AI ligger bakom två tunga nobelpris

Amerikanen John Hopfield och britten Geoffrey Hinton får 2024 år Nobelpris i fysik för upptäckter inom artificiella neuronnätverk och maskininlärning. AI ligger också bakom nobelpriset i kemi.

När nobelpriset i fysik år 2024 tilldelas forskarna John Hopfield och Geoffrey Hinton är det ett tydligt tecken på att AI som forskningsfält nått full mognad. För priset handlar om maskininlärning och hur artificiella neuronnätverk kan tränas och lära sig saker liknande hur våra organiska hjärnor fungerar.

Amerikanen John Hopfield tilldelas priset för forskning som lett till ett sätt att spara och återskapa mönster, med hjälp av atomernas fysiska egenskaper. Britten Geoffrey Hinton har vidareutvecklat konceptet och använt sig av statistisk fysik som arbetar med olika sannolikheter för att en bild ska uppstå. Hinton var en av de som skapade AlexNet, som banade väg för neurala nätverk inom AI-forskningen. Han har därför kallats "AI:s gudfader".

Komplexa proteiner förutsägs med AI

Men AI är också inblandad i 2024 års kemipris, som tilldelas forskarna David Baker, Demis Hassabis och John Jumper. De har på olika sätt bidragit till att förstå proteiners komplexa strukturer – ett forskningsområde som kan revolutionera vår hälsa och sjukvård. Baker har utvecklat en datorbaserad proteindesign medan Hassabis och Jumper på företaget Google DeepMind har skapat AI-programmet Alpha Fold. Programmet har korrekt lyckats förutspå hur 200 miljoner olika proteiner är uppbyggda – samtliga som forskningen känner till.

Tidigare nobelpris med AI-koppling

Även om årets nobelpris med rätta kan kallas "AI-pris" har tekniken ändå funnits med tidigare år och använts i forskningen. Ett exempel är Nobelpriset i kemi 2018 som Frances Arnold tilldelades för forskning om rikad evolution av enzymer. Där användes datorbaserade modeller och AI för att optimera och förstå enzymers utveckling.