Västerbotten satsar tidigt på bredband till hela länet
Redan 1995 inleds ett projekt i Västerbotten för att knyta ihop hela regionen med ett fibernät. Hur blev en glesbebyggd region på randen till polcirkeln en av de första att få ett utbyggt fibernät till alla?
Allt börjar med att mätingenjören Roland Lundqvist i Skellefteå saknar en ordentlig uppkoppling till IBM:s stordator som han behöver för att kunna behandla stora datamängder. Skellefteå kommun har varit tidigt ute med ett litet administrativt nät på 90-talet och Roland Lundqvist som är anställd vid kommunen tänker sig att en fiber från det bort till kontoret där han sitter skulle lösa problemet. Det visar sig att han inte är ensam om att vilja ha fiber och det blir starten för Skellefteå kommuns stadsnät.
Roland Lunqvist slutar som ingenjör och antar rollen som kommunens IT-chef. När så stadsnätet är på plats börjar han fundera på en ny storslagen idé – varför inte koppla ihop kommuner, skolor, sjukhus, vårdcentraler och medborgare i hela länet med varandra i ett enda gemensamt stort nät?
Nätet får namnet AC-Net. En övertalningsprocess för att få med alla kommuner på medfinansiering tillsammans med EU inleds. Till en början hyr man in sig i Telia och Teracoms ledningar mellan länets kommuner, några pengar för att gräva ner fiber finns ännu inte och 1996 har alla kommuner plus landstinget kopplats ihop. Målet är dock redan från början att bygga ett eget fibernät med kapacitet för enorma mängder trafik och både data och telefoni.
"Vi visste nog inte vad vi skulle använda all denna bandbredd till. Men någonstans visste vi att användningen och tillämpningarna skulle komma när vi väl hade fibern på plats"
Efter några år, 1999, påbörjas bygget av fibernät till huvudorterna i länet. När så näringsminister Björn Rosengren presenterar regeringens bredbandsmiljarder år 2000 – miljarder som ska prioritera platser med färre än 3000 invånare – är Västerbotten ett av få län som redan har planer och satt igång arbetet. Förslaget de lägger fram är att börja bygga längst bort från huvudorterna, alltså på de platser som oftast hamnade på efterkälken. I en första runda beviljas länet 116 miljoner kronor, mer än något annat län. I byarna går folk samman och gräver för att få att fiberdrömmen ska bli verklighet.
Den tidiga och stora satsningen på fiber gör att Västerbotten under många år är det län med högst andel hushåll med tillgång till fiber och högst genomsnittlig uppkopplingshastighet av alla län i Sverige. Det visar sammanställningar av statistik från mätverktyget Bredbandskollen.
