Gudinnan Aruru formar intelligent liv av lite lera

Ett av de tidigaste kända exemplen på tanken om konstgjort intelligent liv kommer från den sumeriska civilisationen i Mesopotamien.

I Gilgamesheposet (2100–1200 f.v.t.), som ofta anses vara världens äldsta litterära verk, skapar till exempel gudinnan Aruru en varelse vid namn Enkidu av lera. Hon ger honom liv för att stoppa Gilgamesh, kung av Uruk, från att förtrycka människorna.

Berättelsen om Aruru och Enkidu visar att idén om konstgjort liv har djupa rötter i mänsklighetens tidigaste mytologier och litteratur. Även om det då sker genom gudomliga krafter snarare än mekaniska eller tekniska metoder.

Liknande tankar finns i de flesta forntida mytologier, religioner och civilisationer.

I den egyptiska mytologin finns till exempel Shabti, eller Ushabti. Det är små statyer som placerades i gravar och enligt myten kunde "levandegöras" för att utföra arbete för den avlidne i livet efter detta.

I den grekiska mytologin finns bland annat berättelser om smideskonstens gud Hefaistos som byggde automatiska metallvarelser. Bland hans skapelser fanns Talos, en jätte av brons som vaktade ön Kreta, och automatiska tjänare som hjälpte till i hans smedja.