Övervakning och personlig integritet blir förstasidestoff med FRA-lagen
En ny lag om Försvarets radioanstalts befogenheter kommer att orsaka stor tumult i riksdagen i juni 2008.
Protester utanför riksdagen, politiker som röstar mot sitt parti och "bloggbävning". Under våren 2008 råder stor debatt om ett nytt lagförslag, som kritiker menar leder Sverige i riktning mot ett Storebrorssamhälle.
Debatten i den så kallade "bloggosfären" kommer att få stor inverkan på diskussionerna i media, som efter en trevande start till sist blir förstasidematerial, demonstrationer och politiskt drama.
Förslaget som går under benämningen "FRA-lagen" berör Försvarets radioanstalts befogenheter att bevaka internettrafik, och en del av telefontrafiken. Ändringarna i den redan befintliga lagen om signalspaning i underrättelsetjänst lyfts som proposition redan 2007, och vidgar FRA:s möjligheter att spana på kabelburen trafik som passerar Sveriges gränser till att gälla även nättrafik.
Frågan om den personliga integriteten på nätet hamnar nu högt på agendan, och i kölvattnet av debatten växer det nybildade Piratpartiet, som 2009 röstas in i Europaparlamentet.
Kritikerna anser att lagförslaget är ett intrång i den personliga integriteten och bryter mot Europakonventionen, och att den också kan inkräkta på meddelarskyddet för anonyma källor. Många politiker i den regerande Alliansen hotar att rösta nej till förslaget, men när propositionen röstas igenom med 143 mot 138 röster är de enda borgerliga som inte röstar ja Camilla Lindberg, FP, som röstar nej, och Birgitta Ohlsson, FP, som lägger ner sin röst.
Lagen träder i kraft första januari 2009, och den hösten röstar riksdagen igenom uppdateringar av lagen för att stärka integritetsskyddet.
Några år senare kommer övervakning åter upp på agendan, men då i USA och genom Edward Snowdens avslöjanden. Bland dokument som offentliggörs framgår att FRA-lagen kommit till genom samarbete mellan USA, Storbritannien och Sverige.
