Patrik "Paf" Fältström – en internetagent i folkets tjänst

Han har kallats för Sveriges inofficiella IT-minister. Patrik Fältström har agerat bollplank åt tre svenska regeringar. Men det började med den amerikanska:

– När man skulle lösa upp monopolet på com-domäner blev jag inblandad i de diskussionerna, och jag blev del i en grupp som hittade på det som är register/registrar-uppdelningen. Det ledde till skapandet av Icann.

Karriären började annars med en vag tanke. Efter gymnasiet visste han inte riktigt vad han skulle ägna yrkeslivet åt. Han kom att studera matematik vid SU och KTH, lärdomar som snabbt kom till användning av flottan. Efter två års studier blev han inkallad för att bygga ett system för minröjning. Under tiden kom han att förstå vilka problem som försvaret hade i sin kommunikation.

– I samband med det blev det en del nätverksarbete. Då kom jag in på kommunikation. Den gamla tidens kommunikation som man använde på fartygen var som från stenåldern. I praktiken hade man ett sätt att kommunicera för varje applikation. Miljoner radiosystem, det var jättejobbigt att hålla reda på.

Får jobb på KTH
När han vände tillbaka till KTH fick han jobb på systemgruppen, som i praktiken var gruppen som drev hela Sveriges internet. Där fick han tidigt arbeta med DNS-system.

– Redan när jag började läsa 1984 använde jag elektronisk post. Men första gången man använde internet var 1986. Det var lite speciellt. För att vara riktigt ärligt förstod vi inte konsekvenserna som internet skulle få. Men på andra sidan hade jag drivkraften att med hjälp av internet och IP-protokollet får en abstraktionsnivå som man kan implementera ovanpå det. Det hade jag sett i arbetet i flottan att vi kunde ersätta alla kommunikationsmetoderna med IP-protokollet. Det extra lagret var min drivkraft från början. Jag såg att det skulle vara en möjlighet för innovation.

– Det var en helt annan värld. Vi hade inte multipla telefonoperatörer ens. Jag såg att den här tekniken skulle möjliggöra att flytta över distribution av digital information.

Under åren på Tekniska högskolan är han även med och startar Swipnet, Sveriges första kommersiella internetoperatör. Han blir också den som ser till att de svenska tecknen Å, Ä och Ö fick plats i e-post. KTH-förslaget var dock inte helt perfekt:

- Vi hade problem med att vi inte hade Å, Ä och Ö. Det var ett himla trassel. Därmed blev det problem att skicka e-post med svenska tecken. Vi började engagera oss i IETF och skrev ett förslag. Som tur var gick det inte igenom på det sättet, utan det blev MIME. Kodningen vi ser ser i dag är ändå den som jag och några andra hade då. Samma tänkande användes senare i slutet av 90-talet för DNS.

1994 bidrar han till att valresultatet skickas ut via e-post till landets tidningar. Det innebär att mediahusen måste skaffa e-postadresser – och några passar även på att skaffa en första hemsida:

– Tele 2 bestämde sig för att testa detta, men de behövde hjälp med folk, då var jag en av dem som hjälpte till att bygga systemet. Jag tror att det var en av de stora grejer som hände i Sverige som hade med internetutbyggnaden att göra. Kunde man inte ta emot e-post fick man inte valresultatet på valnatten. Nu var alla tvungna att skaffa mejlkonton. Det var en fantastiskt bra idé att sprida internet på. Tidningarna kom då på att de också kunde presentera valresultatet via webben.

Blir en internetagent
Här börjar nästa steg i Patrik Fälströms yrkesliv – det kringresande med idoga flygresor och internationella uppdrag. Han lämnar KTH och tar jobb på Rubble i Montreal. Det leder vidare till betydande positioner inom de internationella internetorganisationerna IETF, Internet Society, IESG och Icann. Cisco och Netnod är andra uppdragsgivare. Liksom alltså den amerikanska regeringen.

Under åren har Patrik Fältström samlat på sig en rad erbjudanden som han tackat nej till. Webbens fader Tim Berners-Lee frågar honom om han vill skapa en webbläsare för Mac, Skypegrundaren Niklas Zennström vill ha honom med i sitt team, och så nobbade han Microsoft 1996.

– Jag har valt en annan väg, och har kunnat engagera mig mycket i policyarbetet. Från det att jag lämnade KTH så har jag haft väldigt bra arbetsgivare och chefer som låtit mig arbeta med de här frågorna.

Tsunami och överbelastningsattack
Han har kommit att arbeta för bland annat Sveriges regeringar, som it-expert och rådgivare. Deltagit i IT-kommissioner och Digitaliseringsråd. Helt enkelt varit den man vänder sig till när man behöver hjälp.

– Det kan vara alltifrån frågor till riksdagen som de vill ha synpunkter på. De kan ha frågat "Hur skulle du svara om du var minister?" Eller att jag fått reagera på aktuella frågor där de explicit vill att jag läser något som är ute på remiss.

I samband med tsunamikatastrofen ringdes han in för att UD i Thailand. Och 2007 fick han rycka in när Estland drabbades av en överbelastningsattack (ett arbete han fick medalj för några år senare). Lite James Bond-vibbar är det trots allt över "Paf".

– Man kan säga att jag har haft turen sedan mitten av 80-talet att fått arbeta med duktiga människor som byggt upp internet. Redan sedan dess har målet för mig varit att dels bygga ett robust och stabilt internetaccess. Och dessutom var det så att andra tekniker inte ville prata och förklara, så de puffade fram mig. Då hamnade det på min lott att göra detta.

Samma principer gäller
Bland annat har han varit extrem motståndare till DAB-radion. Även utvecklingen med API:er och inlåsta system är han kritisk till. Orsaken är att de bryter mot en viktig princip, samma som han kom att bli förälskad i på 1980-talet:

– Drivkraften är samma som från början. Jag tror att en blank öppen internetaccess ska vara som allmänhetens åkning på en skridskobana. Jag ger mig inte!

Så vad hade man kunnat förvänta sig av Patrik Fältström om han faktiskt skulle bli IT-minister?

– Jag skulle fokusera mycket mer på de saker som regeringen i dag 2016 har glömt. Att internetaccessen blir så bra att privat och offentlig sektor kan bygga de tjänster som behövs. För hälsa, för att bo kvar, för att vårdas hemma. I min synvinkel är vi inte där.