Carl Bildt banar väg för nätboomen

När Carl Bildt som nytillsatt statsminister 1991 träder in på Rosenbad möts han av skrivmaskiner. Men under de tre år som Carl Bildt regerar Sverige kommer flera viktiga beslut att fattas, som påverkar betydligt fler än bara dem på regeringskansliet.

Allra mest händer 1994, då det historiska mejlet till USA:s president Bill Clinton skickas. Aldrig förr har två regeringschefer skrivit e-post till varandra, och händelsen blir ett startskott för internet i Sverige.

– Det där gjorde vi som en kul grej. Men händelsen var politiskt viktig för den visade potentialen i det nya sättet att kommunicera. Vi skickade ett e-postmeddelande till Vita huset, men sen hände absolut ingenting. Så det slutade med att vi fick ringa dem och be dem att kolla sin mejl.

Några dagar senare håller Carl Bildt ett tal på Ingenjörsvetenskapsakademin i Kista, det så kallade IT-talet. Titeln är "Människan Tekniken Framtiden". Senast 2010 ska Sverige vara i frontlinjen för den tekniska utvecklingen, förklarar han.

– Vi diskuterade länge om målet skulle sättas till år 2000. Men vi tyckte inte att det var realistiskt. Sedan var frågan vad vi skulle vara ledande på. Att producera prylar? Nej, det är användningen som var det viktiga. Frasen var genomdiskuterad. När jag läste igenom betänkandet för något år sedan konstaterade jag att det står sig relativt väl. Inte många dokument från 1994 gör det.

Sedan rullar det på. Rosenbad har redan fått sin första hemsida. Nästa steg är att tillsätta den första IT-kommissionen, med Bildt som (ibland frånvarande) ordförande. En miljard kronor som blivit över från löntagarfonderna placeras i nystartade KK-stiftelsen, med fokus att placera pengarna i utbildningssatsningar. Bollen är i rullning.

"Bredband åt alla"
Fyra år senare har Carl Bildt verkat en tid som fredsmäklare i det forna Jugoslavien då han vänder han hem för ett nytt val. Han trycker åter igen tungt på IT-frågorna. "Ropen skalla, bredband åt alla", skanderar han i radio. Valet förloras, men bredbandsutrullningen tar fart ändå.

– Vi har fått en utveckling med fiber via den privata sektorn. Det behövdes aldrig några statliga miljarder.

Att själv använda tekniken har varit en självklarhet, anser han. Redan tidigt blev det tydligt att informationsbearbetning kunde effektiviseras avsevärt via datorer. Och nätet skyndade på detta. BBS ersättes av digitala nyhetsbrev som ersattes av bloggen. Därefter började han med Twitter och Facebook. Aktiviteten är ivrig, och reaktionerna många.

Carl Bildt modererar själv sina flöden.

– Tonläget blir för högt ibland, och då är jag som bloggare som är ansvarig för det de skriver. Så för att en kommentar ska komma in på bloggen måste först godkänna den själv. Om jag är utsatt för näthat? Nej, jag är tjockhudad.

Han har ett Instagramkonto, en sida på Linkedin, och har också testat Snapchat.

– Det är kul, men mest för privat kommunikation.

Digitalt aktiv utrikesminister
En bit in på 00-talet får han en ny chans att digitalisera. Nu har IT-frågorna blivit heta bland en bredare publik. Piratpartiet har bildats och FRA-lagen diskuteras flitigt. 2006 blir Carl Bildt Sveriges utrikesminister. Departementet får en uppdatering.

– Det hade hänt saker, om man ska vara ärlig. Men på tjänsterummet för utrikesministern fanns ingenting, utom en telefon. Min företrädare var icke användare av tekniska saker. Det var inte riktigt fjäderpennan, man hade lämnat den, men inte trätt in i den digitala tidsåldern. Så småningom drev vi en medveten politik för att den svenska utrikesförvaltningen skulle ligga i framkant i världen.

Edward Snowden-affären 2013 riktar åter fokus mot integritetsfrågorna. Om amerikanens handlande säger Bildt så här:

– Jag tycker att han stipulerade debatt, men ställde till med betydande skada. Ingen tvekan om det. Terrororganisationer lärde sig om de risker som finns. De kommunicerar på andra sätt i dag och är inte åtkomliga längre med den typ av säkerhetstjänst som vi hade tidigare. Däremot gav han upphov till debatten om metadatafrågorna, som vi diskuterat för lite i Sverige.

Sedan 2014 leder Carl Bildt en kommission som utreder internets framtid. I en tid där många länder, inte minst diktaturer, vill begränsa medborgarnas nätanvändning är detta en brännande fråga.

– Vi hoppas kunna presentera en allmänt formulerad rapport. Så som IT-kommissionens rapport var formulerad för över 20 år sedan. Alltså inte så tekniskt detaljerad, men med en politisk kraft.