Jean Sammet skapar programmeringsspråket Cobol
Jean Sammet är med och tar fram programmeringsspråket COBOL som tar datorerna från militär- till kommersiell användning. Trots att språket idag är över 60 år gammalt används det fortfarande i stordatorer på många större företag och myndigheter.
I slutet av 1950-talet blir det allt mer uppenbart vilken potential datorerna har att bli användbara verktyg inte bara för militär och forskare utan också för företag. Man ser framför sig hur datorer ska kunna användas för bearbetning av affärsdata – allt från redovisning till att hantera löner och lager- samt ordersystem. Men då krävs det att de ska bli enklare – och billigare – att installera och administrera datorerna.
En kommitté sätts ihop för att titta på hur ett programmeringsspråk för kommersiell användning skulle kunna se ut. Jean Sammet som vid tiden jobbar för datortillverkaren Sylvania blir en av medlemmarna. Andra kvinnliga pionjärer som var involverade i projektet är Grace Hopper och Betty Holberton. Det första utkastet utsätts för hård kritik från flera håll och det blir uppenbart att det är för många kockar inblandade. För att lösa problemet och komma framåt installerar sig Jean Sammet och fem andra programmerare – alla anställda vid olika amerikanska datortillverkningsföretag – i ett hotellrum på Manhattan. Under två veckor jobbar de i princip dygnet runt för att bli klara. När de kommer ut har de skapat the Common Business Oriented Language, Cobol.
Liksom de flesta tidiga kvinnliga datapionjärerna är Jean Sammet utbildad matematiker. Efter att ha jobbat som lärare några år börjar hon 1955 jobba för elektronikföretaget Sperry med matematiska beräkningar. När företaget börjar utveckla en egen dator blir Sammet dess programmerare och en livslång passion för datorer och programmeringsspråk tar vid.
Datorn Mobidic. Klicka på bilden för att förstora, backa i webbläsaren för att återgå. Bild från Wikimedia Commons.
Efter några år är Sammet redo att byta jobb. Hon vill jobba för ett företag som har datorer som huvudsaklig verksamhet. Bland de utannonserade tjänsterna för kvinnor (på 1960-talet är jobbannonserna uppdelade på kön) hittar hon ingenting som passar hennes ambitioner. Hon började därför att titta på platsannonserna för män och hittar ett ingenjörsjobb hon tycker passar på Sylvania. Just det jobbet får hon inte men anställs istället av företaget för att leda utvecklingen av mjukvaran till datorn Mobidic.
Efter arbetet med Cobol lämnar Jean Sammet Sylvania och börjar jobba för IBM där hon är med och tar fram ytterligare ett stort programmeringsspråk – Formac.
Jean Sammets intresse för programmeringsspråk resulterar också i flera böcker. Bland annat ger hon 1969 ut Programming Languages: History and Fundamentals, som betecknas som en klassiker inom sitt fält.
Här kan du se en kort film om Jean E. Sammet och även hennes tacktal då hon 2011 fick ta emot Computer Pioneer Award från IEEE Computer Society.
Jean Sammet dog 2017. Här är tidningen New York Times minnesord om henne.
