När uppfanns internet? MIT-forskaren och psykologen JCR Licklider föreslår ett "intergalaktiskt nätverk" där datorer över hela världen kan prata med varandra.

På CERN-laboratoriet i Schweiz skapas World Wide Web på nittiotalet men långt innan det började man jobba med datorer. I den här filmen från 1965 kan ni se deras allra första dator, en Ferranti Mercury.

När det svenska elnätet digitaliseras inspireras man av Arpanet. Men allt går inte som det är tänkt. Det blir början på en bit svensk internethistoria – som når världen.

Så hur fungerar internet? Svaret är en teknik som kunde börja användas redan 1974. Men det har inte varit givet att just TCP/IP, som tekniken heter, skulle bygga internet. Mäktiga motståndare har tyckt annat.

Det är en varm augustidag 1976. På ett av picknickborden på baren Rosottis i Palo Alto, Kalifornien, samsas de vanliga ölglasen i plast med en datorterminal om utrymmet. De sju personerna som är samlade runt bordet har ett mål. Att överföra information från ett nätverk till ett annat – en förutsättning för det internet vi har idag.

X.25 är televerkens favorit, även det svenska. Länge tror man att det är med den tekniken informationsutbytet mellan datorer ska utvecklas.

Föreställ dig att du varje gång du ska besöka en webbsida eller skicka ett mejl hade behövt leta reda på rätt nummer i ett register och sedan skriva in en lång sifferkombination i stället för ett domännamn. Det här var realiteten fram till 1983 då den nyutexaminerade datavetenskapsstudenten Paul Mockapetris skapar DNS, en av internets hörnstenar.

1985 väljer Nordiska ministerrådet att satsa på Nordunet – ett datornät som knyter samman de nordiska forsknings- och utbildningsnäten. Tack vare detta sker en snabb utveckling av internet i Norden.

SUNET är ett nätverk som kopplar ihop alla Sveriges högskolor och universitet. Det börjar byggas under första halvan av 80-talet, och innebär då att man kan koppla ihop dataterminaler på två olika ställen.

1991 har de nordiska universitetsnätverken redan kopplat ihop sig med varandra. Den här gången är det Europas tur.

Tack vare det nya digitala mobilnätet GSM kan vi 1992 för första gången skicka sms och skicka datatrafik till och från mobiltelefoner, i början lite över 9000 bit per sekund.

1993 avgörs det som ska gå till historien som Bellcore Olympics, en tävling för att utse den tidens snabbaste modem. Överlägsen vinnare blir ett modem som bygger på den nya DSL-tekniken som utvecklats av John Cioffi.

Använder du internet? I så fall har du hjälp av Daniel Stenbergs verktyg, cURL, många gånger varje dag. 10 miljarder installationer räknar han det själv till. Internetmuseum riktar strålkastarljuset på den svenske Internetpionjären för att prata open source, C64, Polhemspris och drivkrafter.

När många börjat drömma oroligt om modemets uppringingssignal blir ISDN ett enormt lyft. Med hjälp av den här tekniken går surfandet snabbare. Men det är inte allt.

GSM-nätet får nu GPRS, som innebär bättre hastigheter och att det går ta betalt per mängd överförd data istället för uppkopplingstiden.