Så var it-boomens affärslogik
För att förstå det som händer under it-bubblan och varför finansmarknaden och de nya entreprenörerna agerade på sättet de gjorde behöver du först förstå den nya tidens affärslogik.
Internet är för de allra flesta något helt nytt och det är svårt att skaffa sig grepp om hur stort det kan komma att bli. Vill du få ett hum om tidsandan, kolla på filmsketchen från EFN här ovanför som fångar tidsandan på ett kul sätt.
När internet slår igenom börjar det talas om en ny ekonomi med nya regler. Begreppet myntas 1994 av den dåvarande chefen för USA:s centralbank Alan Greenspan 1994 då han som en konsekvens av stora investeringar i ny teknik förutspådde ett kommande produktivitetslyft inom ekonomin.
I den "gamla" ekonomin värderades företag efter vinst och omsättning. I "den nya ekonomin" kunde plötsligt nya internetföretag som gjorde enorma förluster ändå värderas till många miljarder av marknaden. För att förklara detta skapades nya modeller där företagen bland annat värderades på antalet anställda.
Den nya affärslogiken hade fyra grundläggande delar:
Att en affärsidé skulle förverkligas så snabbt som möjligt (time to market). Detta för att vara först ut på marknaden inom sin nisch (så kallad first mover's advantage) och därmed kunna bli det varumärke som flest kunder skulle kunna känna till och tänka på först (top of mind).
Att överinvestera i teknisk kapacitet. Eftersom uppkopplingshastigheten skulle öka med tiden gällde det att bygga tekniska plattformar som skulle kunna stå pall för detta. Plattformarna skulle kunna hantera rörliga bilder och ljud, även om de första versionerna av tjänsten inte skulle innehålla det. För att kunna genomföra en snabb geografisk expansion krävdes också att det gick att hantera många produkter på flera språk och valutor för olika marknader. Paradoxalt nog ansågs det därför klokt att investera i teknik som man kanske skulle använda i framtiden.
Att skapa en plattform för tillväxt från början. Om man hade en riktigt bra affärsidé kunde man lika gärna lansera den i fjorton länder som bara i Sverige eftersom det var i de stora europeiska länderna som det stora antalet kunder fanns. I många av de projekt som startades planerade man från början med en global expansion genom att starta kontor i andra länder redan innan tjänsten hade lanserats i ett land. Att från början dra på sig stora overheadkostnader och göra av med stora summor snabbt (burn rate) sågs inte som ett problem utan som förutseende på samma sätt som man hade en teknisk plattform för tillväxt.
Att en så stor databas med kundinformation som möjligt var viktig. Syftet var att kunna förstå vad kunderna ville ha men naturligtvis också att skicka erbjudanden till dem och i vissa fall att använda den aggregerade köpkraften hos kunderna för att kunna köpa in produkter till lågt pris. Detta rättfärdigade enorma marknadsföringsinsatser som i prospekt och affärsplaner uttrycktes som "kundanskaffningskostnad". Även marknadsföringen kunde därför ses som en klok investering för framtiden.
