Vad har smileyn, wingdings och emotikonen gemensamt? Jo, de lade alla grunden för det som blivit världsspråket emoji. I den här utställningen färdas vi genom emojiernas historia som börjar redan i antiken och fortsätter in i modern tid. Välkommen att följa med!
Smileyn! Antikt klotter, Ingmar Bergman, Forrest Gump och Harvey Ball
Den glada figuren som består av en mun och två ögon har anor ända tillbaka till antiken, men får sitt stora genombrott på 1960-talet när en frilansande formgivare tar ett uppdrag hos ett försäkringsbolag.
Om man ska tro filmen Forrest Gump så är det huvudpersonen själv som inspirerar skapandet av smileyn, men i verkligheten har den glada figuren hittats så långt tillbaka som antiken. En grupp italienska arkeologer hittade år 2017 en samling trasiga krukor i Turkiet från år 1700 före vår tideräkning. När krukorna pusslats ihop hade en av dem vad som tycktes vara en stor smileyfigur målad på den.
Smiley är enligt Svenska Akademiens Ordbok en "figur som skapas av grafiska tecken som används i e-post och sms och som t.ex. uttrycker avsändarens sinnesstämning". I Svenska Akademiens Ordlista sammanfattas den kort och gott som en 'känsloikon', vilket känns närmare vad man oftast tänker på och talar om när man säger smiley.
I grund och botten handlar det om de båda uttryckssymbolerna: den glada "smileyn" 🙂 och det ledsna ansiktet 🙁
Slovaker och Ingmar Bergman
Den tidigaste kända smiley-figuren i skriven text ritas år 1635 i staden Trenčín, Slovakien, av en notarie för att markera sin tillfredsställelse med stadens ekonomiska situation. Smileys börjar efter det allt mer dyka upp, ofta i humoristiskt skrivande – även om många av fallen är omdiskuterade. En transkription från ett tal av Abraham Lincoln år 1862 ser till exempel ut att innehålla en "blinkande" smiley, men det är oklart om det egentligen rör sig om ett tryckfel.
I Ingmar Bergmans film Hamnstad från 1948 ritar den olycklige Berit en ledsen smiley på sin spegel med hjälp av sitt läppstift, men det är först 1962 som smileyn på riktigt tar sig in i populärkulturen. Det är då som radiostationen WMCA i New York lanserar en reklamkampanj där de delar ut en tröja med texten "WMCA good guys" och en stor glad figur ovanpå.
Det är först 1962 som smileyn på riktigt tar sig in i populärkulturen.
Harvey Ball skapar emojin
Den gula figuren vi idag så väl känner som smileyn skapas emellertid året efter, 1963, av den frilansande formgivaren Harvey Ball. På tio minuter, för 45 amerikanska dollar, ritar han en gul knapp med två svarta prickar och en uppåtvänd kurva som mun. Symbolen beställs av försäkringsbolaget The State Mutual Life Assurance Company som en del i en kampanj för att få upp arbetsmoralen. Symbolen används på affischer, knappar och skyltar och blir snart en stor hit för företaget.
Varken Harvey Ball eller försäkringsbolaget söker någon patent för symbolen så när bröderna Bernard och Murray Spain upptäcker smiley-knappen i början av 1970-talet ser de sin chans. De kopierar figuren rakt av men lägger till texten "Have a Happy Day" under. De får upphovsrätt för sin version och redan efter ett år har de tryckt upp mer än 50 miljoner knappar. Smileyn blir snabbt en ikonisk figur för Flower Power-rörelsen som protesterar mot Vietnamkriget.
En fransk journalist ger glada nyheter
I Frankrike blir år 1971 den franske journalisten Franklin Loufrin den förste att registrera figuren för kommersiell användning när han börjar markera glada nyheter i tidningen France Soir med en smiley. Han får år 1988 varumärkesskydd för ordet "Smiley" i stora delar av världen. Hans son Nicolas tjänar idag miljoner per år på licensiering av figuren genom företaget The Smiley Company.
Under den här tiden har smileyn fått ett fotfäste i populärkulturen, bland hippies under 1970-talet, i Acid House-scenen i Storbritannien under 1980-talet och hos grungemusikerna på 1990-talet. Inte är det så konstigt att den glada figuren även tog klivet in i den digitala eran.
PLATO, emotikoner och kaomoji – nu når smileyn våra skärmar
Amerikanen Scott Fahlman föreslår på en tidig form av internet användandet av två olika emotikoner för att förenkla digital kommunikation, vilket leder till en närmast outsinlig källa av kreativitet.
Medan den glada figuren 🙂 slutligen får namnet "smiley" under 1980-talet så får de textbaserade känslouttrycken även en facklig term - emoticon. Det är en sammansättning av de engelska orden "emotion icon". Kortfattat så kan en emoticon beskrivas som en illustrativ representation av ansiktsuttryck med hjälp av en kombination av enkla ASCII-tecken, såsom kommatecken, kolon, bindestreck och parenteser.
Kortfattat så kan en emoticon beskrivas som en illustrativ representation av ansiktsuttryck med hjälp av en kombination av enkla ASCII-tecken.
Från humor till dator
I tryck dyker emotikoner upp som förslag på förenklad kommunikation redan under 1800-talet, oftast i humoristiska tidskrifter. Detta fortsätter även under 1900-talet då olika versioner av emotikoner kan ses i amerikanska skämttidningar som Harvard Lampoon och MAD Magazine. Men symbolerna når inte längre än till humortidningar, inte förrän datorerna kommer in i bilden. En tidig form av digitala emotikoner dyker upp år 1972 när datorsystemet PLATO IV släpps. Genom att skriva tecken ovanpå varandra kan användare skapa små grafiska figurer.
En förmiddag i början på 80-talet
De uttryckssymboler vi är vana vid att se kan spåras till en förmiddag den 19 september 1982. Det är då Scott Fahlman publicerar ett inlägg på ett internetforum hos Carnegie Mellon University, med ett förslag på hur man skulle kunna uttrycka känslor i text:
Inom några månader sprids dessa och många nya varianter av emotikoner över ARPANET och Usenet, föregångare till dagens Internet.
Kaomojin - den japanska emotikonen
I västerländska länder skrivs emotikoner vanligtvis sidledes, från vänster till höger, så att man behöver luta på huvudet för att läsa dem. I Japan blir en annan form av emotikon mycket mer populär - Kaomoji (顔文字; lit. 顔(kao)=ansikte, 文字(moji)=tecken). År 1986 exploderar kaomojin i det digitala Japan och till skillnad från de västerländska emotikonerna behöver man inte luta på huvudet för att läsa dem.
^_^
<( -'.'- )> (alias Kirby)
t(-_-t)
"Emojier är fula"
När Scott Fahlman år 2012 intervjuas av den brittiska tidningen Independent om vad han tycker om emojier kallar han dem fula. Han tycker att de uttrycksfulla bilderna "förstör utmaningen att komma på smarta sätt att uttrycka känslor med vanliga tangentbordstecken." Han tycker att kreativiteten försvunnit. Men de flesta håller inte med Scott Fahlman och världen blir som tokig i emojier.
Men när 1990-talet tar sin början har de uttrycksfulla ikoniska bilderna ännu inte tagit form...
Wingdings och Dingbats – symboler som typsnitt
Om du öppnar Microsoft Word idag finns typsnittet Wingdings fortfarande kvar där – en gång ett populärkulturellt fenomen men nu nästan helt bortglömt. De lekfulla bildikonerna hade sin plats när MTV fortfarande visade musikvideor.
Historien om Wingdings börjar för hundratals år sedan, när boktryckarkonsten knappt hunnit lära sig stava. Tryckare ärver då en tradition från klostrens munkar att rita små utsmyckningar i texten för att fylla upp tomt utrymme, signalera slutet på ett kapitel eller bara av konstnärliga skäl. Dessa symboler börjar i början av 1900-talet att kallas för "Dingbats". Ett ord vars ursprung fortfarande är okänt.
Mannen som bestämmer sig för att ta "Dingbats" från tryckpressarna in i den moderna tiden heter Hermann Zapf, en renommerad typograf som i mitten av 1970-talet designar över 1 000 olika symboler. Det amerikanska typsnittsföretaget International Typeface Corporation väljer ut 360 stycken som de år 1978 släpper som ITC Zapf Dingbats – ett typsnitt som helt och hållet består av symboler.
När Apple sju år senare lanserar sin skrivare LaserWriter har företagets vd Steve Jobs valt ITC Zapf Dingbats som ett av standardtypsnitten. Dingbats blir oerhört populärt och får snabbt flera efterföljare.
Födelsen av Wingdings
Samma år som Apple släpper sin skrivare, 1985, skapar paret Charles Bigelow och Kris Holmes typsnittet Lucida som till en början innehåller en handfull olika symboler. Med åren inser de att det finns ett behov av att kunna använda ännu fler symboler – de skapar de tre extra typsnitten Lucida Icons, Lucida Arrows och Lucida Stars år 1990. Det hinner knappt gå några månader innan datorföretaget Microsoft köper rättigheterna och kombinerar dem till ett enda typsnitt som de kallar för "Wingdings". Namnet är en kombination av "dingbats" och "Windows". Redan samma år blir Wingdings en del av operativsystemet Windows och blir snart ett kulturellt fenomen.
Typsnittet fyller nämligen ett stort behov. I dag är det lätt att hitta bilder på nätet att kopiera och klistra in, men i början av 1990-talet ser det väldigt annorlunda ut. Internet har knappt hunnit födas. Det är svårt att hitta bilder, filer är ofta för stora för att lagras i mängd på den tidens små hårddiskar och de är ofta av dålig kvalitet. Typsnitt som Wingdings blir en lösning genom att ge människor högkvalitativa, skalbara bilder som funkar bra ihop med text. År 1997 släpps Webdings, en uppdaterad version av Wingdings gjord särskilt för att användas på internet.
Nu när högupplösta bilder blivit mer lättillgängliga på nätet och emojier gjort inträde så har Wingdings popularitet svalnat. Idag ses typsnittet mest som en relik från 90-talet.
Emotikonerna tar form?
När internet och sms blir allt mer vardag under 1990-talet blir också emotikoner och olika former av digitala känslouttryck mer populära.
När internet tar klivet ut i den stora vida världen i början av 1990-talet ökar användningen av e-post dramatiskt. Allt från programmerare och forskare till vanliga människor börjar mejla. När allt fler kommunicerar digitalt börjar olika tjänster se över hur kommunikationen kan förbättras.
Fransmännen sprider Smiley
I början av 1970-talet skapade den franske journalisten Franklin Loufrani sin version av en smiley och blev den förste att söka varumärkesskydd för figuren. Tillsammans med sin son Nicolas startade han The Smiley Company år 1996. Det är Nicolas som året efter utvecklar hundratals olika emotikoner i tecknade versioner, vars designer patenteras i USA. I juli 1997 dyker de första Smiley-ikonerna upp på Internet i form av bilder i GIF-formatet.
Till slut har företaget gjort så många ikoner att de år 2001 samlar nästan 1 000 tecknade emotikoner på en egen sajt – Smiley Dictionary. Det antalet kommer snart att växa till över 3 000.
En ännu större milstolpe för företaget sker år 2002 när de skriver kontrakt med mobiltillverkare som Nokia, Motorola och Samsung om att låta dem använda sig av emotikonerna på deras telefoner. Men dessa roliga figurer blir inte mer än en kuriosa i telefonerna och tar ingen riktig kulturell fart.
Personsökare i Japan
Samtidigt sker en annan utveckling i Japan när det kommer till digitala känslouttryck. År 1995 säljer nämligen personsökare som smör bland Japanska tonåringar. När det japanska telekommunikationsföretaget NTT DoCoMo lägger till en hjärtsymbol i sina Pocket Bell-enheter får högstadieungdomarna ett nytt sätt att uttrycka känslor i de miljontals meddelanden de skickar varje dag.
Det går så bra att NTT DoCoMo snart har 40 procent av marknaden i Japan, men när de i nyare versioner av Pocket Bell tar bort hjärtsymbolen sjunker användarantalet rejält. Företaget inser att de nu är i behov av något nytt – något som ska få tillbaka tonåringarna. Rivalen J-Phone (dagens Softbank) lanserar dessutom år 1997 sin tjänst "Sky Walker" för mobiltelefoner. Det är en tjänst som innehåller en hel grupp olika små figurer att använda i meddelanden. Avgiften för att använda tjänsten är dock hög och den når inte den breda massan. NTT DoCoMo inser däremot att rivalen var något på spåren...
Världens första emojier skapas
I november 1997 ser världens första emojier dagens ljus. Då släpper den japanska mobiltillverkaren Softbank en telefon där användarna kan välja bland 90 olika symboler. Många av dem används fortfarande i uppdaterade former.
Ordet emoji är japanska och är en sammansättning av 絵 (e) ’bild’ och 文字 (moji) ’tecken, bokstav’. Det har använts i japanskan ända sedan 1928. Länge ansågs japanen Shigetaka Kurita vara de digitala emojiernas skapare, men efter en del efterforskningsarbete gick Emojipedia under 2019 ut och klargjorde att det var företaget Softbank som var först.
De allra första emojierna påminner mycket om typsnittet Wingdings till utseendet. Den stora skillnaden – och fördelen – med emojier är att de inte kräver ett eget typsnitt utan kan användas direkt i en text, lika enkelt som vanliga bokstäver. Här kan du se några av de allra första emojierna och hur deras motsvarigheter ser ut idag:
Men det blir inte någon omedelbar succé för de nya symbolerna, troligen för att telefonen de finns på 1997 inte blir någon försäljningsframgång. Eftersom den nya mobilen är den enda som har stöd för emojierna krävs det att den man skickar meddelanden till har en likadan telefonmodell. Det ska däremot inte dröja länge innan den ovan nämnda Shigetaka Kurita ändrar på det...
Shigetaka Kurita tar emojierna till massorna
Shigetaka Kurita skapar 176 emojier inför släppet av den japanska internettjänsten "I-mode". Nu tar det fart på riktigt och symbolerna sprids som en löpeld – men bara i Japan.
Året är 1998 och japanen Shigetaka Kurita besöker San Francisco för att kolla in telekomföretaget AT&T:s nya tjänst Pocket Net Service. Den är först i världen med att erbjuda tjänster som e-post och väderleksrapporter via mobilnätet.
Kurita är en del av ett team hos den japanska mobiloperatören NTT DoCoMo som arbetar på "I-mode" – ett liknande projekt som ska bli världens första mobila internetplattform, även den med tjänster som väderleksrapporter, eventbokningar, nyheter och e-post.
Vad Kurita lägger märke till hos Pocket Net Service är att den saknar visuella hjälpmedel. Om vädret ska bli molnigt så skrivs detta ut i text och inte med en moln-ikon.
Kulturella hinder
I Japan på 1990-talet har e-post blivit populärt, precis som i resten av världen. Men till skillnad från i väst så har de japanska användarna svårare att ta till sig denna nya form av kommunikation. I japansk kultur är kommunikation nämligen fylld av långa utsvävningar, uttryck och betoningar för att förmedla exakt vad sändaren menar och vill. Allt detta försvinner i den kortare och mindre formella e-posten. Även om det bidrar till att människor enklare kan nå varandra så ökar samtidigt risken för missförstånd.
Det är mot denna bakgrund som Kurita och hans team tar sig an meddelandetjänsten i "I-mode", som dessutom endast tillåter 250 tecken per meddelande. Det ger dem den extra utmaningen att komma på ett sätt att kommunicera på ett beskrivande men kortfattat vis. Lösningen Kurita kommer fram till heter emoji.
Emoji – en nygammal uppfinning
Ordet emoji dyker upp första gången på engelska år 1997, det vill säga redan innan Kurita presenterat sina ikoner för NTT DoCoMo. Dock handlar det endast om en liten notis i den engelskspråkiga japanska tidningen Nikkei Weekly om funktionaliteten i en ordbehandlare.
Tillsammans med sitt team designar Kurita 176 stycken bilder, en samling symboler som ska hjälpa till att ingjuta känslor och uttryck i den digitala kommunikationen. För att få inspiration läser han manga – japanska tecknade serier. Så här säger Kurita i en intervju med The Verge:
I japanska serier finns det väldigt många olika symboler. Människor ritar känslouttryck som personen med en stor svettdroppe, eller, när någon får en idé och en stor glödlampa dyker upp.
Eftersom alla meddelanden måste rymmas på en så liten yta – bara 12 gånger 12 pixlar – så är många emojier så förenklade att det kan vara svårt att förstå vad de föreställer. Kuritas emojier ser dessutom väldigt annorlunda ut jämfört med de gula och detaljrika ikoner vi är vana vid idag.
En omedelbar succé
De nya emojierna blir direkt en succé vilket leder till att NTT DoCoMos konkurrenter också vill använda sig av dessa nya piktogram som tonåringarna i landet förälskat sig i. Istället för att kopiera Kuritas design så gör varje mobiloperatör sina egna versioner för att locka användare med mer detaljrika emojier. Konsekvensen blir tyvärr att en emoji inte syns om du skickar det mellan två konkurrenter – för att de ska synas måste både mottagaren och avsändaren använda samma operatör..
Först år 2005 börjar flera av operatörerna att översätta en inkommande emoji från en annan operatör till sin egen version. Men det tar längre tid än så innan resten av världen får ta del av denna utveckling i vår digitala kommunikation.
Emojier dyker upp i Iphone – men bara för japaner
Apple släpper en ny version av sitt operativsystem till Iphone med inbyggt stöd för emojier. Men bara japanska mobilanvändare får tillgång till de tecknade figurerna.
Den smarta mobiltelefonen Iphone lanseras 2007 av Apple. Den tar stora delar av världen med storm, men blir inte en lika stor succé i Japan. En av anledningarna till det bristande intresset är att Iphone saknar de de uttrycksfulla små figurerna som blivit oerhört populära hos de japanska mobilanvändarna.
När Apple år 2008 släpper uppdateringen IOS 2.2 av sitt operativsystem till Iphone har de byggt in stöd för emojier – men endast för japanska användare. Det fungerar dessutom endast för kunder som använder sig av den japanska mobiloperatören Softbank.
För alla andra ägare av Iphone som är nyfikna på dessa nya bildfigurer så krävs det först att de gör en så kallad jailbreak – ett hack som öppnar upp möjligheter att modifiera sin telefon på sätt som tillverkaren annars satt stopp för. Senare börjar det släppas appar som gör det möjligt att låsa upp emoji-tangentbordet utan att behöva hacka mobilen. På så sätt får många tillgång till denna japanska kuriosa och därmed börjar de spridas vidare till resten av världen.
Den första emoji-romanen blir en översättning av Moby Dick
Fred Benenson lanserar Emoji Dick, ett projekt som översätter de 10 000 meningarna i Herman Melvilles klassiker Moby Dick till emojier.
Fred Benenson anlitar år 2009 över 800 personer via tjänsten Amazon Mechanical Turk – där man kan betala allt från några cent till ett par dollar för att få människor att utföra olika uppgifter. Uppdraget de får: att översätta de cirka 10 000 meningarna i Herman Melvilles klassiska roman Moby Dick till emojier. I slutändan tillbringar de hundratals människor som Benenson anlitat totalt över tusen timmar på översättningen. Benenson skrapar ihop pengarna han betalar sin armé av översättare genom en kampanj på Crowdsourcing-plattformen Kickstarter.
– Jag är intresserad av fenomenet om hur vårt språk, vår kommunikation och vår kultur influeras av digital teknologi. Emoji är antingen en lågpunkt eller höjdpunkt i den historien, så jag kände att jag kunde konfrontera mycket av vår delade oro för framtiden av mänskligt uttryck genom att tvinga ett litterärt mästerverk genom ett sådant konstigt nytt filter, förklarar Fred Benenson i en intervju för The New Yorker.
Jag är intresserad av fenomenet om hur vårt språk, vår kommunikation och vår kultur influeras av digital teknologi. Emoji är antingen en lågpunkt eller höjdpunkt i den historien.
Fred Benenson
Översättningen döps till "Emoji Dick" och blir tillgänglig för köp år 2010 i en inbunden färgversion för den nätta summan av 200 amerikanska dollar. Tre år senare väljer USA:s kongressbibliotek att ta med Emoji Dick i sin samling, som den första emoji-romanen någonsin.
Unicode tar kommandot – äntligen en världsstandard
Organisationen Unicode standardiserar emojier vilket innebär att tjänster och program kan skapa egna emojier som syns även om ett meddelande skickas från ett annat operativsystem.
Unicode Consortium är en ideell organisation som grundas år 1991. Den består av representanter från bland annat teknikbolag som Apple, Microsoft, Facebook och Google men även lingvister och typografer. Deras jobb är att utveckla och underhålla den internationella industristandarden med samma namn – Unicode – som skapas år 1992. Unicode gör det möjligt för en dator att hantera text skriven på alla världens skriftspråk och standarden uppdateras årligen med nya språk, symboler och tecken.
Emojier standardiseras
När Unicode den 11 oktober 2010 släpper Unicode 6.0, den nya uppdateringen av sin standard, så innehåller den inte mindre än 994 emojier som nu är fria att använda för alla tjänster. Det betyder att företag som Google, Microsoft, Facebook och Twitter kan börja skapa sina egna versioner av emojier som kommer att synas även om ett meddelande skickas från ett annat operativsystem eller tjänst.
Att emojier standardiseras innebär att de blir tecken i Unicode-systemet. Alla tecken och symboler har där en egen liten kodsträng med tillhörande beskrivning som sedan omvandlas till dess rätta utseende. Här nedan är några exempel på tecken och symboler som finns i standarden. Först står deras kodsträng, följt av den korta beskrivningen som finns i standarden för vad koden representerar och slutligen hur koden visas för användaren:
Exempel:
U+0041 Latin Capital Letter A
U+2764 Heavy Black Heart ❤
U+1F346 Eggplant 🍆
U+1F600 Grinning face 😀
Apple först ut
När Apple släpper operativsystemet IOS 5 till telefonen Iphone år 2011 blir de först med att lansera emojier internationellt. Inbyggt i telefonen finns nu ett alldeles eget tangentbord för emojier. Detta påbörjar en världsomspännande popularisering av användandet av de små figurerna.
Emoji tar plats plats när Språkrådet listar nya svenska ord
På Språkrådets årliga lista över nyord kan man i oktober 2012 hitta "emoji" som ett av de utvalda orden som fått bred användning i svenskan.
Språkrådet ansvarar för språkvården i Sverige och är Sveriges officiella organ för språkvård och språkpolitik. De registrerar och har till uppgift att upplysa om nya ord och fraser i svenska språket. Sedan 1986 har Språkrådet, som då hette Svenska språknämnden, årligen publicerat en lista på nyord.
I nyordslistan tar de med ett litet urval av ord som blivit vanligare de senaste åren och som säger något om samtiden. Orden är inte alltid helt nya, men de har blivit brett etablerade i allmänspråket och i medietexter när Språkrådet tar med dem. Eftersom nästan alla inlånade ord är engelska, lyfter de gärna fram lån från andra språk när sådana dyker upp (till exempel kawaii, mukbang och poke).
På nyordslistan som släpps i oktober 2012 hittas emoji med den kortfattade motiveringen:
Emoji. ökad användning: animerade symboler för att uttrycka känslor i elektronisk text. 2008. Smileyn har fyllt trettio år […] Det gula cirkelformade ansiktet dök upp som smiley på vissa tekniska plattformar. Och så småningom föddes emojin, den färgglada animerade smileyn.
På frågan om hur man ska böja det nya ordet så hänvisar Språkrådet i sin frågelåda till SAOL – Svenska Akademiens ordlista. Emoji böjs enligt SAOL en emoji, den där emojin, flera emojier, de där emojierna.
Språkrådet skriver att det också är vanligt med plural-s (flera emojis) och ibland används pluralformen emojisar (särskilt i bestämd form: de där emojisarna).
Allt fler böcker och konstverk sammanfattas med emojier
Journalisten Martin Schibbye sammanfattar sin tid i fångenskap med enbart emojier i en uppmärksammad tweet.
I 438 dagar sitter journalisten Martin Schibbye tillsammans med fotografen Johan Persson fängslade i Etiopien. Efter att de blivit frisläppta släpper de boken "438 dagar" om sin tid i fångenskap. I samband med släppet sammanfattar Martin Schibbye boken med enbart emojier i en tweet den 7 oktober 2013:
Konst tar form på Twitter
Att sammanfatta konst och romaner till emojier har vid tiden redan börjat bli en trend på mikrobloggen Twitter (som numera kallas X) och andra sociala nätverk. Den 25 januari 2013 läggs ett inlägg upp på Tumblr av användaren ladiesupfront. Inlägget består av fyra skärmbilder från Iphone på textmeddelanden från en vän som försökt återskapa konstnärliga mästerverk med hjälp av emojier.
Ett par veckor senare upptäcks bilderna av den Brooklyn-baserade konstnären Man Bartlett som inspireras att skapa en så kallad hashtag, #EmojiArtHistory, på Twitter för omtolkningar av berömda konstverk i historien genom att endast använda emojier. Det första inlägget han lägger upp med sin hashtag innehåller emojier av en man och en pistol som ska representera Chris Burdens ökända konceptuella konstverk Shoot från 1971.
Böcker på 140 tecken
Året efter lanserar bokförlaget Random House den 1 augusti 2014 en egen hashtag, #emojireads, för att samla superkorta sammanfattningar av kända romaner - med endast emojier. En som senare hoppar på utmaningen är skådespelaren Kyle MacLachlan. Han lägger upp en tweet med emojier som beskriver handlingen i Frank Herberts science fiction-klassiker Dune. Kyle MacLachlan spelade själv huvudrollen i David Lynchs filmatisering av boken från 1984.
Emojierna får ett eget lexikon
Jeremy Burge skapar sajten Emojipedia, ett digitalt lexikon för emojier som snart blir den främsta destinationen för nyfikna att lära sig mer om de uttrycksfulla bildtecknen.
Emojipedia har kallats för världens främsta resurs om emojier. Här dokumenteras varenda emoji som finns i standarden Unicode samt deras betydelse.
Så här beskriver webbplatsens skapare Jeremy Burge det hela i en intervju med tidningen Business Insider:
Det är Wikipedia för emojis, eller som jag säger till mina morföräldrar: det är ett lexikon för glada figurer.
Jeremy Burge kommer ursprungligen från Melbourne i Australien och arbetade i över tio år som webbkonsult. Framförallt arbetade han för universitet där hans uppgift var att förbättra användarvänligheten för deras program och se över skolornas närvaro på sociala medier.
Idén till Emojipedia dyker upp år 2013, när Apple presenterar IOS 6, den senaste uppdateringen av deras operativsystem för mobiltelefonen Iphone. Bland systemets nya funktioner brukar det alltid finnas ett antal nya emojier, men Apple berättar inte vilka de nya emojierna är. Jeremy Burge köper domänen Emojipedia.org den 14 juli samma år, på sin födelsedag.
Första året är det ett relativt blygsamt projekt för Jeremy. Men i början av 2014 börjar webbplatsen plötsligt krascha. Besökarna har på kort tid gått från tusentals till hundratusentals. Anledningen är att webbplatsen har publicerat utkasten till Unicode 7 – och de nya emojier som den innehåller. Alla nyhetssajter har därför börjat länka till Emojipedia.
Vid den tiden har Jeremy Burge hunnit flytta till London, men Emojipedia är fortfarande bara en hobby. I mitten av 2015 tar han steget att säga upp sig från sitt konsultjobb för att börja arbeta på heltid med Emojipedia. I december samma år blir Jeremy Burge dessutom en officiell medlem av Unicode Emoji Subcommittee – den grupp som bestämmer vilka nya emojier som ska läggas till standarden.
Idag drar Emojipedia in hundratusentals dollar per år i annonsintäkter och har ett besökarantal som årligen ligger på över 100 miljoner. Sajten har även vuxit och blivit både en blogg med emojirelaterade inlägg, ett nyhetsbrev och en podd vid namn Emoji Wrap.
Klart för en egen emoji-dag!
Jeremy Burge skapar högtiden World Emoji Day som hålls 17 juli varje år. Valet av datum bestäms efter hur kalenderemojin ser ut på en Iphone.
Jeremy Burge, grundaren av Emojipedia, lanserar år 2014 World Emoji Day. Han väljer datumet 17 juli som dag, baserat på hur kalender-emojin ser ut på en Iphone. Apple i sin tur har valt just det datumet för sin emoji eftersom det var då kalenderprogrammet Ical för Mac presenterades på konferensen Macworld Expo år 2002.
Eftersom emojin i Unicode-standarden bara beskrivs som en kalender, utan något specifikt datum, har olika tjänster valt olika datum för sina egna versioner. Twitter (som nu bytt namn till X) har använt både 21 mars för dagen då företaget grundades och 15 juli för dagen då tjänsten lanserades. Numera har de däremot också gått över till datumet 17 juli, för att World Emoji Day infaller då. Detsamma gäller både Google och Samsung.
Men på de flesta moderna mobiltelefoner ändras ikonen så att den alltid visar dagens aktuella datum, även på en Iphone.
Sprida glädjen av emojier
Syftet med World Emoji Day är enligt Jeremy Burge att främja användningen av emojier och sprida den glädje de ger till alla omkring oss. Dagen används ofta av företag för att lansera allt möjligt emoji-relaterat. Apple har till exempel för vana att annonsera sina nya emojier på just World Emoji Day.
År 2017 lyses Empire State Building dagen till ära upp i gult medan filmbolaget Sony Pictures firar World Emoji Day genom att anordna ett rekordförsök i Dubai med världens största samling av människor utklädda till emojier. Guinness Rekordbok godkänner rekordet ett par dagar senare.
Olaga hot – med emoji
Antalet fall runt om i världen där domstolar behöver tolka innebörden av emojier ökar och snart börjar jurister slå larm.
Jurister larmar för svårigheterna att tolka emojier i rättegångar eftersom deras innebörd ofta är ospecifika och kulturellt betingade. Allt oftare behöver domstolar runt om i världen tolka innebörden av en emoji, till exempel i mål om ofredande, olaga hot, förtal och affärsöverenskommelser.
I USA polisanmäls i december 2016 en 12-åring från Fairfax, Virginia, efter att hon postat ett meddelande på Instagram som innehåller pistol-, bomb- och kniv-emojier. Detta tolkas som ett hot mot skolan. Flickans familj säger att hon skickade meddelandet som en reaktion på att ha blivit mobbad. Totalt fjorton fall rapporteras i USA under år 2015 där domstolar behöver tolka innebörden av emojier. Två år senare är antalet fall trettiotre stycken.
Nu tolkar domstolar emojier
I Sverige är det vanligast att emojier dyker upp i fall rörande olaga hot. En man förbjuds bland annat att skicka emojier till en exflickvän som han förföljt och trakasserat. I ett annat fall år 2017 tas en ungdom i gymnasieåldern in på förhör efter att ha postat ett hot på den sociala medieplattformen Snapchat. Ungdomen har skrivit "Skottlosning i Fredrika gymnasium imorn akta er" tillsammans med två emojier som föreställer en kanonkula och en pistol.
Ett översättningsföretag i England försöker lösa problemet genom att annonsera efter en emoji-tolk och anställer några månader senare världens första emoji-specialist.
Erkännandet ett faktum när 😂 blir årets ord – och emoji når SAOL
I den fjortonde utgåvan av Svenska Akademiens ordlista läggs slutligen “emoji” till i listan. Samtidigt blir en emoji utvald till Årets ord av Oxford Dictionaries.
Svenska Akademiens ordlista (SAOL) ges ut av Svenska Akademien sedan 1874. När den fjortonde utgåvan av SAOL släpps i april 2015 så delar nyordet emoji nu officiellt plats i det svenska språket tillsammans med över 126 000 andra uppslagsord.
Oxford Dictionaries utnämner årets ord
I England vinner emojin "😂 Face with Tears of Joy" titeln "Årets ord". Det är första gången ett icke-ord får den äran. Ordlistan Oxford Dictionaries motiverar beslutet med att emojin "bäst återspeglar livssynen, känslan och bekymren för år 2015". Symbolen "😂 Face with Tears of Joy" är också den mest använda emojin i världen. Ordboken hänvisar till en undersökning de gjort tillsammans med Swiftkey som visar att bara i Storbritannien så utgjorde "😂 Face with Tears of Joy" hela 20 procent av alla emojier som skickades år 2015.
Emojisymbolen ifråga toppar fortfarande listan över världens mest använda emojier – vilket går att följa bland annat genom webbplatsen Emojitracker. Det är en sida lanserad 2013 av amerikanen Matthew Rothenberg, som i realtid undersöker alla inlägg på Twitter (X) som publiceras och innehåller en emoji. Fortfarande är "😂 Face with Tears of Joy" den klara vinnaren med ett rejält försprång till andraplatsen, 👌 "OK hand sign" .
Plötsligt vill alla vill forska om emojier
Med emojins segertåg över världen börjar många undersöka hur bildtecknen faktiskt används och flera rapporter börjar dyka upp om emojier i olika delar av världen.
År 2015 är emojier inte längre endast en japansk kuriosa – det benämns allt oftare som nästa steg i mänsklig kommunikation. Emojier börjar kallas för ett universellt språk. Då samlas forskarna!
Första storskaliga studien
Forskare på University of Michigan och Peking University analyserar 427 miljoner meddelanden från nästan 4 miljoner mobilanvändare i 212 länder och regioner. Man vill undersöka om emojianvändandet är universellt eller om det skiljer sig åt beroende på geografi och kultur. Som källa använder forskarna en populär app – Kika Emoji Keyboard – som finns tillgänglig på 60 olika språk. Forskarnas resultat anses vara den första storskaliga studien av emoji-användande.
– Emojier finns överallt. De håller på att bli ett universellt språk som binder samma alla människor över olika kulturer, säger Wei Ai, en av doktoranderna på University of Michigan School of Information som utfört studien.
Studien kommer fram till att länder med starka familjetraditioner, som till exempel Mexiko, Chile, Peru och Colombia, använder fler emojier som uttrycker sorg, ilska och negativa känslor. Människor i samhällen som tenderar att fokusera på framtid – som fransmän och ungrare – är mindre troliga att använda negativa emojier än de som lever i samhällen med mer fokus på tradition.
Senare samma år släpper företaget Swiftkey sin Emoji Report där de analyserar hur människor i olika regioner med olika språk använder sig av emojier. Slutsatserna i rapporten är bland annat:
- Fransmän använder sig av hjärtemojin ❤️ fyra gånger så ofta som andra språk och franskan är det enda språk där hjärtat är den mest använda emojin
- Araber använder blommor 🌸 och växter 🪴 fyra gånger mer än genomsnittet
- Ryssar använder sig av romantiska emojier tre gånger mer än genomsnittet
- Australiensare använder dubbelt så mycket alkoholbaserade emojier 🍷 och 65 procent mer drogemojier 💊 än genomsnittet
Sex och inkompetens
Dejtingsajten Match.com vill inte vara sämre och gör år 2017 en studie av sina amerikanska användare och kommer fram till att singlar som använder emojier har mer sex än de som inte gör det. Deras undersökning hävdar också att kvinnor som använder kyss-emojier 💋 har enklare att nå orgasm tillsammans med en partner.
Men en undersökning som publiceras i juli 2017 i tidskriften Social Psychological and Personality Science hävdar också att smileys och emojier är förödande att använda i jobbmejl eftersom de "signalerar vare sig glädje eller värme, bara inkompetens". Deltagarna i studien uppfattar det som att kompetensen sänks hos de som använder emojier i sina mejl. När avsändaren är okänd är mottagaren dessutom mer trolig att anta att ett mejl som innehåller en smiley är skickat av en kvinna, visar studien.
Undersökningar och studier fortsätter att göras varje år som analyserar hur vi använder emojier för att kommunicera med varandra och vilka konsekvenser detta medför.
Finland först med egna emojier
Bastubadare, hårdrockare och telefonen Nokia 3310 blir alla emojis när Finland blir först i världen med att lansera egna nationella emojier.
– Emoji används särskilt av unga människor och de har revolutionerat vår kommunikation på samma sätt som till exempel sms. Med emoji kan man kommunicera med bilder i stället för ord och det passar ju finländarna, skriver Petra Theman, chef för finska Utrikesdepartementets enhet för offentlig diplomati, i ett pressmeddelande.
Sammanlagt rör det sig om över 60 olika finska emojis som kan laddas ned från utrikesdepartementets webbplats för turism ThisisFINLAND eller via App Store och Google Play. Några svenska motsvarigheter med midsommarstänger och dalahästar finns det däremot inga planer på.
– Vi tycker att det här är en ganska rolig idé som de har lanserat men vi har inga planer på att göra en svensk motsvarighet av detta i nuläget, säger Gabriel Wernstedt, kommunikatör på svenska utrikesdepartementet till tidningen Svenska Dagbladet.
Swemojis – emojier på svenska
Men helt utan svenska emojier blir vi inte. Den digitala annonsbyrån Wehay bestämmer sig nämligen för att de inte vill vara sämre än Finland och skapar sina egna svenska emojier. De lanserar i oktober 2016 vad de kallar för Swemojis.
Totalt handlar det om 78 bilder som föreställer typiskt svenska företeelser och symboler, med inhemska klassiker som Kalles kaviar, midsommar, köttbullar och Systembolaget!
Problemet med både de finska emojierna och Wehays svenska bidrag är att ingen av dem är med i Unicode – de är inte standardiserade. Så om man vill skicka en Tom of Finland-emoji till en vän så måste man skicka det som en bild och inte som en emoji.
Emoji.se – äntligen ett svenskt uppslagsverk
Stefan Johansson har tröttnat på att leta i listor för att hitta en särskild emoji. Han lanserar Emoji.se, ett arkiv och sökmotor för emojier – på svenska.
I september 2016 börjar Stefan Johansson bygga på uppslagsverket Emoji.se som han lanserar en månad senare.
– Jag byggde sajten för att jag själv hade tröttnat på att bläddra och leta i listor när jag ville hitta någon särskild emoji. Därför utvecklade jag Emoji.se för att enklare kunna söka efter emojier och då även på svenska eftersom det annars bara fanns engelska sajter med sökfunktioner, berättar Stefan Johansson.
Webbplatsen är ett emojiarkiv och sökmotor där du kan leta fram en emoji, kopiera den och sedan klistra in den där du vill, till exempel i ett mail eller en chatt. Det finns också förklaringar till vad många av emojierna betyder. Eftersom emojier har sitt ursprung i Japan är många av de emojier vi använder kopplade till typiskt japanska saker eller den japanska kulturen.
– Jag har även ett kulturellt intresse för emojis, eftersom min sambo kommer från Japan och ibland brukar göra sig lustig över att vi [icke-japaner] använder emojis utan att veta vad de egentligen betyder – på grund av deras distinkta koppling till den japanska kulturen, säger Stefan Johansson.
Emoji.se är ett hobbyprojekt som utvecklas kontinuerligt när Stefan får tid över. Sommaren 2018 översattes webbplatsen till fyra andra språk: finska, danska, norska och engelska.
Översättningföretag anställer emojitolk
Översättningsföretaget Today Translations annonserar efter en emojitolk för att hjälpa dem att möta utmaningarna att förstå och översätta "världens snabbast växande språk".
Översättningsföretaget Today Translations i London upptäcker en efterfrågan eftersom sms och digitala textmeddelanden allt oftare används som bevismaterial i rättegångar. De datorprogram som vanligtvis används för att hjälpa till med översättningar känner inte alltid till de kulturella skillnader som finns i användningen och tolkningen av de uttrycksfulla emojierna. Därför lägger företaget ut en jobbannons i november 2016 där de söker efter en emojispecialist.
Irländske Keith Broni blir den lycklige och anställs några månader senare av Today Translations som världens första emojitolk. Han visas raskt upp i brittisk tv för intervjuer och syns ofta i nyhetsinslag där han förklarar de olika betydelserna hos emojier.
Numera är Keith Broni fortfarande emojiernas förespråkare – som chefredaktör på webbplatsen Emojipedia.
Filmen The Emoji Movie sågas – men blir historisk i Saudiarabien
Sommaren 2017 släpps "The Emoji Movie", som slaktas av kritikerkåren. Men i Saudiarabien blir filmen en historisk milstolpe.
Filmbolaget Sony Pictures Animation premiärvisar The Emoji Movie i Sverige den 11 augusti 2017. Filmen blir brutalt slaktad av kritikerkåren och har ett nuvarande betygssnitt på bara 6 procent på filmsajten Rotten Tomatoes. Från biopubliken tjänar filmen emellertid tillbaka sina pengar med råge. Totalt drar filmen som haft en budget på 50 miljoner dollar in över 210 miljoner dollar. 💰
Sir Patrick Stewart spelar 💩
Bland de skådisar som lånar ut sina röster till den animerade filmen finns bland andra komikern T.J. Miller, James Corden och Anna Faris. Sir Patrick Stewart är också med i rollen som bajsemojin. I den svenskdubbade versionen kan vi höra artister som Daniel Norberg, Pernilla Wahlgren och Rickard Söderberg ge liv åt de animerade emojierna.
Bioförbud i Saudiarabien
När Saudiarabien i december 2017 lyfter sitt 35 år gamla förbud mot biografer i landet så är den första filmen de bestämmer sig för att visa: The Emoji Movie.
Dagen när Google lär sig hur en hamburgare ska se ut
När en dansk mediaanalytiker anmärker på placeringen av osten på Googles hamburger-emoji utbryter en sådan debatt att självaste VD:n för Google bestämmer sig för att svara på kritiken.
I Unicode-standarden finns det inte några detaljerade riktlinjer för hur en emoji ska se ut, utan bara en kort textbeskrivning. Därför kan alla företag sätta en egen prägel på sina emojier. Detta leder ibland till lustiga diskussioner om hur de valt att designa dem.
Precis detta sker när den danske mediaanalytikern Thomas Baekdal postar en skärmbild av Apples och Googles respektive hamburger-emojier 🍔 som visar skillnaden på var de båda teknikbolagen valt att placera osten. På Googles emoji är osten placerad längst ned, under själva köttbiten.
Var ska osten på en hamburgare egentligen ligga?
Detta inlägg kickar igång en debatt om var olika ingredienser på hamburgare bör ligga. Vissa användare poängterar bristerna också hos andra företag. Apples och Samsungs placering av sallad ifrågasätts, samt mängden sesamfrön på Facebooks hamburgerbröd. Facebooks hamburgare har dessutom också osten placerad på ett tvivelaktigt ställe – mitt emellan salladsbladet och tomaten!
Den virala tweeten når till slut Googles VD Sundar Pichai som, med glimten i ögat, skriver till svar på Twitter:
Några månader senare inleder Sundar Pichai Googles utvecklarkonferens I/O i maj 2018 med att presentera bolagets nya förbättrade hamburger-emoji, där osten nu är placerad ovanpå köttbiten. Samtidigt passar man på att förbättra en annan kritiserad emoji, nämligen ölsejdeln 🍺. Googles tidigare version har nämligen haft ölskum som svävar ovanför det halvt urdruckna glaset.
Apple, Microsoft och Google satsar på vattenpistoler
Efter många fram och tillbaka bestämmer sig slutligen alla större teknikbolag för att pistol-emojin ska se ut som en vattenpistol, inte en realistisk revolver.
Året är 2013 och nu har alla större tjänster släppt sina egna emojiset – Apple, Google, Microsoft, Samsung. Facebook och Twitter har alla designat emojier för just sina plattformar. Det blir då tydligt att en standard inte nödvändigtvis innebär att allt ser likadant ut.
Hur Unicode fungerar
I Unicode-standarden som emojier är en del av så finns det inga designregler för hur en emoji ska se ut. Det enda som står är en kod och en väldigt kort beskrivning, till exempel "Thinking Face" 🤔. Utifrån det är det upp till tjänsterna själva att välja hur just deras versioner av emojierna ska se ut. En konsekvens av detta är att en emoji kan se olika ut beroende på vilken plattform eller tjänst man använder.
Det här har orsakat en del missförstånd genom åren, men den emoji som orsakat mest kontrovers är nog pistol-emojin.
Från början visar alla stora företag emojin som en realistisk pistol eller revolver. Undantaget är Microsoft vars emoji visar en leksakspistol. Detta ändras när Apple sommaren 2016 meddelar att i systemuppdateringen IOS 10 till deras Iphone så kommer deras pistol-emoji byta utseende från en realistisk revolver till en vattenpistol. En dag senare bestämmer sig dessutom Microsoft, med sin senaste uppdatering till Windows 10, att ändra utseendet på deras pistol-emoji från en leksakspistol till en realistisk revolver.
Detta innebär att om du skickar en vattenpistol från en Iphone så ser en Samsung-användare och en Microsoft-användare en realistisk pistol.
Vattenpistolen blir norm
För många är detta mest en lustig misskommunikation men när emojier allt oftare dyker upp rättsfall så börjar detta uppmärksammas som ett verkligt problem. En efter en av företagen börjar därför följa i Apples spår och 2018 blir året då alla större tjänster har bytt utseende på sina pistol-emojier till vattenpistoler.
Twitter ger Sverige en val-emoji
Inför valet i Sverige 2018 släpper Twitter en särskild emoji som föreställer en valurna med den svenska flaggan.
Sociala medier har blivit platsen där många ventilerar sina åsikter. Särskilt mikrobloggen Twitter (som idag heter X) har blivit känd som plattformen där de mest högljudda skriver av sig. Speciellt pratglatt blir det i samband med stora händelser, som inför riksdagsvalet i Sverige år 2018.
För att göra det enklare att kunna hitta tweets som handlar om valet släpper Twitter i september 2018 en egen emoji som är kopplad till några enstaka hashtags.
– Med den här emojin vill vi hjälpa människor att uttrycka sina åsikter i samband med valet och komma med ett positivt bidrag inför söndagens val. Vi märker redan hur svenskarna i allt större utsträckning använder Twitter för att uttrycka sina åsikter och dela sina intressen. Den här emojin kommer att göra samtalen ännu mer levande, skriver Sinéad McSweeney, Twitters chef för samhällskontakter och kommunikation, i ett pressmeddelande.
Om användare använder sig av hashtaggarna #dinröst, #val2018 eller #valet2018 på Twitter, så följs inlägget automatiskt av en valurna med en svensk flagga.
Emoji – ett universellt språk?
En del beskriver emojier som ett universellt språk och nästa steg i mänsklig kommunikation. Men vilka hinder finns för att emoji verkligen kan bli det?
Emojier som ser olika ut beroende på vilken tjänst du använder. Bilderna har också anklagats för bristande representation. Problemen som finns med de älskade små figurerna kallas "emoji fragmentation". Här är några av de hinder som finns för att emoji faktiskt ska kunna bli ett universellt språk.
Unicode är bara en standard, inget krav
Alla officiella emojier finns i det som heter Unicode-standarden. Tack vare den kan olika företag använda samma koder, så om du skickar en emoji från till exempel en Samsungtelefon så kommer motsvarande emoji dyka upp på en Iphone.
Problemet är bara att det inte finns några krav på att ett företag måste använda alla emojier som finns listade. Företagen väljer själva vilka de vill ska finnas i sina tjänster. Det är anledningen till att vissa emojier istället visas som tomma rutor eller kryss på vissa plattformar – de har helt enkelt inte den emojin i sitt system.
Ett annat problem detta medför är dålig bakåtkompatibilitet. När nya emojier släpps så dyker de upp hos användarna först när mobiltillverkarna och plattformarna släpper uppdateringar till sina system där emojierna ingår. Så om man använder en äldre version saknas dessa emojier. Här nedan är ett exempel på hur sajten Emoji.se ser ut beroende på om man surfar dit med en dator som har operativsystemet Windows 7 eller Mac OS High Sierra:
Det är alltså samma webbplats, samma dag, men sajten ser helt annorlunda ut eftersom Windows 7 inte har alla de senaste emojierna.
Inga designregler – olika utseende
I Unicode-standarden finns det heller inga designregler för hur en emoji ska se ut. Det enda som står är en kod och en väldigt kort beskrivning, exempelvis "Face With Tears of Joy" 😂. Utifrån den beskrivningen är det upp till tjänsterna själva att välja hur just deras representation av emojin ska se ut. Därför kan en emoji se olika ut beroende på vilken plattform eller tjänst man använder.
Detta har orsakat en del missförstånd genom åren när mottagaren sett en annorlunda emoji än vad avsändaren tänkt sig. Ett underhållande exempel är när VD:n för Google kände sig tvungen att svara på varför deras hamburger-emoji såg ut som den gjorde. Ett lite mer allvarligt exempel är att utseendet på pistol-emojin har sett annorlunda ut mellan företagen. En en vattenpistol som skickades från en Iphone kunde se ut som en riktig revolver på en Samsungtelefon. Eftersom pistol-emojin ibland har tolkats som olaga hot kan detta leda till riktiga problem. Därför bestämde sig alla större företag år 2018 för att byta utseende på sina pistol-emojier så att de var mer lika varandra.
Representation bland emojier
I juni 2024 finns det mer än 3 600 emojier i Unicode-standarden. Men vilka emojier är det? Vilka normer och stereotyper i samhället speglar dessa? Och vilka är det som inte finns med? Bristen av representation bland emojier är en kritik som Unicode ofta fått och fortfarande får höra. Det är något de kontinuerligt arbetar med.
År 2012 infördes samkönade par som emojier och tre år senare fick man även möjlighet att välja olika hudtoner för emojier som föreställde människor. Unicode fungerar så att alla kan skicka in förslag på nya emojier. Den ideella organisationen Plan International har till exempel i flera år föreslagit en mens-emoji medan Apple i början av 2018 skickade in förslag på olika emojier för funktionshinder.
Hur många emojier kan vi ha?
En fråga som många ställer sig är hur många emojier vi kan få innan det inte längre blir praktiskt att använda emoji-tangentbordet? Och om antalet emojier måste begränsas, hur väljer man vilka som inte ska få vara med?
Alla ska med när "alfabetet" växer
Unicode gör emoji-alfabetet mer inkluderande. Nu finns symboler för samkönade par, menstruation och emojier med olika hudtoner.
Det standardiserade emojialfabetet har länge fått kritik för att inte vara tillräckligt inkluderande. Länge saknades till exempel människor med olika hudtoner på den officiella listan, samt symboler för samkönade par.
Vilka nya emojisymboler som ska tillkomma bestäms av Unicode-konsortiet, men det är fritt fram att skicka in förslag på emojier man tycker saknas. En gång om året håller konsortiet ett möte då de röstar fram vilka nya symboler som ska läggas till emojibiblioteket, samt om några gamla ska strykas.
Därefter är det upp till varje mobiltillverkare, operatör och nätjätte att själv införliva de nya emojierna i sina system. Webbplatsen Emojipedia brukar varje år erbjuda en förhandsvisning av vilka nya emojier som är på gång.
Funktionshinder, könsvariation och menstruation
I takt med att Unicode utökar emojierna blir de lite mer inkluderande för varje år. 2015 infördes varianter av många emojier med olika hudtoner, där en vinkande hand 👋 exempelvis kunde väljas med flera olika hudfärger förutom den vanliga emojigula.
2016 lade man till manliga och kvinnliga varianter för många yrken, till exempel fick vi möjlighet att välja både kvinnliga och manliga läkare, lärare, kockar och forskare. 2017 fick ännu fler figurer olika genusvarianter och 2018 satsade man på varianter med olika hårfärger och frisyrer.
Men uppdateringen 2019 blir den mest inkluderande hittills. Då införs flera emojier som föreställer människor med olika funktionshinder 👨🦽 (efter ett förslag från Apple). Dessutom tillkommer olika könsvarianter av par 👩🏻❤️👩🏼, och olika hudtoner av människor som håller hand 👨🏼🤝👨🏽.
Den ideella organisationen Plan International har under många år kampanjat för att införa en emoji som ska representera menstruation. Ett vinnande förslag i en omröstning nekades av Unicode men istället införs en kompromiss i form av en emoji föreställandes en droppe blod🩸.
Sveriges första emojibok ges ut
I boken "Emoji – en historia om känslor, bajs och ett gult leende" spårar han emojins ursprung och söker svaret på hur de små japanska ikonerna på så kort tid lyckats bli en självklar del av våra liv.
På världsemojidagen 17 juli, år 2020 släpps den första boken på svenska som avhandlar ämnet emojier. Boken är skriven av Daniel Hånberg Alonso som också är curator för emoji-utställningen här på Internetmuseum. I boken "Emoji – en historia om känslor, bajs och ett gult leende" spårar han emojins ursprung och söker svaret på hur de små japanska ikonerna på så kort tid lyckats bli en självklar del av våra liv.
Emojier – ett nytt världsspråk?
Emojierna fortsätter att spridas över världen. De blir föremål för domstolars tolkningar och enas som en standard under Unicode. Också i Sverige blir bildsymbolerna alltmer självklara och för varje ny systemuppdatering i mobilen kommer nya emojier.
Vissa beskriver det som nästa steg i människans språkliga utveckling, andra menar att de fördärvar språket. Klart är att det finns något med emojierna som vi människor inte kan motstå. I dag används de av i stort sett alla internetanvändare på ett eller annat sätt.
I Hånberg Alonsos bok får läsaren följa med på en resa som börjar i antikens Turkiet och går via rymdkapplöpning, en kvinnlig radiolegend, musikgenren Acid House och antikapitalistiska serietecknare till japanska tonårstjejer och datanördar. Det är en historia om människans kreativitet och vårt ständiga behov av att uttrycka oss.
Varför finns det en bajs-emoji?
Hur kom det sig att bajs-emojin var en av de allra första emojierna som skapades?
Lyssna på podden Dumma frågor om internet, där Jannike och Måns från Internetstiftelsen reder ut små och stor frågor om internet i varje avsnitt.
