Androider charmar och skrämmer i tv‑rutan

Att fantisera kring relationen mellan människor och tänkande maskiner har inte bara skett i litteraturen och filmens värld. Några av de mest intressanta föreställningarna om människoliknande robotar kommer från tv-serier, varav flera har blivit kritikerrosade snackisar.

Jämfört med en film har en tv-serie gott om tid på sig att berätta en historia. Därför finns det många exempel på berättelser där robotar hinner utvecklas under flera tv-säsonger och genomgå olika faser i sina relationer med människor.

Robotar på tv har funnits länge. Ett av de tidigaste exemplen är Astro Boy, från den japanska tecknade tv-serien med samma namn som började sändas 1963. Astro Boy blev mycket populär i Japan, men det skulle dröja längre innan tv-tittarna i västvärlden fick lära känna en android – en människoliknande robot – på djupet.

Robotparanoia i rymden

Tv-serien Star Trek: The Next Generation började sändas 1987 i amerikansk tv och här är roboten Data en av huvudpersonerna. Data tjänstgör som officer ombord på rymdskeppet Enterprise och med sin artificiella intelligens är han en av de bästa i besättningen. Ändå vill han helst av allt vara människa.

Flera av avsnitten handlar om hur Data på olika sätt försöker lära sig att förstå mänskliga egenheter. Under seriens gång hinner han bland annat lära sig skratta, uppleva en kärleksrelation och till och med skaffa katt. Star Trek: The Next Generation blev en stor succé, även bland tittare som annars inte såg science fiction. Data anses därför vara en av de första tv-robotarna som nådde bred popularitet och var en komplex karaktär.

Mindre sympatiska robotar får vi träffa i Battlestar Galactica som sändes på tv mellan 2004 och 2009. Här har ett krig mellan robotar och människor förstört alla beboeliga planeter. Bara några tusen människor återstår, på flykt i ett fåtal rymdskepp. Men några av människorna är i själva verket cyloner – robotar byggda att likna människor. Battlestar Galactica plockar upp temat från Frankensteins monster, där misstro och paranoia hindrar människor från att samexistera med AI-varelser.

Svenska robotar på tv

En annan tv-serie där människor och maskiner inte kommer överens är Westworld, som hade premiär 2016. I nöjesparken Westworld används människoliknande robotar för att låta rika besökare leva ut sina vilda västern-fantasier. Några väljer att spela hjältar, men andra väljer att bli skurkar som både dödar och torterar robotarna i parken. Alla robotar formateras om med jämna mellanrum, men snart börjar man märka att vissa minnen inte försvinner. Sakta men säkert börjar flera av robotarna bli medvetna om sin egen existens.

I Sverige kom serien Äkta människor 2012 och den blev en stor succé även utomlands. Bara ett år senare hade närmare 50 andra länder köpt rättigheterna till att visa serien. Det gjorde också en brittisk version 2015 som heter Humans. Serien utspelar sig i ett alternativt nutida Sverige, där forskare uppfunnit hubotar – robotar som ser ut exakt som människor. Hubotarna används som tjänstefolk, arbetare och sällskap – men det finns också avancerade modeller som kan uppleva egna känslor.

Spegelbild av dagens samhälle

Precis som mycket annan science fiction är Äkta människor fylld av paralleller till vår egen nutid. Seriens skapare Lars Lundström har sagt att hubotarna kan symbolisera många olika saker, bland annat illegal invandring, arbetspolitik, främlingsfientlighet och samkönade äktenskap. En annan jämförelse är med de så kallade ludditerna som protesterade mot nya maskiner under den industriella revolutionen i början av 1800-talet. Ludditerna brukade bryta sig in i fabriker för att förstöra de textilmaskiner som de upplevde hotade deras arbeten.

Både i böcker, på film och tv används AI och robotar alltså för att spekulera kring hur tekniken kan komma att utvecklas. Men också för att resonera kring den teknologi som redan finns idag och hur människor förhåller sig till den.