Spotify startas med pengar direkt från den första it-boomen
Martin Lorentzon och Daniel Ek har blivit mångmiljonärer på digitala annonstjänster under den första it-boomen. I mitten av 00-talet är de båda entreprenörerna på jakt efter ett nytt sätt att tjäna pengar på genom annonser.
Det är en varm vårdag 2006 hemma hos Daniel Ek. Solen skiner in genom fönstret samtidigt som servrarna i hans garderob utstrålar minst lika mycket värme. Endast iförda kalsonger sitter 23-åringen tillsammans med sin 13 år äldre vän Martin Lorentzon och spånar kring ett namn på deras kommande satsning. Martin ropar något ohörbart från rummet intill som Daniel uppfattar som "Spotify". En snabb googling visar att ordet har noll träffar. Daniel registrerar domännamnet och Spotify ser dagens ljus.
Liksom en annan banbrytande person i musiksverige – Joakim Thåström – är Spotifys grundare Daniel Ek född och uppvuxen i den lilla Stockholmsförorten Rågsved. Och precis som Thåström tillbringade Daniel Ek mycket av sin tid på fritidsgården Oasen. I sitt sommarprat 2012 berättar han om ett tidigt, spirande musikintresse och hur han som 14-åring installerade internet på Oasen.
Namnvalet – en påstådd slump
Berättelsen om Rågsved, kärleken till musiken och tekniken lyfts ofta fram som bakgrundsfond till Spotify. Men det finns en annan sida av myntet, Spotify hade lika gärna kunnat bli en helt annan tjänst. Vid tiden diskuterar de båda grundarna flera olika affärsidéer som alla har det gemensamt att de kretsar kring visning av annonser. Att valet faller på musik beskriver Martin Lorentzon i en senare intervju mest som en slump.
Slump eller inte – tajmingen för Spotify kunde inte varit bättre. Vid tiden genomgår musikbranschen ett stålbad. Minskad betalningsvilja och illegal fildelning har gjort att branschens intäkter halverats.
Revolutionerar musikbranschens distibution
In på den här arenan kliver Daniel Ek och Martin Lorentzon med en helt ny distributionsmodell – i stället för att äga musik ska man strömma den. Två år läggs på att resa runt och övertyga samt sluta avtal med de stora bolagen. Innan licensavtal finns på plats vågar inga investerare satsa på tjänsten och utveckling och löner finansierar Martin Lorentzons ur egen ficka. Med hjälp av personaloptioner lyckas de knyta till sig några av Stockholms bästa kodare.
Deras initiala tanke är att tjänsten ska vara gratis och reklamfinansierad men skivbolagen, som inte vill att användarna ska hoppa över till andra tjänster, bidrar till att det även blir en prenumerationstjänst.
Spotify lanseras i november 2008
Det dröjer 2,5 år innan alla avtal är på plats och Spotify kan lanseras i början av november 2008. I mars 2011 har sajten en miljon betalande kunder och några månader senare lanseras tjänsten, med draghjälp av Napstergrundaren Sean Parker och Facebookgrundaren Mark Zuckerberg, i USA.
Nästan tio år efter lansering, i april 2018 börsintroduceras bolaget i New York. Vid stängning är Daniel Ek och Martin Lorentzons aktier värda 45 miljarder kronor och även många andra av de tidigt anställda blir mångmiljonärer. Lite lustig kuriosa för oss svenskar är att det under introduktionsdagen till en början vajar en schweizisk och inte svensk flagga utanför New York-börsen. Ett misstag som snabbt rättas till.
Här berättar två av de tidigast anställda på företaget om de första åren och "Kent-buggen" som gäckat en av utvecklarna i över tio år:
Når över 100 miljoner prenumeranter 2019
2019 har Spotify över 100 miljoner prenumeranter och ytterligare 129 miljoner som lyssnar på den reklamfinansierade gratisversionen. Precis som den första it-boomens dotcom-bolag har företaget prioriterat tillväxt och hittills gjort en sammanlagd förlust på 30 miljarder kronor.
