IT-kommissionen driver på för att ge alla svenskar 5 Mbit/s genom fiberutbyggnad
En massiv utbyggnad av Sveriges digitala infrastruktur för att ge alla svenskar tillgång till bredband och uppkoppling som ger 5 Mbit/s till alla i båda riktningarna. Det är IT-kommissionens vision, som presenteras 1999. Med målande liknelser och en stor dos framtidstro förklarar kommissionen nyttan för politiker och allmänheten.
IT-kommissionen består av en grupp experter och sakkunniga som tillsatts av regeringen för att analysera hur IT påverkar samhället och främja en bred användning av densamma. Den första kommissionen tillsattes 1994 av regeringen Bildt och driver bland annat igenom hem pc-reformen. Vid millennieskiftet har den fjärde IT-kommissionen i ordningen zoomat in på den digitala infrastrukturen och utbyggnaden av bredband.
Med målande bilder beskrivs den framtid som väntar runt hörnet, när deras vision att alla i Sverige ska ha tillgång till internetuppkoppling på 5 Mbit/s till kostnaden av ett busskort inträffar. En framtid där en ständigt tillgänglig uppkoppling "ska vara lika självklar som elektricitet genom eluttaget", där telefonen inte längre måste anslutas via en sladd, där tv och film inte behöver sändas ut via tv-nät eller antenner. När svenskarna får en ständig uppkoppling kommer vi kunna bo och jobba på olika platser och därmed kommer vårt personliga resande minska siar kommissionen.
När anslutningen blir en del av vardagen kommer det att leda till en ny typ av nyttjande. ”När man vet att en extra minut användande inte förorsakar någon extra kostnad blir det lättare och mer naturligt att prova sig fram och lära sig nya användningsområden”.
Det som behöver byggas ut för att detta ska bli verklighet är fibernät. Både ett finmaskigt nät som binder ihop landets alla orter, kallat ett "hönsnät", samt ett tätare "myggnät" som kopplar samman alla fastigheter på en ort till det större hönsnätet.
För att snabba på framtiden och för att göra den så rättvis som möjligt förordar kommissionen att kommunerna ska ta en ledande roll i utbyggnaden av näten, för att sedan låta marknaden erbjuda tjänsterna. "Kommunerna har det lokala ansvaret för all annan infrastruktur, inklusive vatten, avlopp och vägar. Det är därför naturligt att de också planerar för kommuninvånarnas användning av den digitala infrastrukturen", skriver kommissionen.
Uppskattningsvis skulle investeringar på knappt 60 miljarder kronor behövas. En svindlande summa medger IT-kommissionen men sätter den i relation till när Sverige 1856 satsade på att bygga ut järnvägen. Det kostade då 115 miljoner kronor, omkring 15 procent av BNP, under tio år, investeringen i den digitala infrastrukturen skulle motsvara 4 procent av BNP vid tiden för förslaget.
Några 60 miljarder blir det dock inte från regeringens sida när de med näringsminister Björn Rosengren i spetsen lägger fram en IT-proposition år 2000. Han betecknar IT-kommissionens förslag som fantasifulla och under presskonferensen där IT-propositionen presenteras kallar han dem som förespråkar ett finmaskigt nät för "aktivister".
Resultatet av IT-kommissionens visionära förslag efter att det behandlats politiskt blir att Svenska kraftnät bygger ett stomnät till alla kommunhuvudorter, 2,6 miljarder kronor avsätts i statsbudgeten för regionala nät, kommunerna får stöd med sammanlagt 3,2 miljarder och en skattelättnad för abonnentanslutningar med hög överföringskapacitet införs. Det blir starten på en långvarig byråkratisk process med ansökningar och tillstånd på olika nivåer, men som till sist ändå leder till att Sverige har en väl utbyggd fiberinfrastruktur, om än inte så utbyggd som IT-kommissionen förordade.
