-serien Rederiet, hur blogginläggen analyseras i detalj och om hur jobbet ibland orsakar Truman Show-vibbar.

Hösten 2005 startar 14-årige Isabella Löwengrip en blogg. Hon har läst en artikel i Aftonbladet om hur man gör, hon besöker blogg.se men det önskade användarnamnet – Godisbella – är upptaget. Tjänsten erbjuder några alternativ, varav ett är "Brunettbella". Med en lätt justering föds ett av internetsveriges starkaste varumärken.

909 sidor inlägg senare är hon 25 år gammal, har två barn, är gift, bor i hus på Lidingö och har under åren som passerat startat elva bolag. Bloggandet blev ett yrke.

– Det är otroligt häftigt att ha sin tonårstid sparad, men ibland känner jag mig som han i Truman show ...

Från början användes bloggen som ett sätt att skildra en festande och social "Paris Hilton-karaktär", ett fejkliv som drog många läsare.

– Bloggen blev så extrem för att jag skrev om så mycket champagne och päls och Stureplan och äldre killar. Men sedan började jag leva så också. Jag blev "Blondinbella" på något sätt. Och jag kunde ta ut en lön som 16-åring. Jag tror att folk hamnade på bloggen för att det var extremt på den tiden.

Studerade såpoperor
Något år senare började intresset för karaktären Blondinbella avta. Isabella Löwengrip började då studera manusförfattarnas insatser i långa tv-serier som Rederiet.

– Vad gör de för att tittarna stannar? Jag tänkte så med bloggen också. En vardagsbas. Det blev tydligt när jag började resa lite. När jag var utomlands sjönk antalet besök, men när jag fotograferade min frukostmacka ökade det. När jag tog steget att visa vem jag var fick jag en otroligt stor effekt.

Elva år senare handlar bloggen om entreprenörskap, familjeliv och träffar med C-ledaren Annie Lööf. De första läsarna har gått vidare.

– Genomsnittskvinnan som läser i dag är 30 år och har barn. Det är folk som är äldre än jag är. Jag har fått otroligt mycket nya läsare.

Synad av myndigheter
Länge sågs bloggande som en hobbyverksamhet, men under det sena 00-talet började bloggen dra in miljoner. Själv blev Isabella Löwengrip en offentlig person som placerades på löpsedlar. Skatteverket har också kommit att syna hennes finanser extra noga, i syfte att få grepp om det nya fenomenets intäktskällor.

– Jag fick revision första gången när jag var 18. Det var tufft att bli så synad, jag kan också uppleva att myndigheterna varit extra hårda mot mig, för att jag varit störst och synts mest. Jag har alltid skött mina kort snyggt, alltid drivit bloggen som ett aktiebolag. Att vara offentlig är inget som är så viktigt för mig, det har kommit mer på köpet. Klart finns en baksida också.

Hon har fått gå i bräschen för andra nya fenomen, och har bland annat fått utstå mycket näthat. Ett tag var majoriteten av alla kommentarer negativa. Det har lett till elva polisanmälningar. Alla har lagts ner.

– Svaret från polisen har varit att "du får lägga ner din blogg om du vill ha en förändring". Ändå tycker jag att det blivit en skillnad i dag. Det var otroligt intensivt ett tag, men sedan har internet fungerat självsanerande. Från början var det mer anonymt. I dag tvingar nästan alla communityn att man måste ange sitt namn. I dag är du dig själv mer, och då kan du inte näthata lika mycket.

Bloggarna togs över av plattformar
Från att ha bloggat själv har bloggplattformerna kommit att samla de mest inflytelserika personerna i sociala medier. Färre bloggar 2016, men fler läser bloggar. Själv värvades Isabella Löwengrip under 2015 till United Influencers, ett skifte hon kommenterade med att hon kände sig som "bloggvärldens Zlatan".

– Zlatan går inte bara ute och kör. Han har en strategi. Det har jag också. Jag såg tidigt bloggandet som en möjlighet, och kunde jag strukturera upp och analysera så förstod jag att jag kunde bli störst och bäst.

Ett exempel på strategin är hur inläggen formuleras på bloggen:

– Om jag lägger upp fem inlägg på en dag ska varje inlägg relatera till en viss målgrupp. Alla ska hitta något inlägg som kan skapa en känsla hos dig som du ska vilja kommentera.

Nästa steg? Utlandet. Redan nu översatts alla inlägg till engelska på Isabellalowengrip.com. Fortsättning lär följa.

2008

Professorn Danica Kragic jobbar för att göra robotarna mer som människor

Danica Kragic är en av världens ledande robotforskare och jobbar med att göra robotar mer mänskliga. 2018 utses hon till Sveriges mäktigaste kvinnliga tech-profil av Veckans affärer.

Danica Kragic föds i Kroatien 1971 och har som barn två stora intressen – sömnad och matematik. Det senare leder henne vidare till en utbildning till civilingenjör i maskinteknik. Tidigt i sin karriär jobbar hon med robotdammsugare, en produkt som nästan 20 år senare, 2015, ska komma att utses till årets julklapp i Sverige. 

Danica Kragic.

I slutet av 90-talet flyttar Danica Kragic till Sverige och doktorerar 2001 i robotik. Hon har i flera intervjuer berättat att hennes drivkraft är att bidra till att robotar i framtiden ska kunna ta över och utföra jobb som är tråkiga eller farliga för oss människor att utföra. Allra störst nytta ser hon att robotarna kan göra i sjukvården.

Som professor på KTH leder Danica avdelningen Centrum för autonoma system där hon och hennes team utför grundforskning. Hennes tidiga forskning var inriktad på att lära robotar att utföra svåra uppgifter som kräver mycket finmotorik, som att plocka upp olika typer av föremål och göra något med dem. Till exempel har hon fått två robotar att samarbeta med varandra för att steka pannkakor och lärt en annan robot att servera kaffe. På senare år har Kragic börjat titta mer på hur människa och robot kan interagera.

Utöver forskningen är Danica Kragic också styrelseledamot för Institutet för Framtidsstudier och i Wallenbergstiftelsernas ägarbolag FAM samt SAAB. Hon är också ledamot i Kungliga Vetenskapsakademien och Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA).

Även om det var intresset för matematik som fick styra valet av utbildning har hennes intresse för sömnad och kläder varit till nytta även i hennes yrkesliv. Hon är bland annat styrelseledamot i H&M och har synts i en kampanj för klädmärket Rodebjer.

2008

Sheryl Sandberg styr upp både Google och Facebook

När Sheryl Sandberg börjar på Facebook 2008 är hon den som tar företaget från lovande men pengablödande startup till lönsamt bolag. 2012 väljs hon som första kvinna in i Facebooks styrelse, en post hon fortfarande innehar. 

Foto: Sheryl Sandberg av World Economic Forum (CC BY-SA)

Sheryl Sandberg möter Facebooks vd Mark Zuckerberg första gången på en julfest 2007. Då jobbar hon som högt uppsatt chef på Google där hon varit med och tagit fram företagets mycket lönsamma annonstjänster (som AdWords och AdSense) och växt annons- och säljavdelningen från fyra till över 4000 personer.

Samtidigt har Facebook startat bara tre år tidigare och växer så det knakar. 23-årige Mark Zuckerberg har insett att han behöver hjälp att styra upp företaget och när han möter Sheryl Sandberg inser han vem han vill ge uppdraget till. Diskussioner inleds och efter många och långa möten mellan de två kan han i mars 2008 tillkännage att Sheryl Sandberg börjar på Facebook som företagets Chief Operation Officer. På hennes bord hamnar mycket av det Zuckerberg själv inte är bra på – förvaltning, marknadsföring, sälj, PR och HR.

Hennes uppdrag blir att vända Facebook, som fram till nu varit mer fokuserade på att bygga en riktigt bra tjänst än på att tjäna pengar, från stora förluster till vinst. Lösningen blir att börja erbjuda möjlighet för företag att annonsera och redan 2010 vänder Facebook förlust till vinst.

I takt med att Facebook växt har Sheryls förmögenhet och makt gjort detsamma. När Facebook börsintroducerades 2012 äger Sandberg runt 41 miljoner aktier. Året efter släpper Sandberg boken Lean in: Women, Work and the Will to Lead och startar en stiftelse Lean In Foundation som ska jobba för att inspirera och stödja kvinnor att nå sina mål. Samma år utnämner tidningen Times henne till en av världens 100 mest inflytelserika personer och sätts på tidningens omslag.

Sheryl Sandberg är mycket engagerad i ökad jämställdhet på arbetsmarknaden och att fler kvinnor ska vilja och våga ta på sig ledarskapsroller. 2012 håller hon ett TED Talk på ämnet som i skrivande stund haft över 10 miljoner visningar.

2016 byter hennes stiftelse namn till Sheryl Sandberg & Dave Goldberg Family Foundation och i samband med det donerar Sandberg Facebook-aktier till ett värde av runt 100 000 000 dollar som grundplåt.

På senare tid har Sheryl Sandberg kritiserats hårt för hanteringen av Camebridge Analytica-skandalen och avslöjanden om att Ryssland använt Facebook för att försöka blanda sig i det amerikanska valet 2016. Skandaler som påverkat den allmänna synen på Facebook mycket negativt. Enligt New York Times ska Sandberg personligen ha bett Facebooks kommunikationsavdelning att få fram misskrediterande uppgifter på finansmannen och filantropen George Soros, som kritiserat Facebook publikt.

2008

Heidi Harman och Andie Nordgren drar igång Geek Girl Meetup

Hösten 2008 tog Andie Nordgren och Heidi Harman saken i egna händer. De var trötta på att så få kvinnor var representerade på it-mässor och webbkonferenser.

I april 2009 är det dags för första träffen.

– Vi vill se fler tjejer inom webb, utveckling, teknik och entreprenörskap. Girl Geek Meetup är en gatukorsning mellan initiativ som finns här i Sverige och på andra håll i världen, såsom Geek Girl Dinner, Bar Camp och Geek Meet, förklarar en av grundarna, Andie Nordgren, i Svenska Dagbladet.


Sedan dess har nätverket spritt sig över världen och möten har anordnats på platser som Tunis, Hongkong och London. Syftet med verkamheten är enligt grundarna "att stärka kvinnors innovationskraft genom att lyfta, stödja kvinnliga förebilder inom teknik och entreprenörskap och skapa och möjliggöra aktiv kunskapsutväxling genom nya nätverk, mötesplatser och resurser".

2010

Kristina Alexanderson tar internet in i klassrummen

Kristina Alexanderson är en av Sveriges ledande experter på hur skolan kan arbeta med digital kompetens. Som chef för en av Sveriges största skoltävlingar – Webbstjärnan – ser hon till att arbetet med internet som ett verktyg för lärande på allvar får fäste i den svenska skolan under det 2010-talet. 

Kristina Alexanderson i sommarmiljö.

Kristina Alexanderson är en av Sveriges ledande experter på hur skolan kan arbeta med digital kompetens. Som chef för en av Sveriges största skoltävlingar – Webbstjärnan – ser hon till att arbetet med internet som ett verktyg för lärande på allvar får fäste i den svenska skolan under 2010-talet. 

Kristina Alexanderson brinner för att alla barn ska bli kunniga och medvetna internetanvändare. Och kanske är det hennes självupplevda osäkerhet kring digitalisering som gjort henne till en av Sveriges mest framstående och uppskattade föreläsare och utbildare kring digitaliseringen av skolan.

För som gymnasielärare i svenska kände hon sig själv en gång osäker på hur hon skulle kunna använda internet i sin undervisning. Efter ett tips från en bibliotekarie gick hon till en workshop för den då nystartade skoltävlingen Webbstjärnan –  där målet är att skapa en webbplats av ett valfritt skolarbete.

Här finner hon inte bara ett stöd utan också en ny passion. Kristina och hennes elever vinner tävlingen 2009 varpå Internetstiftelsen som arrangerar Webbstjärnan rekryterar henne för att fortsätta att utveckla tävlingen. Under de tio år tävlingen pågår deltar nära 400 000 elever som tillsammans skapar mer än 20 000 webbplatser och – kanske viktigaste av allt – stöttar tusentals lärare i att komma igång och jobba med digital kompetens i skolan.

2019 skrivs digital kompetens in i läroplanen som en viktig del i de flesta skolämnena. För att hjälpa lärare i undervisningen i allt från källkritik till programmering tar Internetstiftelsen under ledning av Kristina Alexanderson nu fram den digitala lärresursen Digitala lektioner.

Kristina är också författare till boken "Källkritik på internet" och har suttit med som rådgivare till regeringens digitaliseringskommission. Hon är även mycket engagerad i spridningen av Creative Commons, en uppdaterad upphovsrätt för den digitala tidsåldern. Den består av en uppsättning licenser som upphovsmannen kan tillgängliggöra sina verk under och ger allmänheten större rätt att återanvända, modifiera och sprida verken än vad den traditionella upphovsrätten gör. Sedan 2013 är hon projektledare för Creative Commons svenska organisation.

2010

Anna-Karin Hatt blir Sveriges första IT-minister

5 oktober 2010 blir Anna-Karin Hatt (c) Sveriges första IT-minister. Tidigare har området fallit in under infrastruktur, men nu bryts det alltså ut och får en egen ministerpost.

Anna-Karin Hatt

– Föräldrar som kommer med ett öronsjukt barn till akuten ska kunna känna trygghet i att läkaren kan plocka upp barnets journal från vårdcentralen digitalt, vilket man inte kan i många landsting i dag för att man har olika system och upphandlingar, säger hon till TT när hon tillsätts.

IT i vården blir också en av hennes mest prioriterade frågor, liksom att digitalisera skolan och få fler tjejer att intressera sig för teknik.

Under sin tid vid makten skapar Hatt bland annat Digitaliseringsrådet och är med och tar fram en Digital agenda, som läggs fram 2011. Namnet är "IT i människans tjänst – en digital agenda för Sverige". Hon utses också, kanske inte helt överraskande, till årets mäktigaste IT-kvinna av tidningen Computer Sweden.

2011

Speldesignern Jane McGonigal lyfter fram spelandets betydelse för våra liv

Jane McGonigal är en futuristisk speldesigner med storslagna visioner. Hon är övertygad om att spel kan användas för att förbättra människors liv och har som främsta mål att en speldesigner en dag ska tilldelas Nobelpriset.

Det är när Jane McGonigal 2009 drabbas av en svår hjärnskakning och hon börjar utveckla ett spel som ska hjälpa henne med återhämtningen som hon på allvar inser vilken potential som finns inbyggt i människors spelande. Resultatet blir spelet SuperBetter som sedan dess hjälpt hundratusentals människor att ta sig an verkliga utmaningar som depression, ångest, kronisk smärta och traumatiska hjärnskador. McGonigal själv har blivit en av de främsta förespråkarna för spelandets potential att förbättra människor liv även utanför den digitala världen.

2011 släpper hon boken "Reality is broken: Why games makes us better and how they can change the world" där hon med hjälp av forskning från fältet positiv psykologi argumenterar för att spel kan skänka människor både lycka, motivation och meningsfullhet samt bidra positivt till utvecklingen av samhället. Vidare argumenterar hon för att spelare är kreativa  problemlösare och extra bra rustade för att tillsammans kunna lösa några av världens tuffaste problem.

Ett exempel hon lyfter är hur 250 000 spelare på några veckor lyckades lösa ett problem inom det område av biokemin som kallas proteinveckning och som forskare grubblat på i åtminstone ett decennium.

Jane McGonigal är en mycket uppskattad föreläsare både i USA och internationellt. Sverige besöker hon som Keynote-talare på Internetdagarna 2013. Högst upp i den här texten kan du lyssna på ett av hennes TED Talks.

Jane McGonigal är ansvarig för spelforskning och spelutveckling på tankesmedjan Institute For The Future i Palo Alto i Kalifornien. 2018 ansvarade hon för arbetet med att ta fram en etisk guidebok – The Ethical OS – för techföretag, tänkt att hjälpa dem att undvika att deras produkt på sikt skadar samhället på sätt som de inte förutsett. Facebooks grundare Mark Zuckerberg exempelvis trodde knappast att hans tjänst skulle användas för desinformation och algoritmisk propaganda. Youtube tänkte sig inte att det skulle bli en plattform där konspirationsteorier blomstrar. Syftet med Ethical OS är att startups ska undvika sådana händelser. Detta genom att tänka kring olika scenarion och identifiera möjliga risker för att sedan när de väl inträffar kunna parera eller hantera dem.

2011

Clara Henry blir en av Nordens största Youtubestjärnor

Clara Henry är Nordens största kvinnliga Youtubare, med nästan 300 000 prenumeranter och sammanlagt närmare 30 miljoner videovisningar. Vi har träffat henne för vårt Internetmuseum och här berättar hon hur hon lyckats.

Clara lägger upp sin första video i mars 2011 och har sedan dess bland annat fått ett eget program "Med Clara Henry" på Kanal 5 Play och lett Melodifestivalen.

I intervjun med Internetmuseum, som spelas in 2015, berättar hon om hur jobbar med sina videos, hur hon skapar engagemang och hur hon ser på Youtube.

2012

Rebecca MacKinnon kämpar för demokratiska rättigheter i en digital värld

Rebecca MacKinnon är ett viktigt språkrör och förkämpe för demokrati och frihet kopplat till internet.  

Rebecca MacKinnon har en bakgrund som journalist och jobbade i slutet av 1990-talet som byråchef för nyhetskanalen CNN i Kina och Japan. I dag forskar hon, skriver om och arbetar med globala regler för internet, åsiktsfrihet och digitala teknikers påverkan på mänskliga rättigheter.

Hon är ansvarig för Ranking Digital Rights, ett projekt som arbetar för att främja yttrandefrihet och integritet på internet. Bland annat genom en årlig rapport där några av världens mäktigaste internet-, mobil- och telekomföretag genomlyses utifrån ett nätfrihets-perspektiv. MacKinnon är även medgrundare av webbplatsen Global Voices Online, en global nyhetstjänst för lokal journalistik.

I sin debutbok Consent of the networked: The worldwide struggle for internet freedom från 2012 pekar Rebecca MacKinnon på de problem som uppstår när både nationalstaters intressen och kommersiella aktörer samtidigt försöker styra internetutvecklingen för sina egna syften, och hur det enligt henne leder till minskad demokrati och yttrandefrihet i hela världen. Frågor som fortfarande är högaktuella. I ett TED Talk som 2011 utsågs av Huffington Post och TED till en av 18 "banbrytande idéer som kommer att omforma världen under 2012" kan du höra ett koncentrat av hennes resonemang.

2012

Dagny Carlsson visar att 100-åringar kan använda internet

2012 startar Dagny Carlsson en blogg under namnet Bojan. Det som skiljer henne från andra bloggare i världen är att hon hunnit fylla 100 år. Detta gör henne till kändis både i Sverige och utomlands.

Dagny Carlsson

Dagny Carlsson föds i maj 1912, bara några veckor efter att Titanic förliser. Hon går i pension samma år som Grease går upp på biograferna och när Aftonbladet 1994 blir Sveriges första tidning på webben har hon redan hunnit fylla 82. Men åldern är inget som hindrar henne från att vara nyfiken på webben och teknik. 2012 startar Dagny Carlsson en blogg på sajten 123minsida.se, under namnet Bojan. 

"Jag är en tuff tant, som gillar det mesta. Det kan vara en opera men det duger också med vanliga samtal om både roliga och svåra saker. Det roliga gillar jag mest", skriver hon på bloggens presentationssida.

Intresset för internet väcks när hon får en dator som hennes systerson köpt i USA. Dagny köper en handbok och lär sig själv. När det ordnas datorkurser för äldre i Solna är Dagny på plats. Påhejad av vännen Kerstin låter hon datorn hjälpa henne att bli mindre ensam efter att maken Harry avlidit. Först tror hon att hon själv inte har mycket tid kvar i livet, men sedan bestämmer hon sig: "När jag inte dog var jag tvungen att börja leva".

Redan på datorkursen i Solna vill hon ha hjälp att starta en blogg och handledaren hjälper henne att hitta en hemvist för den. När lokaltidningen sedan skriver om den ovanlig bloggaren är det början på ett liv som kändis.

När jag inte dog var jag tvungen att börja leva.

Dagny Carlsson

Varje kväll sätter sig Dagny och skriver ett nytt inlägg på bloggen. De kan handla om nästan vad som helst. Betraktelser om vårblommor och väckarklockor, filosofiska funderingar om livet som äldre, att livet inte var bättre förr – och med tiden allt fler inlägg om medverkan i media och olika priser hon vunnit. Samtidigt är hon själv kursledare och lär "yngre gamlingar" att använda datorer och internet.

Även om hon varit med i media flera gånger tidigare kommer det stora kändisskapet år 2015 när programmet Dagny - livet börjar vid hundra sänds på SVT. Dokumentärfilmaren Åsa Blanck hade då följt henne under en längre tid, och under det timslånga programmet pratar Dagny om livet, ensamhet, kändisskapet och vad bloggen betyder för henne.

Under hennes år som bloggare syns hon i tv-program som Skavlan, Fråga doktorn och Bingolotto, hon är både sommarpratare och vinterpratare i P1, dyker upp i filmen Hundraettåringen som smet från notan och försvann och blir även omtalad i internationell media. Hon vinner priser, pratar på mässor och evenemang och ger ut boken Livet enligt Dagny – i huvudet på en 104-åring tillsammans med Helen Bjurberg.

Elena Ström, som var Dagnys kursledare när hon först började lära sig datorer, följer med som en vän under hela resan. Hon är den som skriver på bloggen under Dagnys sista tid, även de sista inläggen med bilder från Dagnys begravning där kommentarerna från tacksamma läsare strömmar in.

Dagny Carlsson avlider den 24 mars 2022, en och en halv månad före sin 110-årsdag. Hon har då varit världens antagligen äldsta bloggare i ett decennium.

2013

Maria Häll – från "enda tjejen i klassen" till SUNET-chef och ICANN-topp

Maria Häll har gjort en karriär som få andra. Bland arbetsgivarna märks Regeringskansliet, SUNET och ICANN. Men det var inte självklart att hon skulle ägna sig åt IT.

1982 valde hon utbildning och hon fick hjälp att komma rätt.

– Det var min pappa, som är civilingenjör, som sa till mig att datorer är framtiden. Det hade kommit en helt ny linje, datateknik i Luleå som jag sökte till. Det krävdes höga betyg och linjen var populär. PC:n hade knappt kommit vid det här laget. Det visade sig att jag var den enda tjejen i klassen. Det blev en massa uppståndelse, en artikel i tidningen Mikrodatorn, Damernas värld och Aftonbladet, berättar hon själv in en intervju med Luleå Tekniska Universitet.

Och visst blev datorer framtiden. Maria Häll har bland annat arbetat som kansliråd på enheten för it-politik på Regeringskansliet. Hon har varit vice ordförande i ICANN:s Governmental Advisory Committeé och co-chair för RIPE Cooperation Working Group. Hon innehar några av de allra högsta positionerna inom det digitala Sverige, som ordförande för ISOC-SE och sedan 2013 som chef för SUNET.

2013

Anne-Marie Eklund Löwinder tar plats i Internet Hall of Fame

Anne-Marie Eklund Löwinder, internetpionjär och säkerhetschef på Internetstiftelsen i Sverige, blir i augusti 2013 första och fortfarande enda svensk att ta en plats i Internet Hall of Fame.

Anne-Marie Eklund Löwinder

I motiveringen framhålls att hon bidragit till att Sverige som första landstoppsdomän i världen säkrat sin zon med säkerhetssystemet DNSSEC, som är ett sätt att fastställa att webbplatsers adresser verkligen leder besökaren till rätt plats. Detta skedde redan 2005.

Anne-Marie Eklund Löwinder är dessutom som enda svensk en av de 21 krypto-officerare i världen som har tillgång till en slags nyckel som gör att hon kan starta om internet om det till exempel skulle slås ut i en terrorattack. Två gånger om året träffas krypto-officerarna i USA för att säkerställa att nätet fortsätter att fungera som det ska. Internetmuseum följde med Ann-Marie på en sådan resa, här kan du se filmen:

2015

Robyn startar Teklafestivalen – som bara är för unga tjejer

Tekla är teknikfestivalen för tjejer mellan 11-18 år. Deltagarna får testa allt från speldesign till 3D-skrivare och robotprogrammerare under en heldag.

Robyn.

– Som yngre tjej upplevde inte jag att jag blev uppmuntrad att utforska mina intressen inom teknik lika mycket som killar. Jag tänker att Tekla vill bidra till att främja tjejers nyfikenhet på saker som annars inte ligger så nära till hands för dom och avdramatisera den här miljön, berättar elektroniska popartisten och skivbolagsägaren Robyn, som är initativtagare till evenemanget.

En rad stora teknikföretag backar upp satsningen, som blir en succé. Över 1500 intresseanmälningar kommer in till 200 platser. Men de som inte kan komma får ändå vara med och titta, då SVT direktsänder hela dagen, där en av punkterna är ett liveframträdande av just Robyn.

Andra omgången äger rum 9 april 2016 vid KTH:s campus. Nu med dubbelt så många platser som året innan.

2015

Simone Giertz bygger usla robotar – blir en av Sveriges största youtubers

När hon bor i San Francisco och ogillar sitt jobb börjar svenska Simone Giertz bygga konstiga robotar och posta videor med dem på internet.

Simone Giertz.

Från början är tanken att pitcha en idé om ett barnprogram med maskiner och elektronik för SVT – hennes första skapelse som fastnar på film är en hjälm med en arm som borstar ens tänder. Det blir inget av programmet, men i augusti 2015 lägger hon upp en sju sekunder lång video med tandborstroboten på Youtube och Reddit. Det tar bara en dag innan den fått en halv miljon visningar.

Reddit är hela tiden en viktig del av hennes framgångar, framför allt underforumet r/shittyrobots som fokuserar på robotar och maskiner som inte gör det de ska. Forumet tar snabbt Simone Giertz till sitt hjärta och ger henne titeln Queen of Shitty Robots.

Det stora genombrottet kommer i november 2015 när hon postar The Wake-up Machine – en väckarklocka kopplad till en plasthand som slår en i ansiktet. Den blir snabbt viral och börjar sprida Simones Giertz skapelser utanför de redan robotfrälsta.

"Jag lever i ett litet internetmirakel" säger hon själv i TV4:s Nyhetsmorgon året efter. Då har hon 120 000 prenumeranter på sin Youtubekanal – i början av 2023 är siffran 2,7 miljoner. Hon är därmed en av världens största svenska Youtubers, med fler följare än samtliga svenskspråkiga kanaler.

Oppfinnar-Jocke inspirerar

Inspirationen till att bli uppfinnare får Simone Giertz från Kalle Ankas vän Oppfinnar-Jocke när hon är liten. Hon är inte själv ingenjör (även om hon läst ett år på en teknisk utbildning) men har många idéer som hon vill förverkliga. Genom att googla och prova lär hon sig det hon behöver för att själv kunna bygga maskiner och robotar.

Efter genombrottet går det väldigt fort. Intervjuer i svenska tidningar och TV-kanaler följs av medverkan i internationell media som Wired, samarbeten med Mythbusters Adam Savage, medverkan i Stephen Colberts The Late Show och ett eget TED-talk.

Den 30 april 2018 lägger Simone Giertz upp videon I Have a Brain Tumor. Då har hon sökt vård för smärta bakom ena ögat och läkarna har upptäckt en icke cancerogen tumör stor som en golfboll i hennes hjärna. Efter en operation följer en tuff rehabilitering för att komma tillbaka till ett normalt liv, men senare samma sommar postar hon videor igen.

Drygt ett år efter operationen tar hon sig an sitt då mest uppmärksammade projekt på Youtube – att bygga om en röd Tesla Model 3 till en pickup som hon kallar Truckla.

2018

Åsa Zetterberg blir Sveriges första Chief Digital Officer

När regeringen 2018 behöver någon för att driva på digitaliseringsstrategin för Sverige faller valet på Åsa Zetterberg, som utses till landets första Chief Digital Officer.

Att ha en Chief Digital Officer, en digitalchef, har varit vanligt både inom näringslivet och i offentlig sektor under 2010-talet. Både Vancouver, London och New York har haft rollen – och 2018 blir det Sveriges tur. Innan Åsa Zetterberg börjar som hela Sverige digitalchef har hon under många år jobbat på Sveriges kommuner och regioner (tidigare SKL) med att göra välfärden – skola, vård, samhällsbyggande – smartare med hjälp av digitalisering.

I hennes roll som Sveriges digitalchef blir hennes uppgift att titta på hur regeringens digitaliseringsstrategi – med det högt uppställda målet att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter – ska gå från ord till handling. Uppdraget löper över 10 månader. I dag jobbar Åsa Zetterberg med liknande frågor, nu som förbundsordförande på branschorganisationen IT- & Telekomföretagen.

Här kan du se en kort intervju där Åsa Zetterberg berättar om sin syn på digitalisering:

https://www.youtube.com/watch?v=amiaoD5GkoI
  

2018

Techprofilen Tuva Palm startar fond för att främja jämställdhet

Det räcker inte att bara prata om jämställdhet, för att åstadkomma riktigt förändring behövs kapital. Ungefär så resonerar techprofilen Tuva Palm när hon 2019 startar fonden She Invest, vars mål är att driva på för ett mer jämställt svenskt näringsliv genom att investera i bolag med hög andel kvinnor i ledande positioner. 

Tuva Palm är hippiedottern som växer upp med vad hon själv kallat "Sveriges proggigaste par". Hennes pappa spelar bas i Träd, gräs och stenar och hennes mamma jobbar som AD, stora delar av barndomen tillbringas i en turnébuss. Trots en kravlös uppfostran vill hon alltid vara bäst i skolan och går igång på att klara det omöjliga.

Den senaste utmaningen hon tagit sig an – att se till att svenskt näringsliv blir jämställt – är förhoppningsvis inte omöjlig, men en oerhört komplex nöt att knäcka. Tillsammans med fondbolaget Alfakapital börjar Tuva Palm i maj 2019, först som ett hobbyprojekt, att investera i svenska bolag de tror på och som uppfyller minst två av följande tre kriterier: 

  • Företaget har en kvinnlig vd eller styrelseordförande
  • Företaget har minst 40 procent kvinnor i styrelsen
  • Företaget har minst 40 procent kvinnor i ledningen

Fonden ges namnet She Invest och värdeutvecklingen går uppåt. I januari 2020 öppnas fonden för allmänheten. Målet är att inte bara investera pengar utan också att aktivt försöka påverka bolagen via deras valberedningar, att ta in fler kompetenta kvinnor i styrelserna.

Bygger världens kraftigaste dator på Oracle

Tuva Palms bana inom tech börjar i mitten av 1990-talet då hon både som en av få kvinnor och en av få i klassen som inte programmerat tidigare, börjar läsa datateknik på KTH. Hennes plan är att bli forskare men när en vän ringer och frågar om hon inte vill komma och jobba för hans nystartade företag Appeal Virtual Machines, vars mål är att konkurrera med jättar som Sun och IBM, väljer hon att byta riktning. Efter ett par uppköp blir mjukvarujätten Oracle ny ägare av bolaget och Tuva klättrar fort uppåt på karriärstegen.

När Oracles vd Larry Ellison vill bygga en superdator som ska vara 16 gånger snabbare än alla konkurrenters, hamnar uppdraget hos Tuva Palms chef. Det finns varken en ordentlig kravspecifikation eller instruktioner och efter att ha våndats i någon vecka över vad han ser som ett kamikaze-projekt erbjuder han Tuva uppdraget. Hon och hennes team får ett år på sig att bygga både hårdvara och mjukvara. Teamet lyckas och resultatet blir datorn Exalogic som har en prislapp på fyra miljoner dollar. Säljmålet är satt till fyra men Oracle säljer hela 19 stycken, en succé!

Vidareutvecklar Klarnas och Nordnets plattformar

Efter några år blir det konstanta pendlandet till USA ohållbart och 2014 börjar Tuva Palm som produktchef på fintechbolaget Klarna, som ska bli en av Sveriges enhörningar – alltså en startup som värderas till över 1 miljard dollar. Hon rekryteras för att byta ut deras tekniska plattform men börjar snart jobba med bolagets mer publika delar och styr om företagets fokus från e-handlarna till konsumenterna. 2016 går hon vidare till NordNet där hon bli bankens Chief Technology Officer under två år. Idag är hon affärsängel och rådgivare till flera svenska startups.