#MeToo skapar historia – världsomspännande rörelse som börjar med en hashtagg

Redan 2006 har amerikanska Tarana Burke skapat hashtaggen för att uppmärksamma svarta unga kvinnors situation i utsatta områden. Men stor spridning får den först när skådespelerskan Alyssa Milano ber kvinnor som ofredats sexuellt att svara på hennes tweet med just orden "me too".

Detta sker 15 oktober 2017, då amerikanska medier uppmärksammar hur Hollywoodproducenten Harvey Weinstein anklagats för våldtäkt av flera kända skådespelerskor, något som i många år tystats ner av filmindustrin.

Även i Sverige blir hashtaggen startskottet för en rad uppmärksammade fall där offentliga män men även ett antal kvinnor tvingas lämna sina jobb efter anklagelser om sexuella trakasserier. #metoo hyllas snart av politiska ledare och beskrivs av forskare som en historisk rörelse.

I Sverige anordnas manifestationer över hela landet, här kan du höra initiativtagarna Carolin Solkärr och Gabriella Ohlzon inför manifestationen i Stockholm:

Flera branschspecifika kampanjer följer

Sammanlagt deltar  62 931 kvinnor i olika kampanjer knutna till olika yrkesgrupper, där de skriver under namninsamlingar för att påvisa på den utbredda problematiken med sexuella övergrepp. Dessa har namn så som #utantystnadsplikt (läkare), #imaktenskorridorer (politiker), #nödvärn (poliser) och #tystnadtagning (skådespelare). Samtliga upprop publiceras mellan november 2017 och januari 2018.

I efterspelet av kampanjen har en del av debatten handlat om hur pressen hanterade bevakningen av kampanjen. Såväl i traditionell media som i sociala medier namnges under hösten 2017 både kända och okända personer, utan att några domar fallit, ett förfarande som i efterhand väckt debatt om mediernas roll och rättssäkerhet.

#prataomdet – en tidig svensk version

För svenskt vidkommande är debatten inte ny. Redan 2010 skapas hashtaggen #prataomdet (läs längre tidslinjepunkt här). Det är i diskussionen om våldtäktsmisstankarna mot Julian Assange som hashtaggen lanseras för att ventilera erfarenheter av sexuella trakasserier.

Journalisterna Johanna Koljonen och Sofia Mirjamsdotter belönas senare med stora journalistpriset för "årets förnyare" för kampanjen. Några av texterna från Twitter ges senare ut i bokform. Och diskussionerna leder därefter vidare till teaterscenen. En engelsspråkig hashtag, #talkaboutit, får också spridning.

Fler digitala kampanjer som nått framgång

Internets historia som kampanjarena är förhållandevis ung. Den tar framförallt fart med bloggarnas utveckling. Ett uppmärksammat svenskt exempel är Emelie Holmqvists blogginlägg om sin sjuka mamma under valrörelsen 2010. En text som leder ända fram till statsminister Fredrik Reinfeldt, M, som i partiledardebatterna ombeds svara på anklagelserna om brister i vården.

Internationellt sett är Ice Bucket Challenge, vid sidan av #metoo, den mest uppmärksammade kampanjen. Den blir viral 2014 och utgår från en utmaning där deltagaren uppmanar vänner och andra att hälla iskallt vatten över sig. Syftet är inte bara för att uppnå en kylslagen upplevelse utan för att uppmärksamma muskelsjukdomen ALS. Kampanjen blir snabbt viral och lyckas dra in miljontals kronor till forskning.