Det tidigaste kända exemplet på tanken om artificiellt liv kommer från den sumeriska civilisationen i Mesopotamien.

På 1700-talet blev det populärt bland rika aristokrater att visa upp "automata". En slags tidiga mekaniska robotar och apparater som rörde sig som verkliga djur eller människor, men egentligen drevs av uppdragbara fjädrar eller ånga.

Konstgjort liv har funnits länge som tema i litteraturen. 1818 gav Mary Shelley ut romanen Frankenstein.

Under 1900-talet blev både robotar och andra science fiction-teman populära att visa på film.

Alan Turing var en brittisk matematiker och kryptoanalytiker. Han anses vara en av de viktigaste personerna bakom datorernas utveckling på 1900-talet.

Under början av 1950-talet fanns det många olika områden för forskning om "tänkande maskiner".

Idén om att artificiella varelser skulle kunna tänka själva slog rot hos många under 1900-talet, inte bara inom litteratur och film. Uppfinnare tävlade om att bygga den första riktiga roboten. Men trots att många drömde om en robot som ser ut som en människa var det en industrirobot-arm, Unimate, som blev den första fungerande roboten, […]

De datorer som utvecklades under 1940- och 50-talen var väldigt långsamma, men med tiden blev datorerna allt snabbare. En stor förklaring till det är att de transistorer som sitter på ett datorchip gick att göra mindre och mindre, och då kunde man få plats med fler transistorer på varje chip.

ELIZA var en av de första chattbottarna och utvecklades av Joseph Weizenbaum mellan 1964 och 1967. Programmet skapades för att utforska kommunikation mellan människor och maskiner och simulerade samtal genom mönsterigenkänning och substitution.

Erik Sandewall är en av de mest framstående pionjärerna inom AI-forskning i Sverige. Han spelade en avgörande roll i att introducera och etablera artificiell intelligens som ett akademiskt forskningsområde i landet.

Under 1980-talet börjar datorn ta plats i svenska hem på allvar, främst via hemdatorn Commodore 64.

Ända sedan den mekaniska turken på 1700-talet hade idén funnits kvar om att datorer en dag skulle kunna slå oss i schack. Och år 1996 blev det verklighet.

Att vinna i schack är komplicerat, men det är något som passar datorer väldigt bra eftersom det går att räkna ut alla möjliga drag matematiskt.

Den 30 november 2022 släpptes programmet ChatGPT till allmänheten. Det blev en chockvåg över internet när många för första gången kunde testa att chatta med en modern version av AI.