Kvinnorna som tar internet till nya kontinenter

Tidigt 1970-tal är Ida Holz en av de första tre kvinnorna i Uruguay att ta en examen i datavetenskap. I början av 1990-talet jobbar hon på Universidad de la Republica i Uruguay. Här leder hon det team som ser till att Sydamerika får sin första knutpunkt till internet. När bollen väl är i rullning fortsätter hon att jobba med att få ut internet över hela kontinenten och är till exempel med och grundar Latin American Network Forum och the Latin American and Caribbean Internet Address Registry.

Vid ungefär samma tid börjar Nancy Hafikins och hennes team på United Nations Economic Commission for Africa (UNECA) att med utgångspunkt i Etiopiens huvudstad Adis Abeba bygga upp nätverk i Afrika. Vid tiden är import av modem förbjudet så till en början får de smuggla in modem i landet i sina resväskor. Den här lagen är Nancy Hafkins sedan med och lobbar bort. Hon bidrar också till att röja undan en rad andra hinder för uppkopplingen av Afrika som tullavgifter på datorer och monopol i telekombranschen. Efter sitt arbete på FN har hon ägnat sin tid åt att främja tillgänglighet och användningen av internet för alla världens kvinnor. 2006 är hon redaktör för boken Cinderella or Cyberella?: Empowering Women in the Knowledge Society.

Även i Kina är det en kvinna som leder arbetet med att ta internet till landet. Som chef för den kinesiska akademin för naturvetenskap övertygar Qiheng Hu övriga medlemmar av den kinesiska vetenskapsakademin att öppna upp landet för internet 1994. Efter det har hon jobbat vidare med att främja uppkopplingen av Kina genom andra initiativ. Hon grundar the China Internet Network Information Center och är ordförande i Internet Society of China (ISC). I den rollen har hon initierat en rad välgörenhetsprojekt för att främja uppkopplingen för barn och studenter i Kinas mer avlägsna delar.