.FILE 2G 3G 4G 5G
Elsa-Karin Boestad-Nilsson, Sveriges första programmerare.
Foto av Bild: Spl / Ibl / Joel nilsson / Lindsten & Nilsson 
1948

Elsa-Karin Boestad-Nilsson programmerar svenska försvarets datorer

Män byggde maskinerna men det var kvinnor som programmerade dem. Sveriges första kvinnliga programmerare Elsa-Karin Boestad-Nilsson var en av dem.

Maskinerna var byggda av män, men det var kvinnor som programmerade dem. Elsa-Karin Boestad-Nilsson var akademiker, utbildad inom matematik och fysik. Hon inledde sin karriär 1948 på FOA, försvarets forskningsanstalt. Där var hon med och programmerade den första svenska räknemaskinen, BARK (binär aritmetisk reläkalkylator). Hon programmerade dessutom Sveriges andra dator – BESK (Binär Elektronisk SekvensKalkylator) 1954.

Programmering hade låg status på den tiden. De anställda kvinnorna fick heller inte veta något om maskinerna de programmerade. I en intervju med tidningen Forskning och Framsteg berättar Elsa-Karin Boestad-Nilsson:

– Allting var så hemligt. Vi visste om att några av våra lärare från högskolan fick stipendier för att åka över till USA strax efter kriget. I princip skulle de spionera på de amerikanska datamaskinerna, hämta hem kunskaper. Men de sa inget, trots att vi träffade dem varje dag, berättar.

Programmering är konst

I intervjun liknar hon även programmering vid konst, eftersom det på den tiden inte fanns några mallar och inga operativsystem:

– Jag hittade på en metod som kortade beräkningarna och som kunde användas generellt. Nu förstår jag att jag borde ha publicerat den. Men då tordes jag inte, för även om jag drömde om att bli forskare så var jag nog för ängslig.

Boestad-Nilsson blev 1957 chef för beräkningssektionen på FOA2, som gjorde beräkningar åt andra enheter på FOA. Hon blev chef för institutionen för matematik och databehandling 1974 och stannade kvar där till sin pensionering 1990. Hon blev överingenjör 1976.

Elsa-Karin Boestad-Nilsson blev 1957 chef för beräkningssektionen som gjorde beräkningar åt andra enheter på FOA. 1974 blev hon chef för institutionen för matematik och databehandling, där hon stannade kvar till sin pensionering 1990.

Det var nästan uteslutande kvinnor som anställdes till beräkningssektionen – dessa utgjorde alltså pionjärerna inom svensk programmeringskonst. Med åren fick programmering högre status och när utbildningen i numerisk analys startade 1962 vid Stockholms högskola var det bara män som sökte.

Elsa-Karin Boestad-Nilsson, Sveriges första kvinnliga programmerare, avled 2020.

false
-