Swipnet blir Sveriges första kommersiella internetleverantör

Föreningen Swedish Network Users' Society (SNUS) tar initiativet. Den första lösningen kallas Guerillanet (senare Basnät 90), och är tänkt att drivas av entusiaster. Men snart inser man att det behövs en mer hållbar lösning. Diskussioner förs först mellan SNUS och Televerket.

SNUS förordar tekniken TCP/IP som med sitt decentraliserade upplägg är raka motsatsen till hur telekommunikation bedrivits av staten. Televerket föredrar den så kallade X.25-tekniken, där de kan behålla kontrollen över kommunikationen. Och här stannar diskussionerna, det blir inget statligt nät. 

Jan Stenbeck får frågan och nappar

Frågan går då istället till den kommersiella världen, närmare bestämt till Jan Stenbecks Comvik Skyport.

Att det blir just han som får frågan kräver en lite mer utvecklad beskrivning. Jan Stenbeck har vid tiden gjort sig känd som utmanare av monopol. Redan 1979 startar han mobiloperatören Millicom, efter att ha inspirerats av tv-serien Get Smart, där skor kan knäcka extra som mobiltelefoner. Millicom har basen i USA och har som affärsidé att köpa upp andra länders mobiltillstånd.

På hemmaplan tar Jan Stenbeck kommandot över familjeföretaget Kinnevik, och skiftar fokus från pappers- och stålindustri till telekom, media och it. Genom Kinnevik köps företaget Företagstelefon AB upp, som byter namn till Comvik. 1981 ger regeringen bolaget tillstånd att automatisk koppla sina samtal till det fasta telenätet – något bara Televerket fått göra tidigare.

Några år senare startar Jan Stenbeck Sveriges första kommersiella tv-kanal TV3 och utmanar monopolet i Sverige genom att sända från Storbritannien. Comvik (senare Tele 2) banar sedan vägen för den mobila utvecklingen.

Så när har får förfrågan om att starta Sveriges första kommersiella internetleverantör blir svaret snabbt ja.

Avtalet undertecknas den 30 oktober 1990 av Bo-Erik Sandholm, SNUS ordförande, och Per Troberg, vd för Comvik Skyports. Nätet ska drivas av Swipnet AB (Swedish IP Networks), som är ett dotterbolag till Comvik skyport (sedermera Tele 2).

Kunderna från Sunet har tidigare haft gratis anslutning. Nu får de räkningar skickade till sig. Större företag kan få en månadskostnad på 10 000 kronor, och en startavgift på 50 000 kronor. Ändå är Swipnet ett mycket litet företag. De anställda får plats i ett kök och modempooler installeras där man får plats. Det är på vindar, hos kompisar och olika utrymmen man finner ute i landet.

De svenska monopolen faller

Sverige är ett annorlunda land vid den här tiden. Staten har fortfarande monopol på modem, och man får inte koppla in sig i statens telefonnät hur som helst. Men under dessa år – påhejat av regeringen Bildt – faller monopolen. Televerket blir Telia. Sverige får en kommersiell tv-kanal i marknätet (Tv4). Och modemen avregleras.

Swipnets produktchef Per-Olof "Poj" Josefsson om den första tiden

I en intervju med Internetmuseum berättar dåvarande produktchefen Per-Olof "POJ" Josefsson om sin tid på Swipnet (se en lång intervju med honom här):

– Det var entusiasterna som körde det här, med motsvarande kvalitet. Det gör i alla fall att det kommer igång. Då förstod vi inte riktigt omfattningen av det här (internets framväxt), vi försökte bara få igång verksamheten.

Hösten 1991 får Swipnet konkurrens från Televerkets Tipnet. Efter tre år har Swipnet ett positivt kassaflöde, men ändå läggs Swipnet AB ner och blir en del av Tele 2. Namnet lever dock vidare för kunderna i många år till.

2014 går Tele 2 ut med att de ska stänga ner alla hemsidor som skapats via Swipnet. Dessa har dock räddats för eftervärlden genom Internetmuseum och Internetstiftelsen.