Jean Armour Polly kopplar upp biblioteken och myntar uttrycket "att surfa på internet"

Idag ses det som en självklarhet att det ska finnas fritt tillgängliga datorer med internetuppkoppling på våra bibliotek och att man som medborgare ska kunna få hjälp med diverse digitala spörsmål. I internets barndom var det långt ifrån givet att det skulle bli så. Kanske har vi en bibliotekarie från den lilla staden Liverpool i delstaten New York att tacka för den utvecklingen.

Under en bibliotekskonferens i början av 1980-talet råkar Jean Armour Polly trilla in på en föreläsning om datorer i skolan. Hon inser att datorer kommer att bli något som barn och unga snabbt kommer att ta till sig och dra nytta av. Men hur ska deras föräldrar lära sig färdigheterna? Eller de äldre?

Armour Polly ser en möjlighet för biblioteken att bidra. 1981 blir hennes bibliotek ett av de första i USA att erbjuda sina besökare möjligheten att testa en persondator. Kort därefter startade hon också en BBS som var ett sätt att koppla upp sig med hjälp av modem och telefonlina för att spela spel och skicka meddelanden och dela filer över ett nätverk.

När internet sedan börjar komma är Armour Polly snabb med att även se till att hennes bibliotek, som ett av de allra första, börjar erbjuda besökarna internetuppkoppling. Det här var 1992 och intresset var enormt från start. Armour Polly har beskrivit det som att det var som att öppna dammluckorna – alla ville lära sig att surfa.

Men hennes idé om uppkopplade bibliotek gillas inte av alla. Många bibliotekarier ser sin status som informationsförmedlare hotad och därmed internet som en konkurrent. Jean Armour Polly är dock övertygad om internetsurfandets möjligheter och är dessutom ihärdig. Hon ägnar mycket tid åt att åka runt på konferenser och institutioner i USA och Europa för att sprida sina idéer. Så småningom får de fäste och idag ses de som självklara.

Först med metaforen "surfa på internet"

På tal om att surfa på nätet. Även det uttrycket har du Jean Armour Polly att tacka för. 1992 skriver hon nämligen en av de allra första guiderna om internet som riktar sig till allmänheten. Hon funderade länge på en bra titel och har själv berättat om det så här:

"In casting about for a title for the article, I weighed many possible metaphors. I wanted something that expressed the fun I had using the internet, as well as hit on the skill, and yes, endurance necessary to use it well. I also needed something that would evoke a sense of randomness, chaos, and even danger. I wanted something fishy, net-like, nautical."

Hennes blick faller på sin musmatta. Den har en bild av en surfare på en stor våg och texten "Information Surfer". Eureka!
Guiden går fortfarande att läsa online.