Isaac Asimov berättar om tänkande robotar och deras lagar

Under 1900-talet gick den tekniska utvecklingen mycket snabbt. Science fiction blev därför en populär litterär genre och många författare skrev berättelser om tekniska framsteg och framtidens tillvaro.

En av de mest inflytelserika SF-författarna är Isaac Asimov. Han skrev flera romaner om robotar som samverkar med människor – den första publicerades 1950. Dessa böcker har betytt mycket för hur vi än idag tänker på robotar och AI. 

Asimov myntade också begreppet Frankensteinkomplex, inspirerad av Mary Shelleys klassiska roman. Frankensteinkomplex innebär att människor är rädda för mekaniska människoliknande varelser, men också för maskiner som inte ser ut som människor men som uppför sig mänskligt.

Asimov och robotlagarna

I sina robotromaner formulerade Asimov också robotikens lagar. Det är en uppsättning regler för robotar som gör att de måste lyda människor och inte får skada dem. Lagarna är en del av robotarnas grundprogrammering, och kan inte ändras eller brytas.

På grund av lagarna kan robotar utföra uppgifter som kräver artificiell intelligens, men utan att människor behöver frukta dem. Robotlagarna är följande:

• En robot får aldrig skada en människa eller, genom att inte ingripa, tillåta att en människa kommer till skada.
• En robot måste lyda order från en människa, förutom då sådana order kommer i konflikt med första lagen.
• En robot måste skydda sin egen existens, såvida detta inte kommer i konflikt med första eller andra lagen.