Millenniebuggen får samhället att skaka tänder – men katastrofen uteblir
Mängder av ingenjörer, räddningsarbetare och regeringsmedarbetare tillbringar nyårsnatten 99/00 på jobbet, redo att rycka in om samhället kollapsar. Men de får ett lugnt arbetspass. Millenniebuggen orsakar bara smärre missöden.
Själva buggen har kommit till efter hur datorprogram och andra it-system har utformats. När dessa programmeras i mitten av seklet tror ingen att koden kommer att finnas kvar så långt fram i tiden som år 2000.
Roten till problemet var att systemen använde två siffror istället för fyra för att ange årtal. Istället för år 1999 lagrades alltså endast 99. Skiftet vid år 2000 skulle då övergå till år 00 i systemen, det vill säga år 1900.
Miljarder satsas på att göra datorsystemen redo
I slutet av nittiotalet får oron för millenniebuggen företag och myndigheter att satsa miljarder för att göra systemen redo för ett nytt tusental. Mardrömsscenariot är att allt från flygplan till kärnkraftverk plötsligt lägger av – när tekniken nått sitt slutdatum.
Beredskapen i samhället beskrivs som rekordgod. Och kanske därför påverkas varken elförsörjningen, bankväsendet eller lokaltrafiken. Däremot slutar alla taxametrar att fungera hos Taxi Åmål och i simhallen i Täby går det inte längre att köpa årskort.
Så mycket allvarligare blir inte den befarade katastrofen.
