Nätläkare slår igenom – och skapar debatt
Ett videosamtal till en läkare i stället för att sitta i väntrummet på vårdcentralen eller sjukhuset – det är idén bakom vårdappar och nätläkare. Men när tjänsterna slår igenom i Sverige blir de också snabbt kontroversiella.
Nätläkare som tjänst uppkom redan i början av 2000-talet, med brittiska E-med som ett exempel. Men det är under 2010-talet som fenomenet på allvar slår igenom i Sverige. Tidiga svenska aktörer som Min Doktor och Kry grundas 2013 respektive 2014, men det är först ett par år senare fenomenet att ha videosamtal med en läkare i mobilen börjar användas på bred front.
När Region Jönköping, där Kry och Min Doktor har avtal med varsin vårdcentral, tar fram fram siffror för år 2017 visar det sig att de två tjänsterna fått över 217 000 vårdbesök under det året.
2019 säger 10 procent av de tillfrågade i undersökningen Svenskarna och internet att de använt en en app som ersätter vårdbesök. Att göra det är vanligast bland kvinnor, höginkomsttagare och de som är mellan 36 och 45 år. När samma fråga ställs år 2022, när en pandemi kommit och gått, säger 24 procent att de använt en sådan app under det senaste året.
Under dessa år blir också tjänsterna för vårdsamtal på nätet fler. Det dyker bland annat upp appar där man specifikt kan prata med barnläkare eller veterinärer. Samtidigt startar Sveriges regioner också egna tjänster för att konkurrera med de privata företagens.
Frågan om vårdappar och nätläkare är hela tiden politisk, och under dessa första år går debatten varm. På ledar- och debattsidor är frågan främst om de privata företagens vårdappar innebär en effektivare och mer tillgänglig vård eller en ineffektiv verksamhet som tar för mycket av regionens pengar och tar bort läkare från fysiska vårdinrättningar.
