Den här texten sammanfattar kort hela internets historia. Besök startsidan för att fördjupa dig mer, eller följ länkarna i den här sammanfattningen!

Internets historia börjar med ett L och ett O. Egentligen ska datorn på universitetet UCLA i Kalifornien skicka iväg kommandot LOGIN, men mottagardatorn kraschar redan efter två bokstäver. Trots nederlaget är datumet 29 oktober 1969 historiskt. Datorer har nu börjat prata med varandra och det första embryot till internet är ett faktum.

Nätverket som börjar byggas heter Arpanet och utvecklas av det amerikanska försvaret. Idén kläcktes redan 1962 då psykologen och dataforskaren Joseph Licklider skickade runt PM om ett "intergalaktiskt nätverk". Tanken då var att konstruera ett decentraliserat och säkert nät som inte kunde slås ut av Sovjetunionen. Även Sovjet har faktiskt en liknande idé, men den blir aldrig av.

Arpanet blir verklighet 1969 när forskarna lyckas skicka världens första meddelande mellan två datorer. 1971 skickas det första e-postmeddelandet.

Men det är först 1973 som ordet internet dyker upp. Det förekommer i samband med att nätet blir internationellt. 15 juni kopplas en dator i Norge upp – via en markstation i Tanum, Bohuslän ­– med Arpanet i USA. Storbritannien får en uppkoppling månaden därpå. Nätet börjar växa.

För svensk del är KOM-systemet centralt i internethistorien. 1978 utvecklas det på Stockholms Datamaskincentral, QZ, av Jacob Palme och Torgny Tholerus. Det är en BBS, lite som ett klotterplank via telefonnätet, där tusentals användare kan koppla upp sig mot en central dator och diskutera med varandra, men också spela spel och byta filer. Via en koppling till Arpanet kan användarna av KOM-systemet från 1982 även skicka e-post.

1980-talet – en andra födelsedag för internet

Datumet för internets födelse varierar ibland beroende på vem som svarar. Vissa anser att det är 1 januari 1983, då Arpanet går över från tvåvägskommunikation med NCP till det mer flexibla protokollet TCP/IP.

Det är ett system som fungerar lite som Posten – meddelandena skickas vidare utan att innehållet kontrolleras – det går snabbt, men det finns ingen garanti att allt kommer fram. Nu får vi IP-nummer, exakta platsangivelser på internet. Varje apparat som kopplas upp direkt mot internet (till exempel din router) har ett unikt IP-nummer – det är det som gör att att datorerna hittar rätt när de kommunicerar med varandra. Systemet är fortfarande det som gäller på nätet.

Men det finns länge en konkurrent. "Slaget om internet" pågår under 80-talet och början av 90-talet eftersom Televerken i Europa föredrar det så kallade X.25-systemet, som förutom att vara säkert låter myndigheterna ta betalt för trafiken. I Sverige heter Televerkets system för detta Datapak. Numera används systemet på platser som behöver extra hög säkerhet, exempelvis där du drar ditt kontokort och i uttagsautomater.

7 april 1983 tas det första "riktiga" e-postmeddelandet emot i Sverige av pionjären Björn Eriksen, som kommer att bli en förgrundsgestalt för internetutvecklingen i Sverige. Några år senare blir han även den som bokar upp den svenska toppdomänen .se (mer om det senare).

1984 – nu kommer internet till Sverige för första gången

På försommaren 1984 får Sverige en första nod i internet, genom att forskningsassistenten Ulf Bilting på Chalmers i Göteborg kopplar upp en dator till Internet.

För svensk del handlar internets utveckling under 1980-talet främst om universiteten. Via Sunet kopplas de svenska lärosätena ihop i ett nätverk, som låter forskare och studenter kommunicera digitalt med varandra och bland annat skicka meddelanden och dokument. Efter det kopplas även de nordiska universitetsnäten ihop till Nordunet och i december 1988 får de nordiska universiteten en anslutning till Princeton i New York. I och med detta får studenter och forskare nu tillgång till det internationella internet på riktigt.

Vanliga svenskar utanför universitetsväsendet får fortsatt nöja sig med klotterplank och spel via BBS:er. Datorerna i dessa nås via vanlig telefon och har ofta bara utrymme för ett samtal åt gången. Det kunde alltså bara användas av en användare åt gången – man fick turas om. Ofta står de hemma hos den som äger BBS:en, kanske i vardagsrummet eller i sovrummet. Med hjälp av systemet lär man känna andra människor, som bor på andra platser i landet, eller rentav utomlands.

1990-talet – nu kommer webben, www

Webben – World Wide Web – blir verklighet först 1989 när Tim Berners-Lee skapar systemet med adresser, URL:er, och länkar, så att olika dokument plötsligt sitter ihop som ett nät. Dessutom är det fritt och gratis att använda för både utvecklare och surfare. Den allra första webbplatsen lanseras 1991 för forskningscentrumet CERN i Schweiz. Den finns fortfarande kvar.

Året därpå kan företag och vanliga svenskar börja använda nätet när Swipnet, en del av Stenbeckssfären, blir den första kommersiella internetleverantören. Televerket hade kunnat bli först, men de föredrar X.25-tekniken och tackar nej.

Parallellt med webben finns också det mer mappliknande systemet Gopher, som många tror kommer bli framtidens surfredskap. Men det systemet förlorar kampen mot www 1993 när webbläsaren Mosaic lanseras. Med den kan man nämligen också titta på bilder, till skillnad från tidigare varianter av webbläsare som bara visat text.

Nu tar det fart på allvar.

Carl Bildt mejlar med Bill Clinton

I Sverige blir 1994 ett nyckelår i utvecklingen. Inte bara mejlar Carl Bildt med Bill Clinton som de två första regeringscheferna i världen. Samma år lägger staten en miljard kronor till den nyskapade KK-stiftelsen för att satsa på teknik bland annat i skolan. IT-kommissionen bildas, ger ut rapporten "Vingar åt människans förmåga" och sjösätter en rad digitala satsningar, bland annat i skolan. Och valresultatet skickas för första gången ut via e-post. Med anledning av det skaffar många svenska tidningar sina första hemsidor. Allra först är Aftonbladet.

Samma år startar 20-årige Ragnar Lönn internetleverantören Algonet (Älgö-nät, efter Älgö i Nacka där Ragnar växt upp). Han riktar sig till privatpersoner och hoppas på 400 betalande kunder. Algonet får vanligt folk att börja surfa i större antal. Till en början finns verksamheten under ett hett plåttak på förlaget Semics kontor där Ragnar startar om modemet för hand. Men med tiden växer verksamheten betydligt.

Nu ska alla företag ha en hemsida

Vid det här laget börjar internet bli ett modeord. Alla företagsledare vill ha en @-adress på sina visitkort. Det tycker också upp ett nytt fenomen: webbyrån. De anställda på dessa företag är ofta unga självlärda killar. Nidbilden av dem är att de bor på kontoret och lever rockstjärneliv, vilket i vissa fall också stämmer.

1995 dras en ny kabel över Atlanten. Förbindelsen är 34 Mbit/s, vilket ökar den svenska kapaciteten avsevärt. Nu går det lika snabbt att kliva över Atlanten, som att ta sig till en dator vid den egna högskolan, konstaterar Sunet i sitt veckobrev från det året. Det är vid tiden den kraftfullaste internationella förbindelsen – det tidigare rekordet är 6 Mbit/s.

Samma år startar även en viss punktidning sin första hemsida. Magasinet heter Flashback och på nätet kan läsarna chatta via en IRC-kanal och delta i mejlinglistor. Först fem år senare startas det diskussionsforum som namnet Flashback associeras med i dag.

Telia lanserar i samma veva en sajt som ska få användarna att ägna mer tid på internet. Allt ska finnas på Passagen, som är en så kallad portal – ett modeord vid tiden.

I Kalifornien ser en sökmotor nu dagens ljus. Den heter Altavista och söker av nätet automatiskt. Sajten som gör det enklare att hitta innehåll på webben kommer att dominera totalt under flera år.

Svenskarna lär sig bygga egna hemsidor

Under dessa år exploderar mängden hemsidor på nätet. 1996 blir internetpaketet årets julklapp i Sverige och många användare besöker Annica Tigers HTML-skola för att lära sig hur man själv tar plats på www.

Om man inte orkar göra en egen hemsida kan man skapa ett konto på nya svenska sajten Stajlplejs (som senare byter namn till Lunarstorm), där användarna har egna krypin. Lunarstorm är en av världens allra första sociala nätverk och slår stort i Sverige, men utlandslanseringen går knackigt.

Fram till 1997 har Björn Eriksen (ja, han med den första e-posten) själv skött registreringen av alla .se-domäner i Sverige. Den som till exempel registrerar www.abba.se måste först gå via Björn, som på fritiden administrerar alltsammans från soffan i sin källare.

Möjligheten att få ett eget .se-domännamn är dock förbehållen företag och organisationer – privatpersoner göre sig icke besvär. En utredning föreslår nu att en stiftelse tar över sysslan och 8 oktober skriver Björn Eriksen över ansvaret till nystartade Stiftelsen för internetinfrastruktur (som numera heter Internetstiftelsen och dessutom driver Internetmuseum).

1998 bestämmer regeringen att den som skaffar en persondator till hemmet kan få göra avdrag för den. Den så kallade Hem-PC-reformen innebär en revolution för datorförsäljningen. Därmed får många svenska hushåll sin första dator – så klart med internetanslutning.

IT-bubblan blåses upp

Visionerna är vid denna tid stora även bland företagare och investerare. Alla vill ha en del av framtidens värld, vilket inte minst märks på börserna där både riskkapitalister och småsparare satsar stora pengar i de nya internetbolagen. Den så kallade IT-bubblan börjar blåsas upp

IT-bolag som Framfab, Icon Medialab och Spray går i bräschen för utvecklingen. Jonas Birgersson, vd för Framfab, kallas "Bredbandsjesus" och symboliserar en ny typ av företagsledare med sin löftesrika retorik och karaktäristiska fiberpälströja.

Smeknamnet kommer sig av att Birgersson gång efter annan betonar vikten av att skapa ett fibernät över hela Sverige, en 00-talets motsvarighet till 1800-talets järnvägsutbyggnad. 1999 grundas Bredbandsbolaget och meddelar samma dag att HSB:s 350 000 bostadsrätter ska kopplas upp med bredband. Nu ska surfandet, som hittills skett via sega modem över tunna telefontrådar, bli blixtsnabbt.

2000-talet ­– från IT-bubbla till smarta telefoner

2000 är ett magiskt årtal, men det får också många IT-chefer att bli en smula oroliga. Räddningstjänsten står också på tå vid årsskiftet, men den så kallade millenniebuggen blir det nästan inget med. Mycket tack vare att problemet, att de tvåsiffriga systemen trott att året efter 1999 är 1900, hinner lösas i tid runt om i världen. Däremot slutar alla taxametrar på Taxi Åmål att fungera.

Något annat som upphör är investerarnas framtidstro. 6 mars 2000 börjar plötsligt börsen att backa. I princip har framtidstron varit ohejdad sedan webbläsaren Netscapes börsintroduktion på Nasdaq fem år tidigare. Men nu ställs krav på faktiska resultat och fallet blir enormt världen över. Ett tag innan börsraset står Ericsson för nästan 40 procent av Stockholmsbörsens samlade värde (1 800 miljarder kronor). På två och ett halvt år störtdyker mobiljättens börskurs från 826 kronor till 16,85 kronor.

Listan över bolag som dras med i fallet är lång. E-handelssajterna Boo.com och Letsbuyit.com är två. I och med raset förlorar mängder av småsparare många miljarder kronor, vilket får många att prata om en IT-bubbla. Andra hävdar att det snarare är fråga om en spekulationsbubbla, för utvecklingen hejdas inte.

Både uppslagsverk och spelande flyttar ut på nätet

Snart överförs funktion efter funktion till internet. Uppslagsverken skrivs plötsligt av användarna, från 2001 på Wikipedia och svenska Susning.nu, som i många år är större än den amerikanska tjänstens svenskspråkiga upplaga.

Det är inte bara uppslagsverken som flyttar ut på webben. Spelandet blir nu i allt större grad nätbaserad. Sverige ligger i framkant och når stora framgångar i Counter Strike-tävlingar runt om i världen. År 2001 vinner Ninjas in Pyjamas det första världsmästerskapet. Under kommande decennier byter klanen laguppställning vid flera tillfällen, men fortsätter att vara framgångsrik.

Fildelning, pirater och antipirater

Musiken blir också digital. MP3-formatet kommer att slå ut cd-skivan. Svensken Niklas Zennström skapar fildelningstjänsten Kazaa som ihop med Napster gäckar musikbranschen eftersom musikfilerna gratis kan delas mellan användarna. Piratbyrån och Antipiratbyrån grundas. Liksom svenska bittorrentsajten The Pirate Bay där man även kan ladda ner filmer, spel och andra datorprogram. Lagstiftarna hänger inte med i utvecklingen – fildelningen är länge laglig.

2003 flyttar en del av telefonin också till nätet genom Niklas Zennströms tjänst Skype, som snart köps upp av auktionssajten (en företeelse som nätet också tar över) Ebay för miljardbelopp. Utrikessamtal blir gratis.

Internet börjar bli så pass populärt och införlivas i så många produkter att IP-adresserna börjar ta slut – alltså de unika sifferkombinationer som gör att uppkopplade enheter kan identifiera och prata med varandra.

Det system som används tillåter exakt 4 294 967 296 unika adresser. Under 2004 lanseras IPv6 som en möjlig ersättare. Systemet får en långsam spridning, men när det på allvar börjat användas lär det räcka ett tag. IPv6 tillåter 340 282 366 920 938 463 463 374 607 431 768 211 456 olika adresser. 340 sextiljoner, alltså!

Nu kommer de sociala medierna

Under mitten av 00-talet börjar många prata om vad de kallar för Web 2.0. Det är när webben börjar bygga på interaktion och samarbete snarare än statiska hemsidor. Youtube startas 2005, Twitter 2006 och samma år slår Facebook igenom i Sverige. Samtliga sajter bygger på användarnas material. Det är något som svenskarna redan tidigare varit duktiga på genom sociala nätverk som Lunarstorm och Skunk, men som nu blir globalt.

Under samma tid boomar fenomenet blogg. Plötsligt behöver du inte vara journalist eller författare för att kunna nå ut med dina åsikter. Det kan du enkelt klara av med en egen blogg. En av pionjärerna heter Isabella Löwengrip som med bloggen Blondinbella blir affischnamnet för hela mediet i Sverige.

Fildelning och integritet på nätet blir en allt viktigare fråga, i synnerhet för de unga vuxna som vuxit upp med nätets obegränsade möjligheter. 2006 startas Piratpartiet, som 2009 röstas in i EU-parlamentet med 7,1 procent av rösterna. 2006 grundas paradoxalt nog också en tjänst som i Sverige kommer att ta död på fildelningen av musik: den strömmande musiktjänsten Spotify. Företaget startas av den då 23-årige Daniel Ek och Tradedoublergrundaren Martin Lorentzon.

Iphone revolutionerar vår internetanvändning

När Apples grundare Steve Jobs 2007 ska presentera en ny produkt har snacket redan gått länge – det ska vara en telefon. Och mycket riktigt är det en mobiltelefon, men av ett annat slag än vad vi varit vana vid. Iphone är mer som en dator, med pekskärm. Den smarta telefonen kommer att förändra allt, precis som Steve Jobs påstår. Kartan ritas snabbt om.

Decenniet avslutas med en dom. 2009 döms grundarna av fildelningssajten The Pirate Bay, som enligt dem själva ett tag stått för 40 procent av världens internettrafik, till fängelse. Men webbplatsen lever vidare även om fildelningen försiktigt börjar minska, tack vare framgångsrika lagliga alternativ.

2010-talet ­– flöden, SVT Play och Islamiska staten

Det är 10-tal och att använda internet är något som så gott som alla svenskar ägnar sig åt. 92 procent av befolkningen använder nätet 2010. Vid det här laget är många av oss beroende av flöden. Några från Facebook, andra från mikrobloggen Twitter och ytterligare andra börjar använda bildtjänsten Instagram som startar under 2010.

Mängden information ökar i sådan grad att användarna måste börja sålla bland innehållet. Det pratas om "filterbubblor", när informationen plötsligt blir skräddarsydd för var och en, och där det enkelt går att bortse från sådant som inte passar ens egna åsikter.

Under 10-talet börjar svenskarna i hög grad titta på film genom tjänster som Netflix, HBO, Viaplay och SVT Play. Att spela över nätet är som bekant vardagsmat sedan 80-talet.

Ett spel som slår igenom stort heter Minecraft. Det lanseras för 2011 och är skapat av svensken Markus "Notch" Persson från Norsborg. I spelet kan användaren bygga egna världar i ett lego-likt gränssnitt. 2014 säljer "Notch" spelet till Microsoft och blir multimiljardär.

När sommar-OS äger rum i London 2012 står en viss Tim Berners-Lee, numera Sir, i fokus under invigningen, bland celebriteter som drottning Elizabeth II och Paul McCartney. Webbens skapare får till sist ett brett erkännande.

Men det finns också internetfenomen som inte bara är till det allmännas bästa. På Darknet, en hemlig skuggsida av internet, finns såväl aktivister som droghandlare. Den extremistiska grupperingen Islamiska Staten använder nätet för att sprida skräckpropaganda, rekrytera medlemmar från hela världen och för att synkronisera terrordåd.

Samtidigt försöker många stater, som Kina, ta kommandot över internet i landet och strypa den fria informationsspridningen.

Edward Snowden avslöjar massövervakning

Det är inte bara diktaturer som försöker hålla koll på flödena. Även USA har i åratal bedrivit en omfattande övervakning på nätet, något som avslöjas av visselblåsaren Edward Snowden 2013. Han tilldelas året därpå Right Livelihood Award och tillbringar sin tid i politisk asyl i Moskva.

Säkerhetsexperten Anne-Marie Eklund Löwinder blir samma år första svensk i Internet hall of fame.

4 december 2014 invigs Sveriges Internetmuseum. Resan tillbaka till internets begynnelse börjar nu på allvar.

Framtidsoptimism ersätts av ökad skepsis och rädsla

Den stora framtidsoptimism som kännetecknade synen på internet under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet ersätts under den senare delen av 2010-talet allt mer av en skepsis och oro. Många oroar sig för de stora teknikföretagen som till exempel Google, Apple och Facebook. Dessa dominerar i allt högre omfattning internet och har en stor makt över våra digitala liv. De anklagas bland annat för att inte göra tillräckligt för att stoppa spridningen av desinformation på deras plattformar.

Dessa så kallade teknikjättar beskylls också för brist på transparens, till exempel kring hur de använder sina användares data. Cambridge Analytica-skandalen drabbar Facebook 2018 när det uppdagas att företaget under flera år känt till en omfattande datainsamling gjort av ett brittiskt analysföretag. Genom en app förklädd till ett personlighetstest har företaget fått tillgång till data från över 50 miljoner Facebook-användare. Appen får nämligen tillgång till information inte bara om personen som gör testet, utan också om dennes alla Facebook-vänner

Jag också, Me too, blir orden som orsakar en lavin hösten 2017. Under hashtaggen #metoo kliver tusentals kvinnor fram på nätet och vittnar om de sexuella trakasserier de blivit utsatta för. Det växer snabbt till en global rörelse.

Ett försök att ge användarna en ökad kontroll över sin personliga data är den europeiska dataskyddssförordningen, GDPR, som träder i kraft under 2018. I och med den får alla medborgare i EU rätt att veta och bestämma hur deras personuppgifter används, lagras, skyddas, överförs – och raderas. Alla har rätten att bli bortglömd.

Under 2020 drabbas världen av en pandemi när sjukdomen covid-19 sprider sig från land till land. Hela samhällen tvingas stänga ner. Restauranger och affärer stänger och tillåter bara upphämtning eller hemkörning. Arbetet sker hemifrån, studierna på distans och fysiska möten förvandlas till videokonferenser. Tack vare internet kan miljoner människor ändå fortsätta jobba, plugga, handla och umgås.

I början av 2020-talet är internet en självklarhet för de allra flesta och en del av vardagslivet. Men historien om internet pågår ständigt och utvecklingen fortsätter.

Alla illustrationer i det här inlägget är licenserade under Creative Commons, licens CC-BY. Illustratör: Jesper Wallerborg. Texten är skriven av Jörgen Löwenfeldt.