Stokab och Stockholm blir föregångare för de svenska stadsnäten
1994 bildas ett av Sveriges första Stadsnät – Stokab – vars mål är att ge Stockholms företag och invånare tillgång till fiber.
Enigheten mellan de politiska partierna i staden är stor – fiber för digital kommunikation är en grundläggande infrastruktur likt vägar och el. Och likt stadens vägar är öppna för vem som helst att färdas på ska fibernätet vara öppet för vem som helst att ansluta sig till.
Staden tillhandahåller alltså grundstrukturen, den så kallade svartfibern, och sedan kan andra aktörer hyra in sig på nätet. På det här sättet undviker staden att flera olika aktörer ska börja gräva upp stadens gator för att lägga ner kablar. Den här modellen kommer sedan att användas på många ställen när stadsnät bildas i kommuner runtom i Sverige.
Stockholms stad börjar genom Stokab investera i utbyggnaden av ett fibernät över hela länet. Stockholms läns landsting går tidigt in som delägare och en utbyggnad av fibernät från Norrtälje i norr till Nynäshamn i söder påbörjas, Initialt ansluts 35 platser, framför allt sjukhus men också Arlanda och några datacentraler.
Några år senare, 1999, har samtliga kommuner i Stockholms län en fiberanslutning. Det ska sedan dröja några år innan invånarna kan börja ansluta sig till fibernätet. 2005 beslutas om utbyggnad till de 100000 bostäder som kommunen äger.
Detta följs av utbyggnad till privata fastighetsägare och 2012 är i princip alla flerfamiljsfastigheter anslutna.
Stokabs fibernät har en total längd motsvarande över 45 varv runt jorden. Fiberledningarna korsas i över 600 korskopplingar och nås via mer än 24 000 anslutningspunkter.
