På 1700-talet blev det populärt bland rika aristokrater att visa upp "automata". En slags tidiga mekaniska robotar och apparater som rörde sig som verkliga djur eller människor, men egentligen drevs av uppdragbara fjädrar eller ånga.

Konstgjort liv har funnits länge som tema i litteraturen. År 1818 gav författaren Mary Shelley ut den banbrytande romanen Frankenstein.

Ada Lovelace föddes in i den engelska societeten och var knappast förutbestämd att bli matematiker. Men det blev hon – och mer därtill.

Under 1900-talet blev både robotar och AI populära inslag att visa på film, med både goda och onda exempel.

Alan Turing, brittisk matematiker och kryptoanalytiker, anses vara en av de viktigaste personerna bakom datorernas utveckling på 1900-talet.

En av de största science fiction-författarna är Isaac Asimov som i sina romaner beskriver robotar bundna av lagar för att skydda människorna.

Under början av 1950-talet fanns det många olika områden för forskning om "tänkande maskiner".

Idén om att artificiella varelser skulle kunna tänka själva slog rot hos många under 1900-talet. Uppfinnare tävlade om att bygga den första riktiga roboten.

Neurala nätverk är datorsystem som genom självlärande algoritmer försöker efterlikna den mänskliga hjärnans nätverk av nervceller (neuroner).

Datorerna under 1940- och 50-talet var väldigt långsamma, men utvecklingen gjorde att de ständigt blev allt snabbare. För att mäta detta används "Moores lag".

ELIZA var en av de första chattbottarna och utvecklades av Joseph Weizenbaum mellan 1964 och 1967. Programmet skapades för att utforska kommunikation mellan människor och maskiner.

Erik Sandewall är en av de mest framstående pionjärerna inom AI-forskning i Sverige. Han spelade en avgörande roll i att introducera och etablera artificiell intelligens som ett akademiskt forskningsområde i landet.

Under 1980-talet började datorn ta plats i svenska hem på allvar. En av de mest populära var hemdatorn Commodore 64 med sina många spel.

Ända sedan den mekaniska turken på 1700-talet hade idén funnits kvar om att datorer en dag skulle kunna slå oss i schack. Och år 1996 blev det verklighet.

AI-forskningen har länge varit kraftigt mansdominerad, precis som många andra områden inom teknik. Men självklart har det funnits – och finns – många kvinnor som gjort banbrytande och viktiga bidrag till forskningen om AI.