Joakim Jardenberg – webbutbildare, flödesskapare och medievisionär

Efter en tid som självlärd fotograf och yrkesmilitär hamnar en ung Joakim Jardenberg i början av 1990-talet på it-konsultfirman Mackmeckarna i Malmö. Där får han bland annat jobba med arbetsmarknadsutbildningar om informationsteknik.

Webben är i sin linda och Joakim får bland annat vara med och driva den första webbutbildningen i Sverige 1993 (som också är uppmärksammad på Internetmuseum).

– Det var professionella från olika yrken som deltog, bibliotekarier, arkitekter och arkeologer, och de tyckte att internet var jätteroligt. Vid den tiden fanns 81 webbsajter i världen och jag hade koll på allihop. Men en morgon pekade en student på en ny hemsida och jag blev helt ställd. Det var Justin Halls, som kallats den första bloggaren. Det var helt väsenskilt från allt som gjorts tidigare. Marken öppnade sig för mig. Där fick jag "internetbacillen" på riktigt.

Blir konsult på Aftonbladet.se
1994 får Mackmeckarna i uppdrag att arbeta med Aftonbladets sajt. Först ligger bara tidningens kultursida ute på nätet (ett projekt som bland annat drevs av JMK-läraren Mark Comerford och Aftonbladets Bo Hedin), men genom konsulten Joakim Jardenberg får hemsidan ett första nyhetsflöde. Lösningen handknackades ihop genom att koppla ihop text-tv-nyheter från TV3 till webben.

För första gången har en svensk hemsida nyhetspuls. Något som får Aftonbladet.se att ligga i framkant, inte bara i Sverige utan i världen.

– Strax efter att vi startade text-tv-lösningen började Helsingborgs Dagblad lägga ut hela tidningen. Det var väldigt spännande. Vad skulle webben vara? Snabba nyheter eller hela tidningen?

Aftonbladet.se går snart över till en ny nyhetslösning och anlitar webbredaktörer. Däremot köps text-tv-systemet av SVT som låter nyheterna omvandlas "pinsamt länge", enligt Jardenberg.

Valresultatet via mejl
En stor händelse för mediasverige är när valresultaten hösten 1994 ska skickas ut via e-post. Joakim Jardenbergs roll i processen är att ihop med kollegorna på Mackmeckarna bidra till att tidningar får ett "internet tool box" för att komma igång med webben. På så vis skaffar många tidningar sina första e-postadresser och sedermera hemsidor.

– Jag tror att vi levererade 30-50 sådana här lådor. Det var vansinnigt viktigt. Utrullningen av internet hade inträffat förr eller senare ändå. Men nu hände det tidigare.

Mediedebattör och visionär
Joakim Jardenberg börjar här bli en mediedebattör. Under dessa år på 1990-talet läggs snart allt innehåll i papperstidningar ut gratis på tidningarnas webbplatser. Något som först enbart är förvånande för läsare som tidigare alltid betalat för innehållet, men som senare väcker interna kontroverser när papperstidningarnas lönsamhet sjunker.

– I dag säger man: om man inte hade gjort så då hade det sett annorlunda i dag. men det är inte sant. Det hade inte med det att göra. Köper man papperstidning gör man det för att man vill ha det formatet.

Under 00-talet är Joakim Jardenberg är profilerad medieprofil som syns på konferenser och propagerar för internet och för att även fortsättningsvis tillgängliggöra allt innehåll gratis. Men trenden pekar i en annan riktning. Många tidningar börjar låsa in sitt innehåll.

– Debatten var polariserad och väldigt känslosam. Det var dem som tyckte att vi inte kommer undan webben, medan andra sa: det kommer inte att hända, kurvan ner för papperstidningen kan bero på andra saker.

Joakim Jardenberg slåss hårt för sin sak: gratis.

– Det innebar att jag slutade bli bjuden på konferenser så småningom. Det som var intressant var att vi hade sett att kurvorna för papperstidningen tydligt började falla. Och på den amerikanska marknaden var det ett fritt fall. Där hade man sett hur Craigslist tagit en eftertextmarknad från amerikanska tidningar. Då började det vakna i huvudet hos dem som försökte att se vad som hände. Det här är större än ett internt skifte.

Google och Facebook blir under åren aktörer i annonsbranschen. Inte minst genom att kunderna plötsligt kan betala med exakt statistik för vad de köpt och vad det gett. Ändå bjuds de inte in på mediakonferenserna, konstaterar Joakim Jardenberg.

– Långt innan det var uppenbart hur stort Google var började det synas i statistiken hur mycket träffar vi fick därifrån. Det blev tydligt för mig att Google var en möjlighet för oss i tidningsbranschen. Vi fick ingen trafik gratis på den tiden. Och dessutom fick vi läsare på gamla nyheter.

Mindpark
År 2007 startas Mindpark AB av tidningarna HD, NWT, Sydsvenskan samt Gota Media. Bolaget har uppdraget att syna utvecklingen i mediebranschen. Ett sätt att komma ut ur digitaliseringen helskinnad, är tanken. Företaget tar bland annat fram statistik och levererar underlag för beslut.

Joakim Jardenberg är vd.

– Det var en helt fantastisk tid. Vi såg exakt vad som hände. Det var ingen tvekan om hur riktningen såg ut. Men det var svårt att få andra att förstå det. Det var mycket förnekelse och att man inte ville se saker och ting för vad de var.

10-tal: jobbar mot det allmänna
Sedan 2013 har Joakim Jardenberg jobbat mer mot det allmänna. Först som "head of internet" i Helsingborgs kommun, sedan från 2015 bland annat för Sveriges Kommuner och Landsting, där han agerar "change manager". Han ikläder sig också gärna rollen som "vd-viskare" för den bolagschef som är villig att lyssna.

Allt i meritförteckningen tas inte med i Internetmuseums inspelade intervju. Utöver vad som berättas där är det värt att nämna Joakim Jardenbergs roll som riskkapitalist, där han bland annat tidigt gick in i Videoplaza och Planeto.

Joakim Jardenberg propagerar fortfarande för gratis nyheter på nätet. Det i en värld där det knappt finns en tidning som låter bli att låsa in innehåll. Debatten och kampen lär fortsätta långt inpå 20-talet.

– Vi har inte knäckt den ekonomiska modellen. Och vi kommer inte att göra det utifrån hur mediehusen sett ut tidigare. Det man borde göra är att titta på alla intäktsströmmar som inte motsäger varandra. När vi vet att kalkylen för betalväggen är trasig, fokusera på det andra. Ibland måste man göra val. Jag tror att det är dags för en skogsbrand.