Svensk upptäckt byggs in i Arpanet

Den 9 november 1965 är en ovanligt kall dag i nordöstra USA. När alla vrider igång sina elektroniska apparater samtidigt får elnätet nog. 25 miljoner människor blir utan ström en hel dag.

Händelsen skickar chockvågor ända till Sverige där överingenjören Lars Gustafsson är chef för Vattenfalls driftavdelning. Därmed har han ansvar över hela landets kraftnät, som även sitter ihop med det finska, norska och det danska. För att minska risken för liknande störningar beslutas att skapa ett datorbaserat övervakningssystem. Hittills har all kommunikation skett via telefon.

Bild från Tidas officiella invigning 1977. C-politikern Olof Johansson syns på bakre raden. Foto: Vattenfall AB.

Starten för TIDAS – totalintegrerat datasystem

Uppdraget går till Asea. Systemet ska täcka hela landet och det kallas TIDAS – totalintegrerat datasystem. Så vad har detta med internet att göra? Ganska mycket, kommer det att visa sig.

Torsten Cegrell på Asea är inspirerad av paketförmedlingen i det amerikanska Arpanet, som han tror kommer att gå att använda även i TIDAS. Men svenskarna stöter på patrull. TIDAS innehåller betydligt fler datorer och routingmekanismen (som är tänkt att se till att paketen når fram på det mest effektiva sättet) som Arpanet använder sig av har för hög felprocent. 27-årige Cegrell hittar år 1972 en lösning.

– Lösningen ter sig i efterhand enkel. Det blev felaktig information när noderna lurade systemet. Vad jag gjorde var att införa ett nytt begrepp, split horizon. Detta löste problemet med ping-pongtrafiken och vi kunde bygga en robust och stabil routingmekanism, berättar han i en intervju med Internetmuseum (se filmen nedan).

– Det fungerade! Det var en av mina större triumfer. Men till våra chefer blev det mest en information: det fungerade.

Arpanet bygger in svensken Torsten Cegrells lösning

Asea söker patent, men det visar sig vara för dyrt, dessutom ansågs det ligga för långt bort från företagets kärnverksamhet. Istället publiceras resultatet (se rapporten här), och Arpanet informeras. Leonard Kleinrock, som är ansvarig för Arpanet, hör av sig.

– I ett brev till mig så bekräftar han att de tagit till sig tekniken. Det innebär att Arpanet inför samma teknik som vi hade. Och då upphörde ping-pongtrafiken, säger Torsten Cegrell och lägger till:

– Om vi inte kommit på det hade någon annan löst problemet. Men vi var först.

Torsten Cegrell. Foto: KTH.

Tekniken – som nu är fri att använda – införlivas i Arpanet, som sedan blir internet.

Torsten Cegrell kallar själv TIDAS för världens första kommersiella internetliknande datakommunikationssystem. Det sätts i drift 1975, systemet kallas i dag för Driftdatanätet och ägs av Svenska Kraftnät. Det bygger fortfarande på samma principer och programvara som när det startades.