Digital brevlåda lanseras för post från myndigheter
När e-tjänsten Min myndighetspost lanseras 2012 är tanken att de klassiska fönsterkuverten från svenska myndigheter ska ersättas med digitala meddelanden. Men de första åren är intresset svalt.
När den första digitala brevlådan lanseras i Sverige år 2012 är syftet att alla medborgare ska kunna få meddelanden från myndigheterna digitalt istället för med vanlig postgång. En digital brevlåda kan bara ta emot post – det går inte att skicka. Tanken är att det ska spara skattepengar, vara bra för miljön och dessutom smidigare eftersom man kan ta emot post var man än är.
Men både myndigheter och medborgare är måttligt intresserade. Efter tre år har bara nio myndigheter, två kommuner och 226 000 personer anslutit sig till tjänsten Min myndighetspost. It-ministern Mehmet Kaplan ställer därför krav på att alla myndigheter ska ansluta sig till systemet senast år 2017.
Den offentliga tjänsten Min myndighetspost får också sällskap av flera privata alternativ så som Kivra, Digimail och E-Boks. Dessa kan förutom post från myndigheter också ta emot utskick från privata företag så som banker.
2019 använder över hälften av svenskarna en digital brevlåda enligt undersökningen Svenskarna och internet. När covid-19-pandemin bryter ut 2020 börjar man tala om en chockdigitalisering av samhället och det verkar även gälla den digitala brevlådan. 2022 har användningen av digitala brevlådor gått upp till 68 procent.
Läs mer: