Nu ska nätet arkiveras – genom Internet archive och Kulturarw3
Internet är så flyktigt. I samma stund en hemsida byter skepnad så försvinner den tidigare versionen. För alltid! Problemet uppmärksammas tidigt och redan 1996 börjar internet att arkiveras.
Internet archive slår upp portarna 12 maj 1996, startat av amerikanske it-entreprenören Brewster Kahle i San Fransisco (som samma år startar statistiksajten Alexa). Han får idén när han besöker Altavistas kontor och inser att allt deras innehåll ryms i sex servrar av läskautomatstorlek.
Målet är att spara webbens alla sajter, och förutom detta erbjuds tjänsten Wayback Machine som är ett sökbart digitalt arkiv över webben. I januari 2018 är antalet webbsidor i samlingarna 279 miljarder stycken. Internet archive samlar numera också in alltifrån böcker till bilder och filmer.
I Sverige är Frans Lettenström en viktig person för webbarkivering. Han är 1995 nyanställd på Kungliga biblioteket och kommer med ett förslag:
– De första webbtidningarna var då redan förlorade. Det var så absurt att man inte tog vara på det. Jag föreslog att man skulle ladda ner den svenska webben och få in allt som gått förlorat. Och jag hade sån tur att jag fick med mig ledningen på KB. Papper och webb är ju samma innehåll, varför ska det ena bevaras och inte det andra?
1997 lanseras Kulturarw3 – som sedan dess sparar ner alla svenska webbsidor flera gånger om året. Tanken är att arkivet ska finnas tillgängligt på nätet, precis som Internet archive, men så blir det inte av personuppgiftsskäl.
2014 startar Internetmuseum, av Internetstiftelsen i Sverige. Förutom att spara internethistoriska dokument bevarar museet även hemsidor så att de ligger kvar på internet. I samlingarna (som alltså är publika) ingår Swipnets personliga hemsidor, IT-kommissionens hemsida och Annica Tigers HTML-guide.
