Varför finns internet? Vilka uppfann det och hur gick det till? I denna utställning får du lära dig mer om världens bästa uppfinning – som du använder dygnet runt, även när du inte märker det. Till din hjälp har du massvis av bra information om historien bakom internet och de viktigaste händelserna fram till 2016.
Här börjar det – han kommer på idén till internet
På 60-talet är många rädda för att USA och Sovjetunionen ska börja kriga. Då kommer en amerikan på ett nytt sätt att ha kontakt med varandra, även om det skulle fällas bomber.
JCR Licklider.
I augusti 1962 skriver datorforskaren och psykologen Joseph Licklider ner en idé där han ser framför sig hur datorer över hela världen kan prata med varandra över samma nätverk. Han döper idén till "det intergalaktiska nätverket" så han tänker kanske att vi en dag även skulle prata med rymdvarelser! Den amerikanska forskningsmyndigheten ARPA är så imponerad av hans idé att han får börja jobba där, och några år senare är han med och uppfinner ARPANET, föregångaren till det internet som vi har idag.
En viktig funktion som de amerikanska myndigheterna vill att datornätverket ska ha är motståndskraft mot attacker. Om en eller flera av datorerna i nätverket slutar fungera, om de går sönder eller om någon attackerar nätverket, ska de andra datorerna fortfarande kunna prata med varandra.
Om du vill veta mer:
Redan tidigare har datorer pratat med varandra, men på ett helt annat sätt. Tänk att du sitter och skriver till en kompis i Stockholm på din dator och så kommer du på att du vill skriva till en annan kompis i Umeå. Då måste du resa dig upp och gå till en annan dator. Och vill du skriva till en kompis i Malmö måste du använda din tredje dator. Så här var det i USA på 60-talet!
Det var visserligen fantastiskt att olika universitet kunde skicka text-filer med olika spännande forskningsresultat till varandra, men nog vore det bättre om man bara behövde en dator för att prata med alla. Och det är just en sådan lösning som Joseph Licklider kommer på.
Välkommen till världen, internet – men datorerna hinner inte prata så länge
Tänk dig att du ska skicka ett meddelande till en kompis, men du lyckas bara skicka två bokstäver, sedan kraschar kompisens dator. Precis det händer den 29 oktober 1969 när datastudenten Charley Kline på University of California i Los Angeles försöker prata med Bill Duvall på Stanford University i San Francisco.
Charley försöker logga in på Bills dator och ska därför skicka kommandot "LOGIN". Men han hinner bara få iväg "LO" innan Bills dator kraschar. Men de lyckas lösa problemet och redan samma kväll kopplar de ihop sina datorer. Nätverket som de använder hette ARPANET och är föregångaren till det internet som vi använder idag. Det här är första gången någon har lyckats koppla ihop sina datorer över ARPANET. Därefter går det fort. Redan samma år är fyra universitet ihopkopplade och 1973 är antalet datorer i nätverket uppe i 38 stycken! Den första dator utanför USA som kopplas upp är faktiskt en dator på en väderstation i Norge. Det sker med hjälp av satelliter, där en finns i Sverige.
ARPANET är ett av många nätverk som utvecklas under 60-talet i både USA, England och Frankrike. På den amerikanska forskningsmyndigheten ARPA (Advanced Research Projects Agency) jobbar datorforskaren Joseph Licklider. Han har tidigare jobbat på både universitetet MIT och på ett datorföretag. Han och många andra som jobbar tillsammans med honom på ARPA skapar flera olika tekniker som ligger till grund till det internet vi har idag. Leonard Kleinrock uppfinner kommunikationstekniken "paketutbyte" (packet switching), Vinton Cerf and Robert Kahn kommer på TCP/IP-protokollet och Ray Tomlinson introducerade epost.
Så funkar internet
Det viktigaste med internet, vad är det? Jo, att filerna hittar rätt förstås! Det gör de genom ett smart system där de först delas upp i små små bitar, för att sedan byggas upp igen.
En jätteviktig sak med ARPANET, internets förfader, var att kommunikationen över nätverket var mycket smartare än tidigare. Redan innan ARPANET kunde datorer prata med andra datorer, men då behövde datorerna vara kopplade till varandra med en koppling som inte användes till något annat, i alla fall så länge just de datorerna pratade med varandra.
Information delas upp i små paket som kan ta olika vägar
Men på ARPANET började man använda något som heter "paketutbyte" ("packet switching" på engelska). Det är en teknik som används än idag. Det går ut på att istället för att försöka skicka en hel fil, exempelvis ett foto, på en gång så delar man upp fotot i en massa små paket som man sen skickar iväg. De här små paketen kan ta olika vägar för att komma fram till sitt mål.
I en stad kan det ju bli trafikstockning på vissa ställen om det är många som vill köra på samma väg samtidigt. Det är samma sak på nätet! Men då kan olika paket ta omvägar runt trafikstockningen för att inte fastna.
Det här gör att paketen kan komma fram huller om buller. Men det gör inget. Mottagarens dator har fått en instruktion om hur filen ska byggas ihop igen. Och om datorn upptäcker att ett paket saknas eller tar väldigt lång tid på sig att komma fram så kan datorn be att få paketet skickat igen.
TCP/IP-protokollen gör det möjligt
Vilka paket som datorn ska få och hur de ska byggas ihop till en fil står i något som heter "Transfer control protocol", ungefär "protokollet för överföringskontroll" (förkortas "TCP"). För att paketen ska hitta rätt behövs också en adress dit de ska skickas. Adressen kallas IP-nummer (IP betyder "internet protocol") och är precis som en vanlig adress, fast på internet.
De här två protokollen som skapat standarder för hur internet fungerar uppfinns av Vint Cerf och Bob Kahn 1974 och används alltså än idag. Protokollens stora betydelse gör att de två utvecklarna ofta tillskrivs äran att ha uppfunnit internet.
Därför börjar nätverket kallas internet
När började internet heta internet? Har internet alltid hetat internet eller hette det nån gång något annat än internet? Och varför blev det just internet?
Internet är en sammanslagning av orden "inter" som betyder mellan och "net" som är en förkortning för "networkning", alltså nätverkande. Passande för ett nätverk mellan olika datorer! Själva ordet har funnits länge, men första gången som ordet började betyda det vi idag menar med internet är när Vint Cerf och han kollega Bob Kahn uppfinner TCP- och IP-protokollet (TCP/IP). Det är det viktiga protokollet som bestämmer hur datorer ska prata med varandra över nätet. "IP" i TCP/IP betyder till och med "internet protocol".
TV: Ungdomar besöker en dator!
SVT:s program Lördags hänger med elever på en gymnasieskola som får testa dataterminaler.
Man kan till exempel använda dem för att snabbt räkna ut saker som annars skulle ha tagit flera månader, visar det sig. Vad händer med en fisk i en älv om man häller ut smuts i vattnet? är uppgiften och datorn räknar ut svaret på några sekunder. "Det är inte ett dugg svårare än att använda en skrivmaskin", försäkrar berättaren i klippet.
Därefter väntar studiebesök på banken, vid biljettkontoret och på en fabrik, där arbetet blivit effektiviserat. Och så beskrivs i detalj hur en datamaskin är uppbygd och hur den fungerar.
"Utvecklingen får dock inte rusa iväg hur som helst. Tänk om vi snart har en datamaskin i varje hem", befarar skolungdomarna i klippets slutskede. "Man känner sig inte säker på något vis."
Så här surfar man – innan internet
Internet är inget för privatpersoner ännu. Det gör inget! Ring upp en BBS!
Innan internet fanns kunde man ringa till en BBS ("Bulletin Board System"). Eller ja, man låter sin dator ringa till en BBS. Att koppla upp sig till en BBS är som att gå in på en webbsida. Du kan få nyheter, ladda ner filer, chatta med folk och spela spel. Men om du vill gå till en annan BBS är du tvungen att "lägga på luren" och ringa upp ett annat nummer! Det finns nämligen inga länkar du kan klicka på som på dagens webbsidor. Dessutom kan en BBS inte ta emot så många besökare åt gången. Ibland bara en enda! Då får man turas om.
Den första BBS:en i Sverige är KOM-systemet som startas av Stockholms Datamskincentral 1978. Det är faktiskt samma år som den första publika BBS:en i USA startar. Genom KOM-systemet kan tusentals svenskar från hela landet diskutera olika saker med varandra. Det är ett slags Facebook nästan 30 år innan Facebook uppfinns!
Internets födelsedag – enligt vissa
På internet är det paketen som står i centrum. Den 1 januari 1983 blir det paketförmedling för hela slanten. Vissa tycker till och med att det är först den dagen som internet finns på riktigt.
TCP- och IP-protokollet (TCP/IP) är ett av fundamenten på internet och uppfanns av Robert Kahn och Vint Cerf som jobbade tillsammans på den amerikanska forskningsmyndigheten ARPA (det här har vi skrivit om tidigare, till exempel här). TCP/IP uppfanns 1973, men det var inte förrän den första januari 1983 som ARPANET officiellt går över till TCP/IP som standard (från ett annat system som heter X.25). Den dagen tycker många är starten på det internet vi har idag, eftersom vi fortfarande använder TCP/IP för att använda nätet (det funkar trots att internet är många miljoner gånger större nuförtiden!).
Faktiskt föredrar de som har hand om telefonnäten i Europa X.25-tekniken fram till 1990-talet! Till exempel svenska Televerket. Först 1991 börjar man låta svenskar surfa på "riktiga internet".
Ulf ser till att Sverige får internet
Sverige var faktiskt riktigt tidiga med att få internet. De första som kopplade upp sig var datorintresserade forskare på högskolan Chalmers i Göteborg.
1984 är året då ett svenskt nätverk av datorer kopplas upp mot internet. Det görs av Ulf Bilting som är forskningsassistent på den tekniska högskolan Chalmers i Göteborg. Har har året innan varit på ett stort möte i USA och pratat med forskare som jobbar med det amerikanska datornätet ARPANET, det som många kallar föregångaren till dagens internet. Dessa forskare vill att datorer över hela världen ska kunna kopplas ihop och frågar Ulf om han vill koppla upp datorerna på Chalmers.
Så här i efterhand låter det kanske självklart att man skulle svara ja på den frågan; så klart att vi vill ha internet! Men på den här tiden är det många i Sverige som tror att en annan teknik ska bli viktigare. Den tekniken heter X.25 och används av Televerket, det som idag heter Telia. Ulf Bilting vet inte vilken teknik som ska bli den vanligaste, men han kommer på ett sätt så att datorerna på Chalmers kan prata med både X.25-datorer och ARPANET-datorer. Idag används faktiskt X.25 fortfarande där det krävs extra hög säkerhet. Ett exempel är bankomater eller andra ställen där du använder ditt bankkort.
X.25-tekniken används också när e-post tas emot för första gången i Sverige. Den 7 april tar datateknikern Björn Eriksen på företaget Enea Data AB i Täby emot ett mejl från en medlem i datorföreningen European Unix Network, Jim McKie. Björn Eriksen blir senare den som har ansvar för alla .se-adresser i Sverige. Till exempel internetmuseum.se!
WWW uppfinns – men vad är skillnaden mellan internet och webben?
Kan du tänka dig ett internet utan bilder, länkar eller webbsidor? Det är svårt! Men innan vi hade WWW var det just så internet såg ut.
Brukar du säga att du ska surfa på nätet? Menar du då att du ska surfa på internet eller webben? Det är inte lätt att veta. Det är nämligen inte riktigt samma sak.
Internet är ju hela det nätverk som kopplar ihop alla våra datorer, telefoner, surfplattor och annat som vill prata med varandra (kommunicera) elektroniskt. Men på internet finns en massa olika sätt att prata med andra beroende på vad du vill göra. De här olika sätten kallas för protokoll. Ett av de viktigaste protokollen är HTTP. Det står för "Hypertext Transfer Protocol" och är det sätt som datorer kommunicerar med varandra över WWW, som i sin tur står för "world wide web" och betyder "världsomspännande nät". Det är därför det står "www" i början av många webbadresser! Mycket av det vi gör på nätet går via WWW. Facebook, Youtube, nyheter och en del webb-spel till exempel.
Den som uppfinner WWW heter Tim Berners-Lee och jobbar då som forskare på CERN, Europas största fysiklaboratorium. Under slutet av 1980-talet börjar internet bli riktigt populärt, men det finns ännu inga sidor på internet som vi är vana vid idag (som den här sidan du läser just nu!). Istället kopplar man upp sig mot varandras datorer och skickar filer, text-chattade eller delar nyheter. Det fanns inga webblänkar och inga webbadresser.
För dig som vill veta mer:
Tim Berners-Lee kommer på tre saker som förändrar hur vi använde internet:
• HTML, "Hyper Text Markup Language" – det är det språk som alla webbsidor är byggda av. Om du vill ha en bild, text eller en video på din webbsida så använder du HTML för att berätta för datorn vad som ska ligga var.
• URL, "Uniform Resource Locator" – det är det som vi brukar kalla webbadress. För Internetmuseum till exempel är adressen https://www.internetmuseum.se/
• HTTP, "Hypertext Transfer Protocol" – det är protokollet som berättar för datorn hur sidor på webben ska visas.
Den 20 december 1990 skapas den första webbsidan, för forskningscentrumet CERN i Schweiz där WWW blir till. Om du vill titta på hur den såg ut kan du göra det här.
Ingen bestämmer över internet – så funkar det ändå
Har du funderat på vem som bestämmer på nätet? Är det någon som bestämmer på nätet? Om inte, hur kan det fungera ändå?
Om du vill starta en sida på nätet, måste du fråga någon då? Ja, du måste förstås ha en webbadress och någonstans att lägga din sida, så du kanske måste be någon att hjälpa dig om du inte vet hur man gör. Men man behöver inte ha något särskilt tillstånd för att starta en webbsida. Det finns nämligen inte någon som bestämmer över internet som det finns i ett land eller i ett företag. Ingen kung, president eller statsminister.
Det här är en av grundidéerna när internet skapas; alla ska få använda internet och ingen ska bestämma över hur det ska användas. Det är därför du inte behöver en dator eller telefon från ett särskilt företag för att använda internet, det funkar med vilken som helst!
Att det inte är någon som bestämmer över hur internet ska användas är inte samma sak som att man får göra vad som helst på internet. Du måste följa lagarna i det land du bor i. Du får till exempel inte vara elak mot någon på till exempel sociala medier, och du får inte dela med dig av en film eller en låt som du inte har gjort själv eller där den som har gjort den har sagt att det är ok.
Om du vill veta mer:
Det finns tre viktiga funktioner för att internet ska fungera. Dessa är IP-adresser, domännamn och själva kablarna och antennerna som kopplar oss samman på internet.
• IP-adresser är datorns eller telefonens adress på internet och dessa hanteras av fem så kallade "registries" (register). Dessa fem är fördelade över världen och det som har hand om Sveriges IP-adresser heter RIPE-NCC och ligger i Amsterdam.
• Domännamn är de namn som vi skriver in för att komma till en särskild webbsida. För att vi ska slippa komma ihåg IP-adresser för olika webbsidor har vi gett dem namn istället. Domännamnen hanteras dels av de länder som namnet tillhör (exempelvis hanterar IIS alla namn som slutar på .se) och dels av den världsomspännande organisationen ICANN.
• Trafiken på internet hanteras av operatörerna. För att du ska kunna koppla upp dig behöver du ett abonnemang för din dator, mobil eller surfplatta. Det kan vara ett mobil abonnemang eller ett fast abonnemang, till exempel i en lägenhet.
Några organisationer:
Mosaic, Netscape, Explorer och Chrome – med webbläsare blir det kul att surfa
Att surfa på nätet utan webbläsare är som att surfa på vattnet utan bräda. Men vilken webbläsare var först?
Fröet till internet som det fungerar idag sås redan på 70-talet med ARPANET i USA. Men det stora genombrottet för internet kommer först 1993. Tidigare har nästan allt på internet bestått av text och kanske någon tabell. Men nu kommer webbläsaren Mosaic som kan visa text, bilder och till och med video på samma webbsida! Kan du tänka dig ett internet utan bilder?
Mosaic blir jättepopulär eftersom det är den första webbläsaren som riktar sig till vanliga surfare och inte forskare och datatekniker. Mosaics uppfinnare, amerikanen Marc Andreessen, släpper 1994 en uppföljare som heter Netscape och som blir ännu mer populär. Nu har dock det stora datorföretaget Microsoft fått upp ögonen för internet och 1995 släpper de sin webbläsare Internet Explorer. Eftersom den redan är installerad på väldigt många datorer redan när man köper dem blir Internet Explorer snabbt väldigt populär. Faktiskt så populär att 1999, fyra år efter att den uppfanns, använder 99 procent av alla som surfar på nätet Internet Explorer!
Internet Explorer fortsätter att vara väldigt använt och under flera år kommer det ingen annan webbläsare som kan konkurrera. Det gör att Microsoft blir lite lata och lägger inte så mycket energi på att utveckla Internet Explorer med nya funktioner. 2004 använde 94 procent av alla som surfade på nätet Internet Explorer, men sedan dess har surfarna valt andra webbläsare.
Idag är det en webbläsare som heter Google Chrome som är den mest populära. Över hälften av alla som surfar på datorn eller med mobilen använder Chrome. Andra populära webbläsare är Apples Safari, Firefox och den kinesiska webbläsaren UC. Internet Explorer har drygt 21 procent av surfarna.
Tv rapporterar om dataparty i Örebro
Tv-programmet Tvärsnytt rapporterar om ett dataparty i Örebro 1993.
Folk samlas och tävlar bland annat i att göra musik och grafik, och en vinnare utses under partyts gång. Sammanlagt handlar det om fyra dygns spelande och skapande.
– Vi har charts, alltså listor, där folk kan rösta på oss. Spelföretag kollar de här listorna, och då kan man få ett jobb i framtiden, berättar Tony "Toxic" Pettersen som är en av deltagarna i klippet.
Tv-inslaget avslutas med en brasklapp, vilket är vanligt i den här typen av reportage.
– Det är lätt att tappa kontrollen, konstaterar en deltagare.
- Läs mer om LAN-partyn på Wikipedia.
Här börjar vanliga svenskar surfa på nätet
Svenskar gillar ny teknik och är snabba på att ta till sig nya trender. På drygt fem år går Sverige från att ha ett fåtal uppkopplade skolor och företag till nästan en miljon internetanvändare.
I slutet av 1990 uppfinner engelsmannen Tim Berners-Lee WWW, "World Wide Web". Nu kunde vem som helst börja bygga webbsidor och framförallt länka till andra sidor så att det blev lättare att dela information och tipsa om andra sidor. Det gör att internet blir mer lättanvänt och populärt även utanför forskarvärlden. 1991 startar den första svenska internetleverantören Swipnet av telefoniföretaget Comviq Skyport (som idag heter Tele 2). Televerket (de som heter Telia idag) hade kunnat bli först, men de vill satsa på en annan teknik som heter X.25 och tackar nej.
Det dröjer ändå till 1994 innan internet blir riktigt stort i Sverige. Det året skickar Sveriges dåvarande statsminister, Carl Bildt, ett mejl till USA:s president Bill Clinton. Det är första gången två statschefer mejlar med varandra! Samma år satsar den svenska staten en miljard kronor på att Sverige ska bli bättre på datorer och internet. Bland annat börjar många skolor nu få egna datorer.
På hösten 1994 får Sverige ett andra företag som ser till att folk kan få internet. Det heter Algonet. De tror först att de ska få runt 400 användare på ett år. Men istället får de 1500 användare på bara fem månader! De blir tvungna att säga nej till kunder så att de ska hinna köpa fler datorer och snabbare uppkoppling till internet.
Nu kan du shoppa – med din dator
Redan från internets barndom har vi funderat på hur vi ska kunna köpa och sälja grejer på nätet. Men det var först med Amazon som det tog fart på riktigt.
Det sägs att studenterna på Stanford-universitetet i början av 70-talet använder ARPANET, internets förfader, för att köpa och sälja droger! Det kanske man kan säga är första gången någon handlar något "på nätet", eller i alla fall med hjälp av nätet. Sedan dess har det funnit många olika experiment med nätshopping, till exempel kan man köpa saker med hjälp av sin tv och telefon om man bor i Storbritannien 1979. Systemet kallas "Teleputer" och är ett slags blandning mellan dator, tv och telefon.
E-handel tar fart
Men det är först när WWW uppfinns på 90-talet och vi får riktiga webbsidor som e-handel tar fart. Den 11 augusti 1994 köper amerikanen Phil Brandenberger artisten Stings skiva "Ten summoner’s Tales" från e-butiken NetMarket och betalar med sitt kreditkort. Det här betraktas av många som det första köpet på nätet.
Ett år senare startar vad som skulle komma att bli en av världens största e-butiker, nämligen Amazon. Då säljer de bara böcker, men idag säljer de allt möjligt. 2016 säljer de saker för ofattbara 136 miljarder dollar. Det är över 1,2 biljoner kronor!
Svenska satsningar
I Sverige finns det på 90-talet ett antal olika portaler på nätet. Det är sidor med lite allt möjligt, som nyheter, spel, chatt och shopping. En av dem är Torget.se som startas i maj 1996 av Posten. Tanken är att vi ska beställa en massa prylar från butiker på sajten och så ska Posten få fler paket att skicka. Men besökarna vill chatta istället. Torget.se anses av många vara en viktig del av utvecklingen av internet i Sverige, men satsningen blev ett dyrt projekt. Enligt en beräkning lade Posten cirka 900 miljoner kronor på Torget.se!
1996 lanseras en sajt som revolutionerar den svenska begagnatmarknaden, nämligen annonssajten blocket.se. Från början finns det bara annonser från Skåne, men året efter finns annonser från hela Sverige. Vid den här tiden köper och säljer folk begagnade grejer genom annonser i dagstidningar, eller i den så kallade Gula tidningen. Det är en tidning, med gula sidor, som startar 1981 där privatpersoner och företag sätter in annonser. Konkurrensen från internetannonsering blir dock för hård och 2006 kommer sista numret ut.
Här börjar vi träffa andra på nätet – via chattar, Lunarstorm och Facebook
Vad är det vi gör mest på internet? Jo, pratar med varandra. Och det har vi gjort redan från första början.
Vi människor gillar att umgås, träffa nya människor och berätta om spännande saker som vi har upptäckt. Det har varit så genom hela människans historia och även under internets historia. Från början fanns det inte så många sätt att prata. Man kunde chatta och skicka mejl. Men ganska snart började de som använde internet att skapa grupper för att prata med andra som var intresserade av samma sak. Från början möttes man med hjälp av BBS:er ("Bulletin Board System", anslagstavla). Det är som en webbsida som man ringer upp med datorn. Det var också vanligt att prenumerera på mejlinglistor. Då får du ett mejl då och då med information och diskussioner om ett särskilt ämne.
När internet börjar bli populärt på 90-talet är chatt ett stort fenomen. En av de mest populära är Aftonbladet chat. Från början är det en funktion för att tidningens läsare ska kunna chatta med kändisar, men snart fattar man att folk vill prata med varandra också. 1997 har aftonbladet.se 100 000 besökare. Hur många av besökarna som chattar vet man inte, men vid den här tiden är det ett av de bästa sätten att träffa folk på nätet i Sverige.
Den första riktiga samlingsplatsen på nätet, community, heter StajlPlejs och startas redan 1996. Hemsidan är svensk och är en av världens första i sitt slag. 2000 döps den om till Lunarstorm. Här har du en egen sida som kallas krypin där du kan presentera dig själv. Sedan kan du skicka meddelanden till folk, diskutera i olika grupper och lägga upp bilder. Lunarstorm är omåttligt populär, men när folk börjar använda först MySpace och sedan Facebook i slutet av 00-talet tappar Lunarstorm många av sina användare.
Idag är Facebook det överlägset största communityt i världen med 1,8 miljarder aktiva användare varje månad.
Altavista, Bing och Google – så hjälper sökmotorerna oss att hitta rätt
För att hitta saker på nätet så googlar man. Eller kanske bingar. Eller duckduckgo:ar. Men man kan faktiskt hitta saker på nätet redan innan sökmotorerna är uppfunna. Det är bara lite krångligare.
Från början är det ju bara några universitet som är uppkopplade mot varandra genom internets förfader, ARPANET. Då skickar man filer till varandra. Det kan vara forskningsrapporter, bilder, artiklar och ett och annat skämt. Man kan också chatta med varandra och skicka e-post.
Men för att hitta det du vill ha är du tvungen att veta var du skulle leta. Men – det går inte att söka efter information som vi gör på internet idag.
Vad som brukar kallas den allra första sökmotorn hette Archie. Den kommer 1990, innan webbsidor ens är uppfunna! Med Archie kan du söka efter filer som du kan ladda ner från andra datorer på nätet.
De första sökmotorerna på webben
Men den första populära sökmotorn som söker information hette WebCrawler. Precis som namnet antyder ("webb-kryparen") är WebCrawler en sökmotor som "kryper omkring" på nätet och samlar in informationen på alla sidor den hittar och gör en lista. När du sedan söker gör du det i listan. Det går förstås mycket fortare än om sökmotorn ska ge sig ut på nätet och undersöka hur det ser ut där varje gång. Och så här fungerar sökmotorer än idag!
Här kommer Google
Google startas 1996 och blir under tidigt 2000-tal den största sökmotorn. Det som gör Google smartare än alla dåtidens sökmotorer är en uppfinning som heter "PageRank" (ungefär "bedömning av sidor"). Uppfinnarna bakom Google, Sergey Brin och Larry Page, tror nämligen att om det är många som vill länka till en sida så innehåller den sidan bra och trovärdig information. Ungefär som att om du vet mycket om till exempel hundar så kommer andra att säga "fråga honom, han är expert på hundar!" Du skulle alltså få en hög "PageRank" hos Google, om du hade en webbsida om hundar!
Idag är Google ett jättestort företag som gör allt möjligt, till och med självkörande bilar! Men runt 90 procent av pengarna Google tjänar kommer från annonser som visas när du söker, eller annonser på andras sidor som Google har hjälp dem att placera där.
Det finns många andra företag som gör sökmotorer, till exempel Microsofts Bing, eller DuckDuckGo. Ja, den heter faktiskt så! Den kan du använda om du är orolig för att de andra sökmotorerna sparar information om dig och vad du söker efter.
Från modem till bredband – så kommer man ut till internet
Visste du att internet var årets julkapp 1996? Det var inte det lättaste att slå in ett helt datanät!
Julen 1996 utses internetabonnemanget till årets julklapp. Då har internet verkligen blivit poppis i Sverige! Julklappen som många öppnar på julafton 1996 innehåller ett modem, ett slags telefon för datorer. På den tiden är det inte många som har egen mobiltelefon. Istället har en familj en telefon som hela familjen fick dela på, som sitter fast i väggen. Men nu skulle även datorn ringa på samma telefon! Det gör att när någon i familjen ska ut och surfa får ingen prata i telefon. Om man lyfter luren så bryts uppkopplingen till internet och man får ringa upp igen! Dessutom kostar det en särskild avgift i minuten att surfa så man får verkligen planera vad man ska göra.
Sedan dess har det dykt upp flera olika sätt att koppla upp sig, beroende på var man bor, hur snabb uppkoppling man vill ha och vad man är villig att betala. En teknik som många använder heter ADSL och den använder också telefontrådarna, men går mycket snabbare än tidigare. Om du under den här tiden har kabel-tv kan du i vissa fall även få internet-uppkoppling via samma uttag.
Fiber, mobilt bredband och wifi
Idag har många som bor i städer en så kallad fiber-uppkoppling. Det är en teknik där informationen som skickas och tas emot färdas som ljus i en glasledning, istället för som elektriska impulser i en kopparledning som i en vanlig el-sladd. Eftersom ljuset rör sig väldigt fort kan man skicka väldigt mycket information med fiber-teknik.
Om du bor på landet kan det hända att du inte kan ha fiber till ditt hus. Då kan du få internetuppkoppling via mobilnätet. Det är samma teknik som du använder för att surfa med din telefon.
När du är hemma så surfar du med hjälp av en teknik som heter wifi. Det är ett sätt att skicka och ta emot data trådlöst över kortare avstånd, som till exempel i en lägenhet eller på ett kontor. Då har du kontakt med en wifi-router som i sin tur är uppkopplad med en fiber-kabel, eller annan teknik, till internet.
Plötsligt spelar vi datorspel mot folk i andra länder
Tänk att använda internet till att spela mot folk i andra länder! Det är länge en dröm, men när fler kopplar upp sig blir det verklighet.
Att spela datorspel via internet har vi gjort redan sedan någon kom på att man kan spela schack över e-post. Man skriver helt enkelt vilka koordinater man vill flytta sin pjäs till. Och så väntar man på svar från sin medtävlare. Men det är först 1985 som ett riktigt datorspel på internet ser dagens ljus. I spelet Islands of Kesmai kan du möta uppemot hundra andra personer, som alla spelar samtidigt. Det är världens första onlinespel som gjorts av ett företag.
Men det är först när tillräckligt många har internet hemma som spelandet tar fart på riktigt. Quake heter en av de första riktiga succéerna. Vid det laget börjar spelen bli snyggare och det innebär att allt fler börjar sukta efter bredband. Så man kan säga att spelandet ser till att driva på utvecklingen för ett snabbare internet.
Snart introduceras ett nytt begrepp: e-sport. Ordet myntas i Sydkorea år 2000 men används snart över hela världen. Ett av världens bästa lag heter Ninjas in pyjamas och är svenskt. Det finns till och med gymnasieskolor som är inriktade mot e-sport.
Ett spel som också använder internet för att fungera är Minecraft, som grundats av svensken Markus Persson från Stockholm. I spelet kan användarna tillsammans bygga upp enorma världar.
TV: Internet har inte alltid gått snabbt ...
Martina Haag ska träffa en kille från internet och väntar på att bilden på hennes dejt ska ladda.
"Han heter Göran. Vi tänker precis likadant", berättar hon i telefon. "Han ser ut som en jättesnygg Kevin Costner", konstaterar hon under tiden bilden laddar. Men hon hinner inte riktigt ladda ner hela bilden innan hon måste rusa ...
Filmen från Telenordia blir mycket populär bland både bland tv-tittare och reklamfolk och vinner ett guldlejon i Cannes.
Nu kan du surfa var som helst – inte bara vid en dator
Idag surfar vi så mycket i våra telefoner att vi nästan har glömt att man kan prata i den.
Den första wap-telefonen.
Från början kan man bara prata i mobiltelefoner, sedan går det också att skicka sms, men webben får inte plats i luren förrän 1999. Då kommer något som hette WAP (Wireless Application Protocol). Det är den första tekniken för att visa webbsidor på mobiltelefoner. Eftersom mobilnätet är ganska långsamt på den här tiden går det segt att surfa, och telefonerna har oftast bara svartvita skärmar så att titta på bilder är inte så kul! Dessutom var skärmen liten och hade inte så många pixlar.
Den första WAP-telefonen heter Nokia 7110 och har 6240 pixlar på skärmen. En vanlig iPhone har 727040 pixlar!
När WAP kommer heter mobiltekniken GSM, eller 2G. Idag har vi något som heter 4G som är över 100 gånger så snabbt. 2G, 3G och 4G är inte tekniker i sig, utan är samlingsnamn på olika typer av tekniker som uppfyller vissa regler, till exempel att det ska gå att surfa med en viss hastighet. Idag går det nästan lika snabbt att surfa med mobilen på bussen som via bredbandet du har hemma. Det gör att vi kan sitta var som helst och surfa. Idag väljer många att sitta på caféer och jobba med sin dator, eller kanske utomhus om det är fint väder. Var kommer du sitta och jobba i framtiden?
Så börjar vi titta på film och lyssna på musik – genom internet
Förr i tiden fick man ta cykeln till videobutiken och hyra en film på fredagkvällen. Idag får man bara motion i tummen när man klickar igång filmen på sin telefon.
När du kollar på film använder du säkert HBO, Netflix, Viaplay, Youtube eller någon annan av de många tjänster för så kallad strömmad film och tv som finns idag. Men det är en väldigt ny uppfinning. Det var inte länge sedan man var tvungen att hyra eller köpa en plast-skiva för att se en film. Netflix, en av världens mest populära tjänst för strömmad film, började faktiskt som en prenumerationstjänst för dvd-skivor. Du kryssade i vilka filmer du ville hyra och så kom de hem till dig i ett kuvert på posten. Först i år, 2017, gick strömmad film om dvd- och bluray-skivor som vanligaste sättet att kolla på film i USA.
Musik på nätet
1999 uppfanns tjänsten Napster. Det var ett sätt att ladda ner musik från nätet utan att behöva betala för dem. Napster blev snabbt jättepopulär eftersom allt var gratis. Alla som gör och säljer musik blev förstås jättearga och redan två år senare fick Napster stänga för att en domstol i USA bestämde att tjänsten var brottslig. Men samma år kom en annan tjänst, Kazaa, där du kunde ladda ner både musik, film, spel, program och många andra typer av filer.
Ett år senare, 2003, startade The Pirate Bay där du också kan hitta en massa filmer, musik, spel och annat. Nu fanns det ingen återvändo! Folk gillade att det var så lätt och billigt (gratis!) att kolla på film och lyssna på musik. Men problemet var att de som gjort musiken, filmerna, spelen och allt annat som folk laddade ner inte fick betalt.
Spotify och SVT Play
Det fanns redan några sätt att köpa musik lagligt på nätet. Apple till exempel var tidigt ute, men det var först när Spotify startades 2008 av svenskarna Daniel Ek och Martin Lorentzon som vi kunde strömma hur mycket musik vi ville för en fast månadskostnad. Det gjorde att många slutade ladda ner musik på olagliga sätt. För film och tv gick det lite trögare. Under 00-talet startade flera olika tjänster i Sverige, smen ingen slog riktigt igenom. Något som verkligen slog igenom med dunder och brak var SVT Play som lanserades 2006. Att den skulle heta något på engelska var inte helt självklart i början, men sedan dess har nästan alla liknande tjänster från andra företag ordet "play" ("spela" på svenska) i namnet.
Idag är SVT Play Sveriges mest populära sajt för strömmande video. En tredjedel av alla svenskar kollar på SVT Play minst en gång i veckan.
Youtube? Det berättar vi mer om här.
Bloggar, Youtube, Wikipedia och Facebook – nu kan vem som helst göra sig hörd
Nu är det vi som skapar nätet! Du, jag och alla de andra. Vi behöver inga tidningar, tv-kanaler eller uppslagsverk.
Vet du hur man gör för att starta en tidning? Man behöver en tryckpress, papper, någon som kör ut tidningarna till affärer, och så behöver man ett så kallat utgivningsbevis, alltså ett tillstånd att göra tidning. Jobbigt! Men för att starta en blogg behöver du bara… starta den. Att blogga blir först populärt i Sverige kring 1997, ungefär samtidigt som folk började göra egna hemsidor. Själva ordet "blogg" är en sammandragning av "web" och "log", alltså en loggbok (ett slags dagbok) på nätet. Så är det många som använde sin blogg, men det är också vanligt att skriva om ett intresse, eller säga vad man tycker om något.
Isabella Löwengrip är en bloggpionjär.
Men det dröjer innan bloggar blir riktigt populära. 2005 start den då 15-åriga stockholmstjejen Isabella Löwengrip bloggen "blondinbella.se". Den anses av många vara den första bloggen som får brett genomslag i Sverige.
Facebook och Youtube
I mitten av 00-talet börjar vi prata om "webb 2.0". Med det menar man webbsidor och tjänster som bygger på att besökarna är med och deltar på tjänsten. Det kan vara genom att skriva texter, ladda upp bilder eller spela in filmer. Exempel på sådana tjänster är Facebook, Youtube och Twitter som alla kom i mitten av 00-talet. Lite senare, 2010, kommer Instagram. Med alla de här tjänsterna kan vi prata med vår familj och kompisar, men vi kan också prata med resten av världen.
På Youtube bloggar folk också, fast med video. Begreppet "vlogg", alltså video-blogg, dyker upp. Svensken Felix Kjellberg startar en Youtube-kanal 2010 och börjar filma när han spelar dataspel. Idag är han världens största "youtuber" med över 50 miljoner prenumeranter. Hans videos har visats över 2,2 miljarder gånger!
Wikipedia
Människor har alltid velat dela med sig av sin kunskap på internet. 2001 startar internetentreprenören Jimmy Wales och filosofen Larry Sanger tjänsten Wikipedia. Det är ett uppslagsverk på nätet, men istället för att en liten grupp experter skriver alla artiklar så kan vem som helst vara med och skriva! Från början tycker många att det här var en jättekonstig idé. Vem som helst kunde ju hitta på vad som helst! Men eftersom det är många som hjälps åt att skriva artiklarna och rättar varandra så blir det oftast inte så mycket fel. Det är dock viktigt att inte använda Wikipedia som den enda källan när du ska lära dig något. Läs om samma sak på flera olika sidor och jämför informationen för att avgöra vad som är mest trovärdigt.
• Svenska internetpionjärer: Clara Henry om att videoblogga.
• En av Sveriges största bloggare, Isabella Löwengrip.
• Läs mer om Facebook.
• Läs mer om Youtube.
• Läs mer om Wikipedia.
• Läs ännu mer om Wikipedia, på Wikipedia!
• Läs mer om när folk började blogga.
Smartphones – historien om när våra mobiltelefoner blev smarta
När Iphonen presenteras förändras hur vi ser på telefoner. Nu är de mer som datorer.
Bärbara telefonliknande radioapparater har funnits i nästan 100 år, men den första mobila telefonen för bilar är faktiskt svensk. Den utvecklas av Ericsson 1956 och väger 40 kilo. Eftersom den är fastmonterad kan du inte ta den med dig, utan du är tvungen att sitta i bilen och ringa.
Den första mobiltelefonen som du (nästan) kan ha i fickan kommer ut i mars 1983. Motorola DynaTAC 8000X heter den och väger över ett kilo. Det tar tio timmar att ladda den och då kan du bara prata i 30 minuter. Den kostar 4000 dollar, vilket blir nästan 90000 kronor i dagens penningvärde! Ändå blir den superpopulär och tusentals skriver upp sig på väntelistor. Även vi i Sverige älskar mobiltelefoner. 1991 finns det en halv miljon mobilabonnemang i Sverige, mest i hela världen (räknat per capita)!
Nu blir mobiltelefonen "smart"
De smarta telefonerna börjar dyka upp i slutet av 1990-talet. Då är de som en enkel dator med kalender, miniräknare, anteckningsprogram och liknande. En av de allra första (enligt tidningen Mobil världens första smartphone) är Ericsson R380, en mobiltelefon med pekskärm, som lanseras i september år 2000. En stor tillverkare vid den här tiden är också Blackberry som främst når framgång bland amerikanska användare.
Tanken med första smartphone-modellerna är att du ska använda en liten plastpenna för att peka på skärmen, inte fingret. Dessutom är de ganska svåra att använda om du inte är teknikintresserad.
2007 lanseras Iphone
2007 kommer Iphone från Apple och ändrar allt det, året efter börjar den säljas i Sverige.
Det är en smart telefon gjord för att peka på med fingrarna. Alla knappar är stora och tydliga och skärmen är av glas så att den är skön att peka på. Nu vill alla ha en sådan smart telefon. Och plötsligt börjar alla andra tillverkare också göra telefoner med stora pekskärmar, istället för knappar med siffror som tidigare.
Google släpper Android som är ett operativsystem som vem som helst som tillverkar smarta telefoner får använda. Det gör att Android blir jättepopulärt och idag är 4 av 5 smarta telefoner en Android-telefon.
Ipad är som en stor telefon
2010 släpper Apple den första varianten av iPad, en pekdator som ser ut som en stor smartphone och som du kan surfa med var du vill. Nu har vi kommit ganska långt från att sitta vid ett skrivbord och surfa på en dator som är stor och tung och måste vara inkopplad i väggen hela tiden.
• Läs mer om iPhone.
• Läs mer om iPad.
• Läs med om 2G/GSM.
• Läs mer om mobiltelefonens historia hos tidningen Mobil.
• Internets historia sammanfattad
Titta på internet genom en app
Det är svårt att tänka sig en smartphone utan appar. Idag är upptar de över 80 procent av tiden vi använder våra smarta telefoner.
Det vi kallar "appar" är datorprogram för smarta telefoner, surfplattor, smarta tv-apparater, ja, egentligen allt som inte är en dator. När Iphone släpps 2007 har den bara Apples egna appar installerade. Men ett drygt år senare öppnar App Store där du kan välja mellan hela 500 olika appar att ladda ner. Det här blir superpopulärt och redan första helgen har tio miljoner appar laddats ner!
Google är inte långt efter och lanserar sin app-butik till Android-telefoner i oktober 2008. Från början är de mest populära apparna framförallt spel, men ganska snart tar sociala medier över. Många tror att vi ska sluta använda appar och surfa mer med telefonen (till exempel med Safari eller Chrome), men det har snarare blivit tvärtom.
Apparna är populära
Den mest populära appen 2016 är Facebook, tätt följd av Youtube. Över huvud taget är det sociala medie-appar och meddelande-appar som vi använder mest. Men även många andra saker som vi gillar att göra på nätet, som att läsa nyheter och chatta, vill vi använda appar för.
Det betyder att vi håller på att röra oss bort från att använda webbsidor med länkar där du enkelt kan hoppa mellan olika sidor, till att använda avgränsade appar som inte pratar med varandra. Det kan göra att informationen vi får blir mer styrd av den app vi använder.
Falska nyheter och rykten – så avslöjar du vad som är påhittat
När vem som helst kan skriva och lägga upp bilder och filmer på nätet kan det vara svårt att veta vad som är sant och vad som är påhittat. Då gäller det att vara källkritisk.
När du får reda på något få du det från en källa. Det kan vara en kompis som berättat det, du kanske har läst det i en bok eller sett det på nätet. För att veta om det är sant måste du värdera källan. Brukar den här kompisen hitta på en massa saker? Eller är det någon du litar på? Det är också viktigt att söka efter informationen på fler än ett ställe.
Om du har hittat samma information på flera ställen är det troligare att det är sant, men det finns inga garantier!
Falska nyheter
Idag använder vi internet hela tiden och det går att hitta allt möjligt på nätet. Mycket är bra och hjälpsam information, men ibland kan en person, ett företag eller en organisation vilja få dig att tro något som inte är sant. 2016 blev Donald Trump vald till president i USA. Innan valet spreds information och nyheter om Donald Trump och hans motståndare Hillary Clinton som inte var sanna. Ibland var det nyheter där man bara berättade en liten del av vad som hade hänt, men ibland var hela nyheten påhittad.
Det finns människor i fattiga länder som tjänar pengar på att hitta på nyheter och sprida dem. Efter valet har flera av de största företagen på nätet, som Google och Facebook, funderat på hur de ska stoppa falska nyheter.
Så ska du tänka
När du får reda på något som du inte kände till sedan tidigare kan du ställa några kontrollfrågor för att försöka lista ut om det är sant. Tjänar den som berättar det här något på att du tror att det är sant? Hur ser sidan eller videon ut, står det något om var och hur de har fått informationen? Är det lätt att hitta samma information någon annanstans?
När vi delar med oss
Idag går det väldigt snabbt på internet. Ett inlägg på Facebook eller en bild på Instagram kan spridas jättefort. Ofta delar vi saker som vi blir glada av, men lika ofta saker som gör oss arga eller ledsna. Om vi läser något som gör oss upprörda så kan det vara svårt att stanna upp och tänka efter om det här verkligen är sant. Men ganska ofta kan det vara så att om vi läser en annan artikel om samma sak så får vi en ny bild av vad som har hänt. Då måste du fundera på vilken version du litar mest på!
