Ericsson står för nära 40 procent av Stockholmsbörsens värde
Det är inte bara nystartade internetbolag som rusar på börsen under det sena 1990-talet. Parallellt med internetboomen löper utvecklingen av mobiltelefoni och telekom.
1998 gör Ericsson, som vid tiden är en av världens största mobiltelefontillverkare, sitt bästa resultat någonsin – vinst på 13 miljarder kronor och en omsättning på 184 miljarder kronor. Ett år senare har vinsten minskat betydligt och Ericsson redovisar en förlust på drygt 70 kronor för varje såld mobiltelefon. Både bolagets och marknadens skyhöga förväntningar på att de kommande 3G-mobilerna ska kunna pressa upp vinsterna gör att aktien ändå stiger 40 kronor samma dag som resultatet presenteras.
Sedan kommer Telekomkrisen som både sammanfaller och samverkar med it-bubblan och därmed skapar en fördjupad effekt. Det är en kraftig tillbakagång på telekommarknaden som bland annat beror på att de europeiska operatörerna genom auktioner betalat stora summor – cirka 130 miljarder euro – för 3G-licenser (alltså rätten att bygga och driva 3G-nät). När sedan it-bubblan spricker rasar även telekom-aktierna och kvar finns inga pengar för investeringar – något som direkt drabbar leverantörer som Ericsson.
Den 6 mars 2000 når både Ericsson och Stockholmsbörsen sina högsta noteringar. Dagen efter börjar raset. Påeldad av Telekomkrisen blir Ericsson ett sänke för hela börsen och aktievärdet rasar från 726 kronor till knappa 18 kronor 2002. 20 år efter kraschen är Ericsson fortfarande långt från rekordåren i slutet av 90-talet, värdet på en aktie i slutet av mars 2020 ligger på ungefär 75 kronor.
