Offentlighetsprincipen möter internet – med Ratsit och Lexbase
Från en dag till en annan kan svenska surfare söka upp grannens inkomstuppgifter, utan kostnad och utan att bli spårad.
Det är webbtjänsten Ratsit som lanserats, 23 november 2006. Här presenteras uppgifter som lagrats i linje med offentlighetsprincipen och som alltid varit fria att ta del av, men skillnaden är att Ratsit gjort dem sökbara via nätet.
Datainspektionen kritiserar hur tjänsten möjliggjort att ta del av privatpersoners sista fyra siffror i personnumret och dagen därpå tas dessa bort från sökresultatet om den som söker inte är inloggad.
Inkomstuppgifterna finns däremot kvar. Sommaren 2007 börjar Ratsit och de andra tjänster som uppkommit att skicka kopior till den som blivit eftersökt – som då i varje fall får reda på att någon fått tag i informationen, och som motverkar "slentriansökningar".
Offentlighetsprincipen testas på nytt 2014 när Lexbase har premiär. Det är en tjänst för allmänheten där man kan söka efter domar och andra uppgifter från svenska domstolar. En möjlighet som genom offentlighetsprincipen redan finns tillgänglig för den som besöker exempelvis en tingsrätt men som nu i stället tillgängliggörs via internet. Liknande tjänster har funnits tidigare men inte gratis och fritt att använda på nätet.
Tjänsten innehåller bland annat en kartfunktion där brottsdömda placerats ut. Efter tre dagar stängs tjänsten ned av internetleverantören Bahnhof efter kritik. Lexbase läggs ut igen med en ny leverantör.
Lexbase har anmälts till Justitiekanslern, JK, ett flertal gånger av privatpersoner. Åtal för förtal har också väckts. Men JK har inte tagit upp ärendena, och tingsrätten har friat tjänstens ansvarige utgivare. Anledningen är att tjänsten har starkt skydd under den svenska yttrandefrihetsgrundlagen, då den beviljats utgivningsbevis.
Tjänster som Lexbase och Ratsit har lett till en diskussion om grundlagen bör ändras. 2017 lägger regeringen fram en proposition om att begränsa tillgängligheten av offentliga uppgifter på internet. Offentlighetsprincipen ska enligt förslaget värnas för professionellt bruk av exempelvis journalister och jurister. Förslaget röstas igenom av riksdagen i maj 2018 och igen november 2018.
Men när det sker är det utan förbudet mot rättsdatabaser (en fråga som väckte stor debatt i riksdagen). Däremot förbjuds databaser med känsliga personuppgifter.
