Klarna får en flygande start med hjälp av affärsängel Jane Walerud
Under ett julmingel på Handelshögskolan i Stockholm 2004 går den första internetvågen in i den andra när affärsängeln Jane Walerud möter grundarna av det som ska bli Klarna.
I publiken står affärsängeln Jane Walerud som blivit förmögen efter att ha startat programvaruföretaget Bluetail under den första it-boomen. Hon imponeras av presentationen och när hon hittar Sebastian Siemiatkowski i vimlet erbjuder hon honom 600 000 kronor för 10 procent av bolaget. Efter att ha sågats av H&M:s ordförande Stefan Persson och Investors Marcus Wallenberg ("det där kommer bankerna själva ta hand om") under en tidigare pitch-runda är lyckan nu total för de unga killarna– någon tror på deras idé.
Idén är att erbjuda e-handelsföretag betalningslösningar där Klarna går in som en garant mellan företaget och kunden. På så sätt behöver kunden inte betala direkt (många vill vid tiden inte lämna ut sitt kortnummer på internet) utan först när varan kommer, samtidigt som e-handlaren inte behöver stå för kredit- och bedrägeririsk, då Klarna garanterar att e-handlaren får betalt.
Jane Walerud bidrar inte bara med kapital utan också rätt kontakter. De tre Handelsstudenterna har inte koll på tekniken och hur deras tjänst ska byggas. Det har Jane Walerud som rekryterar fem riktigt duktiga programmerare som bygger systemet bakom Klarna i programmeringsspråket Erlang (skapat på Ericsson), i utbyte får de en del av bolaget.
Tidpunkten för lansering är perfekt. Både teknik och konsumenter är nu mogna för e-handel och redan efter ett år kan bolaget visa gröna siffror på sista raden. Klarna växer snabbt och lyckas som första europeiska bolag få med sig det i startup-kretsar legendariska riskkapitalbolaget Sequoia på resan. Något som hjälper till att skapa Klarnas image som hippt techbolag i stället för grått faktura- och inkassobolag.
Under 2014 börjar bolaget få kritik för att de skickat ut påminnelseavgifter och hot om indrivning utan att kunden först fått den ordinarie fakturan. För Klarna, som har ett dotterbolag som bedriver inkassoverksamhet, innebär obetalda fakturor en god affär. Något grundaren Niklas Adalberth själv framhåller på en investerarkonferens – "Den bästa kunden är den som inte betalar direkt, men som får en påminnelse och sedan inkassokrav. För vi har rätt att ta ut avgifter".
Niklas Adalberth lämnar företaget 2016 och startar Norrsken Foundation med målet att skapa en impact unicorn – ett bolag som påverkar en miljard människor positivt.
2017 blir den forne uppstickaren på ett sätt en del av etablissemanget då Finansinspektionen godkänner Klarnas ansökan om banktillstånd. En av de tre grundarna, Sebastian Siemiatkowski, finns fortfarande kvar i verksamheten och är omtalad för sin totala hängivenhet till Klarna och hans visionära idéer.
Samtidigt, i dagens svenska näringsliv där chefer förväntas bidra till att de anställda får ihop livspusslet och att alla ska inkluderas, sticker han ut. Klarna är inte platsen för människor som vill ha ett vanligt 9-5-jobb. Vill man jobba på Klarna ska man vilja spela i Champions Leagues och inte korpen har han sagt. Ord som ljuder likt ett eko av Icon Medialab-grundaren Johan Staëhl von Holsteins uttalanden 20 år tidigare.
