Gudinnan Aruru skapar intelligent liv av lera
Det tidigaste kända exemplet på tanken om artificiellt liv kommer från den sumeriska civilisationen i Mesopotamien.
I Gilgamesheposet (2100-1200 f.kr), som ofta kallas världens äldsta litterära verk, skapar gudinnan Aruru en varelse vid namn Enkidu av lera. Hon ger honom liv för att stoppa Gilgamesh, kung av Uruk, från att förtrycka människorna.
Berättelsen om Aruru och Enkidu visar att idén om skapat liv har djupa rötter i mänsklighetens tidigaste mytologier och litteratur. Även om det då sker genom gudomliga krafter snarare än mekaniska eller tekniska metoder.
Liknande tankar finns i de flesta forntida mytologierna, religionerna och civilisationerna.
I den egyptiska mytologin finns till exempel Shabti, eller Ushabti. Små statyer som placerades i gravar och kunde "levandegöras" för att utföra arbete för den avlidne i livet efter detta.
I den grekiska mytologin finns bland annat berättelser om smideskonstens gud Hefaistos som byggde automatiska metallvarelser. Bland hans skapelser fanns Talos, en jätte av brons som vaktade Kreta, och automatiska tjänare som hjälpte till i hans smedja.
