1959

Jean Sammet skapar programmeringsspråket COBOL

Jean Sammet är med och tar fram programmeringsspråket COBOL. Trots att språket idag är över 60 år gammalt används det fortfarande i stordatorer på många större företag och myndigheter.

I slutet av 1950-talet blir det allt mer uppenbart vilken potential det finns i datorerna. De kan bli användbara verktyg inte bara för militär och forskare utan också för företag. Man ser framför sig hur datorer ska kunna användas för att bearbeta affärsdata – allt från redovisning till att hantera löner eller lager- och ordersystem. Men då måste det bli enklare – och billigare – att installera och administrera datorerna.

En kommitté sätts ihop för att titta på hur ett programmeringsspråk för kommersiell användning skulle kunna se ut. Jean Sammet, som vid tiden jobbar för datortillverkaren Sylvania, blir en av medlemmarna. Andra kvinnor involverade i projektet är Grace Hopper och Betty Holberton.

Det första utkastet utsätts för hård kritik från flera håll och det blir uppenbart att det är för många kockar inblandade. För att lösa problemet och komma framåt installerar sig Jean Sammet och fem andra programmerare – alla anställda vid olika amerikanska datortillverkningsföretag – i ett hotellrum på Manhattan. Under två veckor jobbar de i princip dygnet runt för att bli klara. När de kommer ut har de skapat programmeringsspråket COBOL – Common Business-Oriented Language.

Livslång passion för datorer

Liksom de flesta tidiga kvinnliga datapionjärerna är Jean Sammet utbildad matematiker. Efter att ha varit lärare några år börjar hon 1955 jobba för elektronikföretaget Sperry med matematiska beräkningar. När företaget börjar utveckla en egen dator blir Sammet dess programmerare och en livslång passion för datorer och programmeringsspråk tar vid.

Efter några år är Sammet redo att byta jobb. Hon vill jobba för ett företag där datorer är den huvudsakliga verksamheten. På 1960-talet är jobbannonserna uppdelade på kön och hon hittar ingenting som passar hennes ambitioner bland tjänsterna för kvinnor. Hon började därför leta bland platsannonserna för män och hittar ett ingenjörsjobb på företaget Sylvania. Just det jobbet får hon inte, men istället anställs hon av företaget att leda utvecklingen av mjukvaran till den nya datorn Mobidic.

Datorn Mobidic. Klicka på bilden för att förstora, backa i webbläsaren för att återgå. Bild från Wikimedia Commons.

Utvecklar språket FORMAC

Efter arbetet med Cobol lämnar Jean Sammet Sylvania. Hon börjar istället jobba för IBM där hon är med och tar fram ytterligare ett stort programmeringsspråk – FORMAC.

Jean Sammets intresse för programmeringsspråk resulterar också i flera böcker. Bland annat ger hon 1969 ut boken Programming Languages: History and Fundamentals. Den anses som en klassiker inom sitt fält.

Här kan du se en kort film om Jean E. Sammet och även hennes tacktal då hon 2011 fick ta emot Computer Pioneer Award från IEEE Computer Society.