Blocket startar: Nu börjar svenskarna handla via nätet
Länge är det Gula Tidningen, tidningsannonser eller lappar på anslagstavlor som gäller när man ska sälja av prylar. Men 1996 kommer Blocket.se och förändrar allt.
Så här såg det ut 1996.
Det börjar med en anslagstavla på Ica i Fjälkinge. Henrik Nordström får en idé, lika enkel som genial. En sida på internet där du lägger ut annonsen, och till skillnad från pappersvarianterna är det gratis. Till att börja med täcker sajten bara in skånskt köp-och-sälj men året därpå får resten av Sverige haka på.
Därför heter det Blocket
Så varför heter det Blocket? Henrik Nordström tyckte att de internetovana användarna kunde behöva en enkel metafor att relatera till. Ett anteckningsblock för inköpslistor.
Affärsmannen Pierre Siri kliver in som vd år 2000 och köper 35 procent av aktierna.
1998 är hela Sverige med.
Enkelhet bakom framgångsreceptet
2001 börjar Blocket ta betalt för annonser. År 2003 intervjuas Pierre Siri av Computer Sweden och får frågan varför lilla Blocket kommit att dominera och inte de stora mediegiganterna. För försök gjordes att utmana uppstickaren. Men förgäves.
– Enkelhet är svaret. Vi har inte ändrat design sedan starten 1996 och det visar att det inte behövs flashiga funktioner utan att det ska vara lätt att lägga in och ta bort annonser, förklarar Pierre Siri.
Säljs till Schibstedt 2003
Samma år säljs sajten för 183 miljoner kronor till Schibsted (vars egna satsning Finnmer läggs på is). Henrik Nordström blir mångmiljonär och flyttar till Thailand. Vid köpet har Blocket två (!) anställda och omsätter 34 miljoner kronor. Vinsten hamnade på cirka 13 miljoner kronor. En god affär för köparna.
2015 omsätter Blocket AB 874 miljoner kronor, med en vinst på 445 miljoner. Noterbart är att Blocket nu finns i 36 länder. Och på hemmaplan har nästan 8 av 10 personer köpt eller sålt något genom sajten.
En skylt som hamnat på museum.
2016 byter Blocket logotyp. Den gamla, som hängt på Schibstedhuset i Stockholm, hamnar i Internetmuseums arkiv.
