1:a och 2:a kryptokriget – kamp för privatpersoners rätt till kryptering

Visserligen behövs krypteringen för statens egna angelägenheter, men att låta verktygen bli tillgängliga för privatpersoner försvårar arbetet för underrättelsetjänsten.

Phil Zimmerman, som skapar verktyget PGP, är under utredning mellan 1993-1996. Han har lagt ut sitt program på Usenet, visserligen under rubriken US, men det har gjort verktyget tillgängligt för utländska invånare. Zimmerman kommer senare även att faxa källkoden till Norge för att kringgå lagen. Till sist backar staten och export av krypteringsverktyg blir tillåten.

Under tiden försöker underrättelsetjänsten att skapa nya standarder för kryptering, där det finns en bakdörr för dem att använda vid behov. Exempelvis försöker man 1993-1996 få alla mobilfabrikanter att föra in ett så kallat "Clipper Chip" i mobilerna, men misslyckas.

I spåren av Edward Snowdens avslöjande om USA:s massövervakning av internettrafik blossar debatten upp igen. Det så kallade andra kryptokriget inleds. Det yttrar sig till exempel genom att Google och Apple 2014 inför en säkerhetslösning i sina mobiltelefoner som gör det omöjligt för dem att öppna telefonen utan att ha tillgång till användarens lösenord.


2016 försöker FBI att tvinga Apple att öppna en mobil tillhörande en man som utfört terroristattacken i San Bernardino i Kalifornien, men Apple vägrar.

I många länder är import av krypteringsverktyg fortfarande olagligt för att inte dissidenter och andra med "farliga åsikter" ska kunna kommunicera utan att bli avlyssnade.