Småspararna kliver in på börsen för första gången
Den stora uppmärksamheten i medierna för "Den nya ekonomin" bidrar till att börsyran sprider sig från finansbranschen till de breda folklagren. För första gången får gemene man nu upp ögonen för börsen.
Innan 1990-talet är intresset för aktier bland de svenska småspararna tämligen begränsat, börsen är framför allt en plats för professionella. Under de kommande åren ska det här ändras. Intresset för ekonomijournalistik i allmänhet och de nya internetföretagen i synnerhet växer. Sveriges tidningar basunerar ut aktietips, tv gör underhållningsprogram med börstema, politikerna vill göra Telia till en folkaktie och släpper dessutom in aktier i pensionssystemet. Bankerna råder småspararna att satsa sina besparingar på aktier. Överallt lyfts möjligheten att göra klipp – riskerna är det inte lika många som bryr sig om att lyfta.
Många småsparare väljer att gå in med pengar i Icon Medialab och Framfab som är företagen som syns mest i media. Men de flesta gör entré på börsen för sent, när priserna redan blåsts upp till oproportionerliga nivåer.
En annan del som bidrar till börsbubblans expansion, där småspararna indirekt är delaktiga, är utbredningen av fond- och pensionssparande. Det gör att det under 80- och 90-talet flyter in stora mängder kapital på börserna. Många av fondbolagen investerar i telekomjätten Ericsson, som strax innan bubblan spricker står för nära 40 procent av börsens samlade värde. De flesta portföljerna får dock inte innehålla mer än 10 procent Ericsson-aktier vilket resulterar i att jakten på nya bolag med koppling till telejätten påbörjas. "Resultatet blev ett slags blint köpande av alla bolag som hade internet, IT eller telekom i affärsbeskrivningen. På några månader förvandlades Stockholmsbörsen till ett veritabelt pyramidspel" skriver Svenska Dagbladet.
